Friskolor - behöver vi dem?

Publicerad 433 dagar sedan | Ingvar Gustafson

I dag går mer än var femte svensk gymnasieelev i en friskola. Friskolorna är ett av liberalismens flaggskepp. Konkurrensen om eleverna, valfriheten och tillgängligheten anses öka och ska leda till högre kvalitet i den svenska skolan.

Tweet

0 personer gillar debatten

1 personer gillar inte debatten

Det är ingen hejd på allt som utlovas i marknadsföringen från ägarbolagen: ”Pedagoger som jobbar engagerat för att du ska trivas, vara trygg och må bra”. ”Tydliga regler för ordning och reda för en säker och trygg studiemiljö.” ”Skolor med erfarna lärare, praktik, arbete i projektform”. Detta är exempel från tre friskolors reklam, där Skolinspektionens aktuella granskning nu visat något helt annat. Skolchefen har sagt upp både lärare och rektorer av ekonomiska skäl. Underlag saknas för bedömningar och betyg, Hög frånvaro, brist på läromedel. Rektor saknar pedagogisk utbildning och erfarenhet, elever fick ingen undervisning i svenska. En våldtäktsdömd pedofil fick tillstånd att starta tre friskolor.

Många har tidigare påvisat det orimliga i att religiösa friskolor har tillåtits etablera sig och driva grundskolor med värderingar som är främmande för det svenska samhället eller som företräder en viss religion eller religiös sekt. Men den invändningen finns knappast mot alla de andra friskolor som de senaste åren vuxit upp som svampar ur jorden och där ovanstående missförhållanden avslöjats. Varför har det då blivit så bedrövligt?

Ja inte tror jag att ägarna av friskoleföretagen, ofta multinationella riskkapitalbolag, drivs av pedagogisk övertygelse eller vilja att förnya och förbättra den svenska skolan, fastän det är vad som utlovas i marknadsföringen och på ett närmast obegripligt sätt har lurat kommunpolitiker, lärarfack och föräldrar. Självfallet är det i stället möjligheten till ekonomisk vinst för ägarna som är drivkraften. Varför har inte detta uppfattats av beslutsfattarna?Svaret är väl att konkurrens i ett marknadsekonomiskt samhälle som det svenska brukar innebära fördelar för kunder och i allmänhet är självreglerande, eftersom kunderna kan välja det bästa och väljer bort det som är sämre. Men här är marknaden av annat slag än när det gäller nästan alla varor och tjänster.

Vad är det som friskolorna tillhandahåller och konkurrerar med den kommunala skolan om? Är det de bästa lärarna? Den bästa pedagogiken? De bästa lokaliteterna? De bästa läromedlen? Uppenbarligen inte, eftersom Skolinspektionen finner så anmärkningsvärda brister. I stället finns det en alldeles speciell produkt: Betygen. Alla elever, flitiga såväl som lata, behöver bra betyg för att komma vidare till gymnasium eller högskola, till teoretiska och mer praktiska linjer.

Men var ligger då problemet? Det vore väl bra om eleverna får en så bra utbildning att de kan höja sina betyg. Ja så tycker väl många i dag. Men inte tillräckligt många frågar sig var vinsten som ägaren kräver för att driva skolan egentligen kommer ifrån.

Varför blir det överskott om skolpengen, som är densamma för kommunala och fria skolor, används på ett bra sätt? Eftersom vinsten inte återinvesteras i skolan utan hamnar i ägarens ficka, måste man ha dragit ner på några kostnader. Är det lärarlönerna, lärartätheten, skolhälsovården, undervisningsmaterial, bibliotek, studievägledning eller städningen? Kan det rentav vara så att det är utsikten till högre betyg som lockar, och att – hemska tanke – man kan få dem utan att anstränga sig lika mycket som i den kommunala skolan?

Varför ställer ingen de här frågorna i debatten om skolorna? Och varför har Skolinspektionen inte kommit på tanken att kritiskt granska friskolorna förrän nu?

Sanningen är nog dessvärre att skolan är ett exempel, och inte det enda, på att fri konkurrens och avreglering inte behöver vara till fördel för flertalet, och att någon självreglering av denna marknad inte är att förvänta sig. Statlig kontroll och noggranna inspektioner av alla skolor är sannolikt enda vägen att rätta till det som verkar ha gått snett.Jag tror inte att ägarna av friskoleföretagen, ofta multinationella riskkapitalbolag, drivs av pedagogisk övertygelse eller vilja att förnya och förbättra den svenska skolan.

Ingvar Gustafson
med. dr, före detta verksamhetschef Centrallasarettet i Växjö.

Kommentatör

Ingvar Gustafson

(1 artiklar)

4 KOMMENTARER

• 

  kommentatör Ingvar Gustafson, 433 dagar sedan

  Ursäkta käre Avraham,

  eller vad du nu kan heta, att jag skrattar när du i ditt temperamentsfulla debattinlägg om friskolor kallar mig stalinist och ser mig som Kubakramare , PolPot-älskare och representant för det gamla socialistiska förmyndarsamhället. Och sjukvårdsbyråkrat har jag nog inte heller sett som min huvudsysselsättning efter mer än 30 år som praktiskt verksam läkare och specialist. Inte ens socialist stämmer, tvärtom har jag varit liberal under alla mina verksamma år. Jag har bland annat under 20 år arbetat i en privat hälsovårdande verksamhet.
  Det var det. Nu till saken. Du verkar kort och gott inte ha förstått eller insett, att en ekonomisk vinst i en skattefinansierad verksamhet inte kan tillåtas vara kombinerad med en undermålig verksamhet. Som många andra förklarar du generöst vinsten som resultatet av ”effektivitet”. Om resultatet på alla punkter visar sig vara minst lika bra som i offentligt driven verksamhet, så kan du ha rätt. Men om man känner till att många friskolor faktiskt är klart sämre när det gäller lärartäthet, undervisningsmateriel, hälsovård, lokaler och mycket annat, ja då är saken i ett annat läge. Då kan man kräva att vinsten till största delen återinvesteras i skolan för att avhjälpa missförhållandena. Det är ju exakt vad den ”nyväckta” Skolinspektionen nu har konstaterat i flera fall, där ägarbolag för att undvika skatt i Sverige dragit iväg till andra länder med karaktären av ”skatteparadis”. I våra grannländer är friskolor inte vinstdrivande.
  Det är lite avsiktligt provocerande att fråga om vi behöver friskolor. Mitt eget svar är att dom i många fall är av värde, men att man måste vara väldigt uppmärksam på att det faktiskt kan gå väldigt snett. Man behöver inte vara socialist för att mena att när det gäller skolan måste företagarens villkor vara lägre prioriterade än elevernas.
  Ingvar Gustafson

• 

  kommentatör Avraham, 432 dagar sedan

  Om man ser lärartäthet som ett mått på kvalitet, javisst! In med mer i ett dåligt fungerar system så fungerar det bättre?
  
  Mina två huvudteser bemöter du inte:
  1) privatiseringen i sig blottlägger problem som alttid funnits och dolts i den konforma monopolskolan
  2) privata drivkrafter är tydligare, mer genomskinliga och skapar tydligare ansvarsförhållanden än slutna byråkratier.
  
  Och Kubakramare har jag inte kallat dig för, endast pekat på hur det går när systemen är slutna.
  
  Hur var det med S:t Göran?

• 

  kommentatör Avraham, 433 dagar sedan

  En stalinist har talat

  Ingvar Gustafson, fd sjukvårdsbyråkrat, har uppenbarligen ett horn i sidan till liberala idéer, inget att förvånas över från en produkt av det gamla socialistiska förmyndarsamhället, där sociala ingenjörer tilläts bestämma vad som var bäst för individen.
  
  Gustafsson undrar hur det kommer sig att vinster kan uppstå, och förstår uppenbarligen de mest basala företagsekonomiska sambanden. Nämligen att verksamheter kan bedrivas olika effektivt. Om Gustafsons retorik råder så är Kuba, gamla Sovjetunionen och Pol-Pot-Kambodja bra exempel på hur man skall bedriva (offentlig) verksamhet.
  
  Se bara på exemplet S:t Görans Sjukhus, där ett börsnoterat akutsjukhus levererar toppkvalitet i alla mätningar som går att uppbringa. Kanske något för Centrallasarettet i Växjö att studera?
  
  Sedan, när det gäller de missförhållanden som Gustafson pekar på, är han så naiv att an tror att dessa missförhållanden inte rådde i den gamla monopolskolan? Tvärt om, de privata alternativen har gjort att det är omöjligt att mörka på samma sätt som tidigare, dålig verksamhet klarar sig helt enkelt inte i en öppen ekonomi - i samma utsträckning som i en sluten.

• 

  kommentatör AlgoreNOT, 433 dagar sedan

  Privat bättre?

  Avraham? St Göran? Menar du allvar? Ok om du har skoskav eller något annat tirvialt. Vad ska du ta vägen om du blir cancersjuk? F.ö går Karolinska med 120 miljoner i vinst. Management har inget med ägandet att göra. Inte effektiviteten heller. Den svenska sjukvården är billigast i västvärlden (efter UK) samtidigt som man har bland de allra bästa sjukvårdsresultaten. Offentlighetsprincipen gör att man har full insyn i de offentliga företagen. Har man det i de privata?
  En del av sveriges styrka är utbildningssystemet trots all kritik. Om alla friskole-avarter får fortsätta komma vi att tappa flera generationer. Inte för att de är privata utan för att de är så jäkla dåliga.