Conny Pettersson, VD Swedisol

Gör om förslaget om byggnaders energiprestanda

Publicerad 101 dagar sedan | Conny Pettersson

Den 6 februari gick remisstiden ut för Näringsdepartementets remiss hur så kallade nära – nollenergibyggnader ska införas i det svenska byggnadsbeståndet. Nu strömmar en massiv kritik in från en mycket stor del av byggsektorns aktörer. Swedisol är en av kritikerna. Gör om förslaget och ta aktivt med branschens aktörer i arbetet, säger vd Conny Pettersson

Tweet

2 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

nollenergibyggnader
swedisol
näringsdepartementet

Man är häpnadsväckande försiktig och helt utan ambitioner i sin inställning till byggnaders energiprestanda. Idag, den 6 februari, var sista dag för berörda instanser att lämna sina synpunkter på Näringsdepartementet remiss. Det gäller hur Sverige ska definiera och främja uppförandet av nära-nollenergibyggnader enligt det nya EU-direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD 2.

Swedsiols uppfattning är att Näringsdepartementets förslag genomgående har en alldeles för låg ambitionsnivå. Departementet menar att många åtgärder för att klara kraven enligt EPBD 2 redan är genomförda i Boverkets byggregler.

• Den tolkningen delar absolut inte Swedisol. Vi anser att det fortfarande återstår mycket att göra.

• Se på hur Danmark med sina regler styr mot regeringens övergripande mål, tar med byggbranschen i förändringsarbetet och sätter upp mycket ambitiösa mål, förklarar Conny Pettersson.

Enligt EU:s direktiv ska den offentliga sektorn visa vägen och gå före när det gäller att bygga och renovera till ”nära nollenergihus”. I näringsdepartementets förslag finns inga åtgärder som styr den offentliga sektorn överhuvudtaget.

• ”Nära nollenergihus” måste som begrepp ligga mycket närmare noll än dagens minimikrav på energieffektivitet enligt Boverkets byggregler. De borde rimligen ha energiprestanda i nivå med passivhusstandard.

Näringsdepartementet verkar nöja sig med ambitionen att dagens krav är fullt tillräckliga. Vilket är en helt obegriplig tolkning av begreppet ”nära noll”.

– Nära noll är nära noll, och det kräver en kraftig skärpning av kraven på energiprestanda i Boverkets byggregler, konstaterar Conny Pettersson.

 Även om årtalet 2020 kan tyckas långt borta så är det startdatum två år tidigare för de offentligt ägda byggnaderna. Därutöver ska ett etappmål anges för 2015. Byggbranschen behöver ha besked om de kommande nivåerna och spelreglerna i god tid.

Hur ska demonstrationsprojekt och utveckling kunna ske om man inte får några riktlinjer? 

 
Swedisol vill se ett nytt förslag där

• behovet av energi ligger betydligt närmare noll än i remissförslaget.

• kraven på byggnadens energiprestanda ställs oberoende av uppvärmningssystem och energikälla.

• specifik energianvändning och effektbehov.

• ambitiösa krav införs på högsta tillåtna värmeförluster för klimatskärmens olika byggnadsdelar (U-värden).

• ambitiösa krav införs på byggnadens lufttäthet.

• ambitiösa krav införs på byggnadens installationssystem.

Hela vårt remissvar finns på vår hemsida http://www.swedisol.se/remissvar-fran-swedisol

Conny Pettersson
VD Swedisol 

Kommentatör

Conny Pettersson

(1 artiklar)

3 KOMMENTARER

• 

  kommentatör Rune, 100 dagar sedan

  ingen anledning

  Det finns ingen anledning att överdriva kraven ,när vi i Sverige har både gott om energi och ren energi.

• 

  debattör Rafael Ospino, 99 dagar sedan

  INGEN ANLEDNING?

  Du har rätt, Rune, när Du säger att det inte finns anledning att överdriva kraven.
  Men kärnpunkten i resonemanget är att det i näringsdepartementets förslag inte ställs krav som leder till att ens de lönsamma åtgärderna utförs!
  Och när det gäller de offentligt ägda fastigheterna; hur kan Du försvara ett fortsatt slöseri med skattepengar?
  Om man vet att det går att sänka energianvändningen enkelt, billigt och miljövänligt och ändå väljer att avstå, kan det inte ses som annat än ren bekvämlighet...

• 

  debattör Rafael Ospino, 100 dagar sedan

  REGERINGSPROMEMORIAN IGNORANT

  Så till vida att man förefaller vara fullständigt omedveten om vad som faktiskt går att åstadkomma för rimliga pengar, men dessutom för att man inte förefaller veta att Sverige ligger mycket långt framme inom energieffektiviseringens område.
  
  Jag är övertygad om att en stor del av förklaringen till den svenska regeringens tandlösa förslag är det faktum att Sverige har en osedvanligt hög andel "social housing", alltså allmännyttan.
  
  Tekniskt ansvariga för allmännyttan hävdar bestämt att det inte går att minska energianvändningen i deras bestånd till rimliga kostnader, och branschorganisationen SABO hävdar att det är osakligt att hävda att energieffektivisering kan vara lönsamt.
  Detta har bland annat framförts under ett seminarium under Almedalsveckan "Lönsam energieffektivisering - myt eller möjlighet?".
  Detta naturligtvis i syfte att utkräva tillskottsmedel i form av skattepengar för att göra något överhuvudtaget.
  
  Enligt Therese Rydstedt, ansvarig för fastighetsutveckling på SABO, så utbyts på SABOs energieffektiviseringsträffar enbart erfarenheter vunna inom de egna leden. Med detta diskussionsunderlag förstår jag att Therese tror att de goda exemplen från andra områden är myter. Dessutom värjer sig SABO-sfären effektivt mot all annan information.
  
  Jag arbetar på ett litet miljöteknikföretag, Chemiclean, som bevisligen kan sänka energianvändningen i befintliga fastigheter med upp till 30% med mycket kort återbetalningstid, normalt mellan 4 och 10 månader. Detta innebär att åtgärden kan ge ett plus redan samma bokslutsår! Vi har presenterat fakta för ett flertal personer engagerade i Skåne-initiativet, men intresset är obefintligt!
  
  Genom att hålla sig okunniga om alternativen kan de ju fortsätta avkräva politikerna enorma belopp för att "energieffektivisera" sina fastigheter!
  Ändå är detta en offentlig hemlighet; i en av Energimyndighetens egna publikationer efterlyser en av landets verkliga auktoriteter inom området, Akademiska Hus tekniske direktör "mer verkstad och mindre snack" och hävdar att det med relativt enkla medel går att halvera energikostnaden i en befintlig fastighet.
  Tänk om någon på näringsdepartementet hade läst detta!
  
  Vi är diplomerade energivägledare, Alfa Lavals säljkanal för VVS eftermarknad i mellersta och sydöstra Sverige, medlemmar i IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholms Stad Klimatpakten, Stockholm EcoTech, Energinätverk Sverige, Energi & Miljötekniska föreningen, Stockholms Miljöteknikcenter, KTH Indek Gröna Pionjärer, Copenhagen CleanTech, m m, m m och vi har fått ett positivt gensvar hos de flesta organisationer vi varit i kontakt med förutom hos de kommunala bolagen.
  Där är ointresset kapitalt, vi får inte ens sända dem material som stöder vår sak!
  Vi kan även nämna att KTH Indek drivit det av Tillväxtverket finansierade projektet ”Gröna Pionjärer”, som ställer frågan ”vad är det som hindrar utvecklingen av marknaden för svensk miljöteknik?”. Den 10/11 -10 anordnades ett välbesökt matchmakingevent dit ett stort antal företrädare från kommunala bolag och förvaltningar inbjudits. Ingen kom.
  
  Av någon anledning riktar man där helst in sig på jätteprojekt som innebär att man i princip river stomrent för att sedan bygga upp huset igen. Med tanke på vad denna metod kostar kan vi bara konstatera att bulken av landets allmännyttiga fastigheter aldrig kommer att åtgärdas.
  
  Det märkliga är att det alltså finns goda exempel på hur man med billiga, enkla och miljövänliga metoder kunnat halvera energianvändningen i befintliga fastigheter. Vi har sett hur många gamla allmännyttiga miljonprogramsfastigheter efter ombildning till brf kommit ned från runt 200 kWh/m2/år till, som lägst, 83! Detta till kostnader på några hundra per kvadratmeter. De medel som därigenom sparas kan sedan användas för att finansiera de mindre lönsamma åtgärderna.
  
  De privata fastighetsägarna har ett incitament att sänka sin energianvändning, eftersom det i så hög grad påverkar resultatet. I fallet bostadsfastigheter är ju ofta utgifterna det enda de kan påverka, allmännyttan har ju hittills varit hyresnormerande och således bestämt intäkterna.
  
  Så troligen är det så att näringsdepartementet lyssnat mer till företrädare för de kommunala fastighetsbolagen än till den enorma sakkunskap som finns inom området - i Sverige!