Stig Sundqvist, filosofie magister

Bra skola kräver höjda lärarlöner

Publicerad 199 dagar sedan | Stig Sundqvist

Det svenska skolsystemet står inför en rad olika problem för att förbättra elevernas resultat. Hur skall den svenska skolan förbättra sina resultat kunskapsmässigt och vidare hur skall skolans kompensatoriska effekt återställas? I flertalet internationella jämförelser, till exempel PISA, har resultaten pekat mot en kontinuerlig försämring för den svenska skolan.

Tweet

0 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Bekymmersamt tycker jag, att svenska skolans kompensatoriska förmåga (att utjämna föräldrarnas socio-ekonomiska olikheter) nu tycks ha förlorat sin förmåga.

Sverige är en kunskapsnation där utbildningen har varit en avgörande faktor för vår internationella konkurrens inom många områden. Ska vi nu kunna fortsätta och ligga i tätposition som utbildningsnation så måste kraven på ett välfungerande utbildningssystem förbättras. Starka bilder av skolan i dag tyder tyvärr på att vårt utbildningssystem har kvalitetsproblem som kommer att innebära att Sveriges internationella konkurrenskraft kommer att försämras.

Bara för att nu nämna några problemområden:

· ökad skolsegregation.

· kösystem till skolan segregerar, lottning är bättre.

· fallande resultat i grundskolan och gymnasieskolan.

· andelen elever som inte fullföljer sina studier ökar (1/3 av eleverna slutför inte gymnasiestudierna i utsatt tid).

· 40 procent av gymnasieeleverna uppnår ej godkända betyg under sina tre år.

Det finns fler faktorer att räkna upp som är alarmerande, men det ovan uppräknade ger en tillräcklig bild av situationen. Huvudfrågan gäller således om alla de nu genomförda åtgärderna och de avviserade från Jan Björklund är tillräckliga för att kvaliteten i svenska skolan ska förbättras? Här några exempel; tidigare betygsättning, lärarlegitimation, nya läroplaner, rektorsutbildningar, lärarlyftet, uttalanden att stärka lärarnas status, m.m. Tillåt mig tvivla!

Det grundläggande felet är att, mig veterligt, åtgärderna som genomförts och aviseras komma saknar forskningsbakgrund och relevans att realiseras. Det känns för mig med lång akademisk tradition och studietid, beklämmande att åtgärder inom vår svenska skolan har så dåligt beslutsunderlag. Även fristående skolors bidrag till utvecklingen av den svenska skolan saknar forskningsanalys. Segregerar fristående skolorna den svenska skolan. Får vi A och B lag genom fristående skolorna? Ja detta borde vara en själklarhet att få forskningsanalys på. Nyligen så aviserade SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) att de tillsätter en utbildningskommission som kommer att bidra med ett objektivt och vetenskapligt baserat underlag för att säkerställa att besluten inom utbildningsområdet får fast mark.

Med en dåres envishet fortsätter jag och hävdar att den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten inom skolan är de enskilda lärarna. För att öka statusen och attraktiviteten till läraryrket så måste lärarlönen justeras till läget kring 1970 när jag själv startade min adjunktskarriär på gymnasieskolan.

I jämförelse med riksdagsledamöter måste lönen för en gymnasieadjunkt i dag då justeras till 52000 kronor. Vilken kommun har råd med detta? Det klarar aldrig det kommunala skatteunderlaget. Därför måste till exempel gymnasielärarna lönemässigt vara statens ansvar annars kommer aldrig läraryrkets status att återställas. Sedan spelar det ingen roll vilka andra åtgärder som vidtas för att höja kvaliteten i skolan.

Dum spiro spero!

Stig Sundqvist

Filosofie magister

Kommentatör

Stig Sundqvist

(3 artiklar)

0 KOMMENTARER