Professor Lars Rydén vid Karolinska Institutet är medförfattare till inlägget

Forskningen måste vara en del av vården

Publicerad 459 dagar sedan | Lars Rydén

Forskning måste förbli en tydlig uppgift i sjukvården, inte minst inom primärvården. Den offentliga vården har fått alltför ensidigt fokus på att korta köer och hålla budget. Det hävdar fyra av Sveriges ledande hjärtkärl-läkare i detta debattinlägg

Tweet

5 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

forskning
styrning
vård

Kliniska forskningsstudier, där patienter och personal på sjukhus och vårdcentraler deltar, minskar dramatiskt. Från en topp i början av 90-talet, med nästan 700 årliga prövningar, är vi nere i cirka 300. 

Nyligen debatterades den kliniska forskningens framtid vid ett nationellt möte om kardiovaskulär sjukdom arrangerat av läkemedelsföretaget MSD. Insikt finns om problemet och även förslag till åtgärder. Det som saknas är viljan till handling och ett kraftfullt samordnande nationellt ledarskap. 

Grundproblemet är att det finns för många aktörer med skilda viljor och intressen i forskningsfrågan. Ett annat att den offentliga vården har fått alltför ensidigt fokus på att korta köer och hålla budget. I och för sig lovvärt, men det finns annat viktigt. Kompetensnivå inom forskning har fått ett alltför lågt meritvärde. Man kan bli hög chef inom en klinisk verksamhet utan krav på formell forskarutbildning. 

Färre forskningsstudier leder obönhörligen till att det blir svårare för patienterna att få tillgång till bästa behandling inklusive nya läkemedel. Forskning som en naturlig del i vården leder till ett kritiskt tänkande, att man gör rätt saker och en positiv inställning till att nya resultat når patienterna. Patienter som deltar i studier får i regel även ett bättre omhändertagande. 

Forskning måste förbli en tydlig uppgift i sjukvårdens verksamhetsuppdrag, inte minst inom primärvården. I dag heter det ofta att man är "forskningsledig", men är inte forskning ett kvalificerat arbete det med? Skrota begreppet och låt forskning vara en naturlig del av arbetet.

Fördelen med kliniska studier är att det inte krävs några stora insatser för att vid läkarbesök göra en extra kontroll eller ta ett prov för en studie. Självklart ska forskningsverksamheten mätas, värderas och premieras efter uppnådda resultat. 

Några exempel på aktuella frågeställningar av stor patientnytta: Hur lågt ska man sänka blodtrycket för att minska därtill hörande sjukdom och död, men samtidigt undvika risken för hjärtinfarkt till följd av för lågt blodtryck? Skyddar all diabetesbehandling mot hjärtinfarkt och stroke? Kan man få fram läkemedel som höjer det goda kolesterolet (HDL)? 

Här har industrin ett forskningsansvar, men det är viktigt att landstingen ställer upp så att studier kan starta i Sverige när det blir dags. Och nyckeln till framgång heter samordning. I England fick Tony Blair sjukvårdsaktörer, myndigheter och läkemedelsindustri att samlas. I dag är landet det enda i Europa där antalet kliniska prövningar ökar. 

Landstinget i Östergötland deklarerade nyligen att det vill satsa på forskning, ett lovvärt men hittills enstaka initiativ. Även i Sverige behövs en nationell insats - och det snart innan vi förlorat för mycket terräng! 

LARS RYDÉN, PROF., KAROLINSKA INSTITUTET, BJÖRN DAHLÖF, DOC., SAHLGRENSKA AKADEMIEN/ÖSTRA SJUKHUSET; JAN NILSSON, PROF., HJÄRT-LUNGFONDENS VETENSKAPLIGA NÄMND; ANDERS GRAHNÉN, PROF., UPPSALA UNIVERSITET OCH QUINTILES

Kommentatör

Lars Rydén

(1 artiklar)

0 KOMMENTARER