Terje Andersson, VD Ingenjörsamfundet

Det råder brist på ingenjörer i Sverige

Publicerad 330 dagar sedan | Terje Andersson

Bristen på ingenjörer gör det svårare för Sverige att klara av en allt hårdnande konkurrens. Den slår också hårt mot olika former av samhällsservice när även den offentliga sektorn drabbas. De stora pensionsavgångarna fram till 2025, kommer att medföra att bristen på ingenjörer, både inom näringslivet och inom den offentliga sektorn, blir ännu större.

Tweet

3 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

utbildning
konkurrenskraft

Regeringen har också uppmärksammat den hotande bristen i en prognos, baserad på siffror från Statistiska centralbyrån. Man befarar att efterfrågan på högskoleingenjörer kommer att vara dubbelt så stor som tillgången om 20 år.

I mars inledde Volvo PV en rekryteringskampanj för att rekrytera 1.000 personer. 900 av dessa gällde ingenjörer. Det är en av de största kampanjerna biltillverkaren gjort, uppgav Volvo PV då. Men rekryteringarna går trögare än väntat. Det framkom vid en bilindustrikonferens i Göteborg förra veckan, enligt Tidningarnas Telegrambyrå, TT.

Det krävs en tydlig satsning på utbildningar av tekniker och naturvetare. Den specialistkompetens som de står för går inte att förringa. Utan dem stannar både industrin och stora delar av samhällets funktioner.

Sedan tidigare har bristen på ingenjörer även belysts i SKTFs personalbarometer, som presenterades i maj. Den visar att 70 procent av personalcheferna i Sveriges kommuner tror att det blir problem att hitta ingenjörer och tekniker framöver, när många går i pension.

Dessutom stärks den rådande bilden om ingenjörsbrist av en undersökning som fackförbundet ST genomfört. Den visar tydligt att rekryteringsbehovet inom statliga myndigheter, bolag och universitet innebär minst 10 000 jobbchanser för ingenjörer inom de närmaste fem åren.

Bristen på ingenjörer är redan här och enligt de prognoser som finns för de kommande åren kommer bristen att öka. Detta får en negativ påverkan på de svenska företagens möjlighet att utvecklas och att vara konkurrenskraftiga.

För att stimulera ungdomar att välja tekniska och naturvetenskapliga utbildningar driver Ingenjörsamfundet Finn upp – Sveriges största uppfinnartävling för skolungdomar, skolår 6-9.

När Ingenjörsamfundet startade Finn upp-tävlingen 1979 hade antalet sökande till ingenjörsutbildningar börjat minska. Tanken var att genom att låta elever och skolpersonal jobba med kreativitet, problemlösning och teknik skulle intresset öka igen.

Var tredje år deltar tusentals ungdomar i Finn upp. Åren däremellan använder lärarna Finn upps skolmaterial för att inspirera och stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och nyskapande. En ny omgång av Finn upp startar till höstterminen i år.

Vi gör vad vi kan för att råda bot på såväl nuvarande som kommande brist på ingenjörer och tekniker. Men regering och riksdag måste också ta sitt ansvar genom att göra teknik- och naturvetenskapliga ämnen till kärnämnen, lika viktiga som svenska och matte. Det är oerhört viktigt att bredda basen av framtida ingenjörer och tekniker för att både näringslivet och den offentliga servicen ska fungera i framtiden.

Terje Andersson
VD
Ingenjörsamfundet

Kommentatör

Terje Andersson

(9 artiklar)

2 KOMMENTARER

• 

  kommentatör MysteryMan, 326 dagar sedan

  Vems intressen arbetar du för?

  Är inte ingenjörssamfundet ett samfund som ska ta tillvara på ingenjörernas intressen? Och här verkar Terje för att utbudet av ingenjörer ska ökas, det vill säga att det ska bli högre konkurrens om ingenjörsjobben. Något som till synes gynnar företagen och ingejörssamfundet (mer medlemsintäkter) men som missgynnar ingejörerna.
  
  Terje, inrikta dig på sånt som tveklöst är till gagn för ingenjörerna. Ni får säkert mer medlemsintäkter om fler blir ingenjörer men försök att se till era medlemmars bästa istället för att driva en intresseförening som ett företag i syfte att maximera medlemsavgifterna.
  
  En ingenjörsbrist är ju något positivt för ingejörerna som då kanske kan få bättre löner och bättre arbetsförhållanden!
  
  Dessutom trodde Volvo att de skulle få tag på ingenjörerna bara att det skulle ta lite längre tid än beräknat . Tror inte ett ögonblick att de kommer att misslyckas med sina rekryteringar. Och om de mot förmodan ändå gör det får de väl erbjuda bättre löner och locka över ingenjörer från andra företag.

• 

  kommentatör Terje Andersson, 324 dagar sedan

  Ingenjörsbristen

  Hejsan
  Du har helt rätt i att Ingenjörsamfundet är en organisation som tillvaratar ingenjörernas yrkesmässiga intressen. En del i det är att skapa förutsättningar för att det ska finnas en arbetsmarknad för ingenjörer. En brist på rätt kompetens riskerar att verksamhet och därmed arbetstillfällen hamnar i andra länder, inte minst då många företag idag har verksamhet i flera länder. Det kommer även att behövas teknisk kompetens i den offentliga sektorn då pensionsavgångarna där är stora. En brist på ingenjörer leder till ökad risk för att investeringar och utveckling hamnar i andra länder samt att viktiga samhällsfunktioner inte fungerar så bra som de behöver göra.
  
  Att driva upp löner genom att skapa en brist på kompetens bygger på att det inte finns några alternativ än att betala mer. Så är inte fallet för de stora industriföretagen, som fortfarande utgör ryggraden i den svenska indistrin, och för de mindre företagen är möjligheterna att konkurera med lön begränsad. Att driva upp ingenjörslönerna på den offentliga arbetsmarknaden måste också finansieras på något sätt.
  
  Självklart anser jag att även ingenjörer ska ha betalt för den kompetens och viktiga funktion de har på alla arbetsplatser men jag tror inte att skapa en brist på ingenjörer är det långsiktigt bästa sättet.