Berit Johansson, förbundsordförande Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Dagens förarutbildning är livsfarlig

Publicerad 463 dagar sedan | Berit Johansson

Det är skillnad på förare med körkort och förare som kan köra bil. Dagens förarutbildningssystem är mer eller mindre K-märkt. Är det verkligen rimligt att var och en själva ska välja vad man vill kunna? Det skriver Sveriges Trafikskolors Riksförbunds ordförande, Berit Johansson.

Tweet

1 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

trafik
förarutbildning
körkort

Det är skillnad på förare med körkort och förare som kan köra bil. De som gör fel ser vi dagligen i trafiken; de kör för fort eller alldeles för sakta, de gör trafikfarliga omkörningar, tar onödiga risker och chansar vid rödljus. Enligt färsk statistik syns skillnaden redan under körprovet. 73 % godkända förstagångsprov för de utbildade på trafikskola mot 42 % godkända privatister. Hur ser vårt förarutbildningssystem ut egentligen?

Årligen är det ca 110 000 nya körkortstagare som tar sina första stapplande steg eller förhållandevis, säkra steg ute i trafiken. Men hur har deras väg fram till körkortet sett ut? Vad har de valt att lära sig och vad har valt bort?

Kunskapsnivån kan variera avsevärt eftersom ansvaret till stor del ligger hos den enskilde. Från att köra regelbundet hos en trafikskola och träna riskfyllda moment med integrerad teori samt utöka mängdträningen med privat övningskörning, till att man övar på det som vännerna berättat kommer på provet, exempelvis backa runt gathörn, parkera m.m. Prestigen vid förarprovet är i dessa fall inte så stor, går det så går det. Vid underkänt bokas nytt prov, vid godkänt så är det fest.

Kanske kan man undra vad det är för fel i detta, det har ju alltid varit så, ett gammalt system, mer eller mindre K-märkt. Jämför vi med skolsystemet i övrigt så pluggas det ju även där mot ett prov. Skolsystemet kräver dessutom att eleverna är självständiga och söker information som de värderar. Men det är inte livsfarligt att ha bristande kunskaper i företagsekonomi när du jobbar som ekonom, men det kan var livsfarligt att ha bristande kunskaper i trafik när du är ute och kör. Man kan fråga sig om det är rimligt att var och en som tar körkort själva ska välja vad man vill kunna? Eller snarare inte kunna?

Men förarprovet då? Är inte det en garanti för att erforderlig kunskap finns då man är godkänd? Det genomförs av sakkunniga män och kvinnor som till sitt förfogande har 45 minuters provtid där också id-kontroll, säkerhetskontroll samt inledande och avslutande information ingår. Provet är därför ett stickprov där man mycket väl kan slinka igenom utan att ha kört en meter på landsväg.

Kanske blir det så att på kvällen efter provet då man glad i hågen får låna familjens bil för att köra till kompisarna, då, för första gången kör i mörker. Förhoppningsvis så vet man när och hur man bländar av vid möte. Vet man inte det, så kan det bli en skräckupplevelse för båda parter.

Enligt studier vid Umeå universitet så är det 1-2 per 100 personer som får göra en omkörning vid provet och det är samma siffror när det gäller förekomst av mörkerkörning vid provet. Att det är så är inte på något vis märkligt, det är en kort provtid och vissa moment är svåra att testa, tyvärr just de moment som är riskfyllda, mörker, omkörning m.fl.

Vi vet att systemet har brister och släpper igenom chanstagare. Man kan misstänka att det finns kopplingar till olycksfrekvensen där unga är överrepresenterade, i synnerhet unga män.

Beslutsfattarna vill ha konkreta exempel på konsekvenserna av bristerna i förarutbildningssystemet. Vi har här gett några exempel men det saknas fakta som enkelt visar på brister i förarutbildningssystemet – det samlas idag in för få uppgifter för att ge underlag för bra analyser.

En annan orsak till att inte sker några ändringar i dagens förarutbildningssystem är att körkortet befaras bli dyrare. Detta gör politiker ovilliga att ändra dagens system.

Men det behövs en översyn och förbättring av den svenska förarutbildningen. Varför inte redan nu fundera på vad som går att göra bättre? Ett konkret förslag är att de som frivilligt väljer att genomgå en utbildning där riskfulla moment ingår borde få ett annat prov, ett kortare som fokuserar på färre saker. De som däremot väljer att gå sin egen väg, borde få ett annat prov, vilket då skulle vara mer omfattande och säkerställa att de kunskaper som bör finnas, verkligen finns.

Det krävs en hel del arbete av beslutsfattare, myndighet och bransch för att förbättra och förnya förarutbildningssystemet. Vi på Sveriges trafikskolor måste bli bättre när vi möter och utbildar de som är på väg mot sitt körkort.

Vi jobbar därför med att ständigt utveckla pedagogiken, med att kunna ge eleverna både tid och kostnadskalkyler. En åtgärd är att alla övningsbilar hos STR-trafikskolor ska ha alkolås innan årets utgång. Ett annat exempel är att vi alltid erbjuder den privata handledaren att åka med i baksätet vid lektion för att på så sätt stärka och ge tips hur man kan jobba hemmavid. Vi är tydliga med att vi är för privat övningskörning som i rätt form är ett bra verktyg för att ge mängdträning och erfarenhet.

Alla ska kunna färdas säkert utan en ständig oro över att något farligt ska hända på vägen. Men i dagens förarutbildningssystem finns det ingen belöning för den som väljer att lära sig förutom den egna tillfredställelsen, att man kan. Vi frågar oss om samhället ger rätt signaler?

Berit Johansson,
förbundsordförande Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Kommentatör

Berit Johansson

(1 artiklar)

5 KOMMENTARER

• 

  debattör Marianne Groth, 459 dagar sedan

  Vad jag vet så har körskolorna en checklista de går igenom, som man ska klara att köra.
  Det som är fel är väl de här intensivkurserna. Där man efter en veckas körning i en norrländsk stad, får sitt körkort..
  Ideén med simulator är jättebra. Då kan alla nöta in mängder med situationer och olika stadskörningar.
  Alla som bor eller kör i glesbygd, borde vara tvingade att det ska ingå körning i storstad.
  Man borde inte kunna övningsköra bara privat. De behövs mer utbildning än så. Nu är det mycket mer med ekodriving och sånt som många äldre inte kan. Detta måste nötas in, inte att man bara gör det för att klara uppkörningen.
  Sedan är det bra om trafikundervisningen kommer tillbaka till skolan.
  Kanske en psykologisk undersökning innan körkort, skulle vara obligatorisk. Kanske kan gå att se en del tendenser i en simulator.
  Körkortet är ingen rättighet, man måste passa till det.

• 

  debattör Lennart Jonsson, 462 dagar sedan

  Körkortet nödvändighet för existensen?

  Då det mesta i samhället är uppbyggt runt bilen är det få förunnat att klara ett långt verksamt liv utan körkort. Ok, naturnära liv i självhushållningens harmoni men få förunnat. Man måste ju kunna läsa,skriva mm för att klara sig i vardagen. Vad vore då inte enklare än att samhället bekostar körkortsutbildningen, en gedigen sådan, de sista åren på gymnasiet. I dag får elever på linjen fordon den möjligheten. Varför skall inte alla elever erbjudas denna möjlighet? Körutbildningen blir standardiserad, unga människor får ett plus i kanten vid arbetssökande. Förhoppningsvis blir teoriutbildningen djupare och effektivare. Vi kan pedagogiskt, långsiktigt nöta in ett energisnålare körsätt och få med eleverna i djupare diskussioner rörande utsläpp och miljö! Körskolorna får ett bättre regelverk samarbetandes med skolorna.
  Skall vi acceptera ett bilsamhälle skall även samhället stå för körkortsutbildningen!!
  
  Lennart Jonsson Fordsonägare

• 

  kommentatör mipeder, 462 dagar sedan

  Inför simulator i utbildningen!

  Jag har ett förslag för att förbättra förarutbildninge, som också skulle kunna göra det billigare att ta körkort för eleverna. Det är att införa körsimulator. Flygförare använder ju simulatorer i hög utsträckning i sin utbildning, så varför inte bilförare med?
  
  Finns flera fördelar med simulator:
  
  Det skulle gå att öva på riskfyllda situationer i mycket större omfattning i utbildningen, t.ex. omkörningar, mörkerkörning, halkkörning, hastiga inbromsningar.
  
  Dessutom skulle det gå öva på andra komplicerade trafiksituationer som t.ex. storstadskörning, rondeller (som den i Bromma), filbyten, osv.
  
  Många landsordselever får ju aldrig möjlighet att prova köra i en storstad i utbildningen, de är tämligen osäkra och en trafikfara när de väl måste köra i en storstad första gången.
  
  Simulatorn är ett komplement, den kan inte ersätta verklig körning. Men den kan ge eleven en viss vana och erfarenhet av trafiksituationer, som eleven aldrig får en chans att prova på utan simulator.
  
  Dessutom borde det bli billigare med simulator i utbildningen. Att lägga ett antal körtimmar i simulator istället för i bil borde göra att timkostnaden kan sänkas. Simulatorn kostar iof en del i inköp, men den borde knappast vara dyrare än en bil. Dessutom är nog en simulator billigare i drift än en bil.

• 

  kommentatör nathalie, 462 dagar sedan

  Ett mkt bra förslag även om det kanske kostar en del att köpa in simulatorer....

• 

  kommentatör Goran_A, 462 dagar sedan

  Omständigt utan resultat

  Det var en lång text som pekar på en brist men som inte ger något förslag på hur det ska åtgärdas.
  
  Kunde Berit Johansson inte ha skrivit rakt av att trafikskolorna borde få examinera sina elever själva, för det är väl det texten egentligen handlar om.
  
  Det borde de få göra tycker jag eftersom de har en mer samlad bedömning av elevens kunskaper. Fast klarar de av det? Det var 17% som inte klarade förarprovet och de har väl ändå ansets lämpliga av körskolorna. Kanske måste den siffran landa på runt 98-99% innan staten anser att körskolorna kan klara av att examinera sina elever på egen hand.