Maria Ferm (MP), Jens Holm (V

Dyrare införa datalagring än att betala böter till EU

Publicerad 428 dagar sedan | Jens Holm

Regeringen försöker få det att låta som att de böter Sverige kan få från EU om vi inte genomför direktivet kommer att få stora konsekvenser för statens finanser. Detta är ren och skär skrämselpropaganda. Ingen, inte ens regeringens tjänstemän, vet hur höga eller låga böterna kan bli. Men med största säkerhet blir de lägre än vad själva införandet kostar. Regeringen själv räknar med 200 miljoner kronor, medan branschföreträdare menar att det kan kosta över en miljard kronor, skriver Maria Ferm (MP) och Jens Holm (V).

Tweet

0 personer gillar debatten

1 personer gillar inte debatten

datalagringsdirektivet
övervakning

I dag ska riksdagen rösta om Sveriges införande av EU:s datalagringsdirektiv. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har, förutom förslag om avslag, lagt förslag om att avgörandet ska skjutas upp i ett år. På så sätt får vi ett år på oss att få igång en debatt om datalagringen, och möjlighet för regeringen att omförhandla eller riva upp direktivet på EU-nivå. Vi får också möjlighet att invänta EU:s egen utvärdering av datalagringsdirektivet, som ska presenteras nu under våren.

Datalagringen är en i raden av integritetskränkande förslag som kommer att övervaka en enorm mängd privat kommunikation. I terrorbekämpningens och rädslans namn tvingas lagar igenom som gör att vi lever i ett alltmer omfattande övervakningssamhälle.

Datalagringsförslaget innebär att information om all elektronisk kommunikation ska lagras i sex månader av operatörerna. Detta har tidigare bara varit tillåtet för att operatörerna ska kunna fakturera användarna, men samtidigt har rättsliga myndigheter kunnat begära ut informationen. Att det nu istället föreslås komma ett statligt påbud om lagring av uppgifter är att helt skifta perspektiv.

Kartläggning av människors vanliga liv är enligt grundlag och internationella konventioner bara tillåtet om man kan visa att det är effektivt för att förebygga brott och att vad man kan uppnå står i rimlig proportion till integritetsintrånget. Vi tycker inte att EU och regeringen lyckats visa att dessa krav uppfylls.

Datalagringsdirektivet kommer leda till att enorma databaser byggs upp över människors privata kommunikation. Mycket talar för att de som vill begå grova brott kan fortsätta att komma undan. Det kommer alltid att finnas kryphål att utnyttja. Man kommer att använda kontantkort i mobiltelefoner som sedan slängs bort. Man kommer att använda öppna nätverk där man inte kan identifiera vad varje enskild person gör. Ska då den information som lagras steg för steg bli ännu mer detaljerad? Var ska det sluta?

Företrädare för IT- och telefonibranschen säger samtidigt att det blir oerhört svårt att redan till den 1 juli införa de tekniska lösningar som lagstiftningen kräver. I många fall är det inte ens klart vad lagstiftningen innebär. I vissa fall kan de gränsdragningar som ska göras vara av stor betydelse för människors personliga integritet. Att man efter att lagstiftningen trätt i kraft ska ta fram föreskrifter som ska hinna tillämpas av bolagen innan den 1 juli gör bara förslagen ännu mer orimliga.

Regeringen försöker få det att låta som att de böter Sverige kan få från EU om vi inte genomför direktivet kommer att få stora konsekvenser för statens finanser. Detta är ren och skär skrämselpropaganda. Ingen, inte ens regeringens tjänstemän, vet hur höga eller låga böterna kan bli. Men med största säkerhet blir de lägre än vad själva införandet kostar. Regeringen själv räknar med 200 miljoner kronor, medan branschföreträdare menar att det kan kosta över en miljard kronor. Detta blir en kostnad som i slutändan självklart kommer att läggas på oss vanliga konsumenter när vi betalar våra räkningar.

Vi vill att beslutet om datalagring skjuts upp i ett år och vi hoppas att riksdagsledamöter även från de partier som är positiva till lagring av trafikdata kan ansluta sig till vårt krav. Moderaterna och Centerpartiet var för bara några år sedan motståndare till datalagringen. Har verkligen alla dessa ledamöter övertygats att byta åsikt när hålen i argumentationen är så stora?

Vi undrar också om den tidigare övertygade datalagringsmotståndaren Beatrice Ask verkligen bytt fot på riktigt? Om vi väntar med att genomföra direktivet så anser vi att justitieministern, nu när direktivet ska ses över, bör ta strid mot EU för att riva upp eller omförhandla direktivet.

Datalagringsdirektivet är inte är ett effektivt sätt att bekämpa grov brottslighet, det är ineffektiv och integritetskränkande massövervakning.

Maria Ferm (MP) 

Jens Holm (V

Kommentatör

Jens Holm

(11 artiklar)

0 KOMMENTARER