Fredrik Svensson, Rektorsakademien

Återinförd studentexamen löser inte kunskapsproblemen

Publicerad 123 dagar sedan | Fredrik Svensson

Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarbetsförmåga, analys, syntes och eget tänkande. Det skriver tio forskare och praktiker från skolans område.

Tweet

2 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

kompetens
skola
studentexamen

Skolan debatteras i en mångfald olika sammanhang, även utanför utbildningsväsendet och den formella pedagogikens arenor. Därför vilar ett stort ansvar på utbildningsminister Jan Björklund (FP) när det gäller att bidra till att den offentliga debatten förankras i vetenskaplig kunskap om elever och lärande så att samtalet inte seglar iväg i otidsenliga diskussioner.

Det senaste förslaget från Björklund går ut på att återinföra en studentexamen som ska bedömas av externa lärare. Detta bland annat för att motverka betygsinflation; den senaste tiden har det rapporterats att skolorna har svårt att sätta likvärdiga betyg.

Vi är en grupp forskare och praktiker från skolans område som finner förslaget oroande. Ett centralt felslut i tankekedjan är dels att det går att centralisera bedömning och betygssättning och dels att återinförandet av en studentexamen skulle vara en progressiv lösning för att göra skolan relevant.

Det är bekymmersamt utbildningsministern söker bakåt i tiden efter lösningar och fastnar för en metod som avskaffades 1968. Björklund hade kunnat vända sig till en rad framstående och kompetenta personer som har som uppgift att studera hur vi fungerar i lärandesituationer och hitta lösningar på problem som rör lärande och utbildning. Redan då skulle vi kunna konstatera att det finns både intressanta och inte minst bättre alternativa former av examination än det gamla provet.

Erfarenheter från länder som länge praktiserat flitigt testande visar att det inte är en framgångsväg mot ökad måluppfyllelse – tvärtom. I länder som USA och Storbritannien omvärderas därför just nu den förda examenspolitiken, eftersom denna typ av standardiserat testande undergräver själva lärandet.

Det kan dessutom konstateras att tester generellt är bäst på att pröva minneskunskaper och att man därför missar elevens kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarbetsförmåga, analys, syntes och eget tänkande. Sett i ljuset av denna utveckling framstår inte en återgång till ett examensprov som en framtidens framgångsväg för Sverige.

Svensk och internationell forskning har gett kunskap som vi inte hade 1968, när studentexamen avskaffades. Vi har kommit längre både när det gäller kunskap om människan och när det gäller kunskap om lärande. Vilket i sin tur betyder att vi kan hitta moderna lösningar på problem såsom hur man kan ge alla likvärdig utbildning, hur man kan motivera elever, hur man kan skilja ut vem som får gå vidare till vilken utbildning, etc.

Det är alldeles avgörande för ett utbildningssystem av kvalitet att detta baseras på en modern kunskapssyn, att det famnar demokratibegreppet och att det lyckas relevansgöra sitt innehåll så att den tänkta examen fungerar som en språngbräda mot ett yrkesliv.

Till detta kommer att skolan har två fundamentalt nya förutsättningar när det gäller hur det samhälle ser ut i vilket eleverna skall verka. Den första handlar om en ständigt ökande diversifiering när det gäller människors kvaliteter, egenskaper och resurser. En sådan önskad mångfald motverkas av en standardiserad examination.

Den andra förutsättningen bygger på att vi vill, och förväntas, ta ett allt större ansvar för våra egna liv och våra egna livsval. I skolan kallas detta för entreprenöriellt lärande och det står i diametral motsats till standardiserade och centraliserade kunskapsmål där både innehåll och metod antas vara fastställt.

Sverige vill självklart kunna visa upp en skola i världsklass. Med den tradition av respekt för unga vi har i landet och med de finansiella resurser som står till vårt förfogande är det naturligtvis pinsamt att vi hamnar så långt ner i alla mätningar.

Men det kan aldrig vara en lösning värdig en kunskapsnation att gå bakåt och återanvända metoder som utvecklades för en skola som inte längre är relevant för samhället.

Elza Dunkels
lektor, Umeå universitet 

Patrik Hernwall
docent, Stockholms universitet 

Fredrik Andersson
rektor, Ängelholms kommun 

Troed Troedson
framtidsanalytiker, Paradigmmäklarna 

Emma Rosén
gymnasielärare, Nacka kommun 

Kristina Björn
kvalitetschef, Tänk om 

Johan Nordlander
lektor, Umeå universitet 

Daniel Lundqvist
skolledare, Nacka Kommun

Hans Renman
VD, Tänk om 

Fredrik Svensson
Rektorsakademien utveckling

Kommentatör

Fredrik Svensson

(1 artiklar)

0 KOMMENTARER