Linda Magnusson vd för O2 Vindel

Gotland bäst för vindkraft

Publicerad 564 dagar sedan | redaktionen

Gotland, Åre och Jokkmokk har störst yta som är tillräckligt blåsig för att det ska löna sig att bygga vindkraft. Samtidigt har 110 av landets kommuner så lite vind att det inte lönar sig med stora satsningar på vindkraft i kommunen. Detta framgår av nya beräkningar från vindkraftbolaget O2.

Tweet

5 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Om man kan bygga vindkraft där det blåser mycket sjunker kostnaderna. Det leder på sikt till lägre elräkningar för konsumenterna.

På Gotland finns 1 749 kvadratkilometer landyta där det blåser minst 7 meter per sekund på 72 meters höjd, vilket är vad som behövs för att det ska löna sig att sätta upp vindkraftverk. Det är landets största yta i en enskild kommun och placerar Gotland i topp i O2:s vindliga.

På andra plats i vindligan kommer Åre med 1 557 kvadratkilometer yta med bra vindförutsättningar och trea är Jokkmokk med 1 437 kvadratkilometer. 110 av landets kommuner saknar helt områden där det blåser tillräckligt mycket för att det ska löna sig med en storskalig utbyggnad av vindkraften.

Vindkraften kan skapa nya jobb runt om i landet, samtidigt som koldioxidutsläppen och klimatpåverkan minskas väsentligt. Men det förutsätter att vi får bygga ut vindkraften i områden där det blåser mycket.

Forskare vid Uppsala universitet har på uppdrag av Energimyndigheten kartlagt hur mycket det blåser i olika delar av Sverige. Vindkraftbolaget O2 har nu brutit ned dessa data på läns- och kommunnivå. Resultaten presenteras i en ranking baserad på hur stor yta med bra förutsättningar för vindkraft som finns i länet eller kommunen.

Vindkarteringen ska enligt Energimyndigheten användas som underlag i vindkraftsplaneringen vid länsstyrelser och kommuner samt ge projektörer och kraftbolag ett bra underlag för lokalisering av vindkraft.

Länk: Hela listan över Sveriges alla kommuner

Linda Magnusson
vd för O2 Vindel

Redaktör

redaktionen

(86 artiklar)

3 KOMMENTARER

• 

  debattör Michael Olofsson, 556 dagar sedan

  Ett lägre elpris för konsumenten gör att vindkraftverken kommer att gå i konkurs för ränta och driftskostnader ökar, underhållskostnad ökar ju äldre en maskin blir. Hur kan ni bygga gamla ineffektiva 2 MW med tre rotorblad på de bästa vindlägena?
  /Michael Olofsson

• 

  debattör Helge Svensson, 557 dagar sedan

  Vindkraftverk producerar el endast när det blåser ungefär 4-25 meter/sekund under och över denna vind ger det NOLL.. När verket producerar så gör det detta helt oplanerat precis i takt med vinden. Skulle man koppla denna el direkt till våra vägguttag så skulle nästan ingenting fungera. Lampor skulle blinka i takt med vindstötarna osv. Elen håller alltså långt i från den kvalitet ett modernt samhälle kräver. El från vindkraftverk måste alltså hela tiden stöttas upp av något annat riktigt kraftverk. Vi kan i viss mån använda vattenkraft för detta men eftersom vi har elproduktion så det räcker redan så ställer vindkraften endast till med problem och fördyrar elnotan totalt sett. I länder utan vattenkraft så är det vanligast att man stöttar med kol som ökar CO2 utsläpp eller gaskraftverk och det är samma där. Den ryckiga och helt oplanerade produktionen ställer till med mycket stora tekniska problem och fördyrar vår elnota väsentligt. El från vindkraft är därför ungefär dubbelt så dyr som el från vatten eller kärnkraft. Skulle man räkna in alla kostnader för nödvändig utbyggnad av elnät och kraftverk för reglerkraft så skulle man troligen hamna på 4 gånger dyrare jämfört vatten eller kärnkraft Detta är en av orsakerna till att t ex Danmark, Tyskland och Spanien slutat bygga ut vindkraft.
  Vindkraftverk förstör landskapsbilden helt. Ett 150 m högt verk syns i minst en diameter av 50 km runt verket. En del jämför med andra anläggningar som radiomaster broar, järnvägar och annat. Jämförelsen haltar rejält då de nämnda anläggningarna inte rör sig och därför inte fångar blicken såsom en jättepropeller gör. Samtidigt kan man ju lättare acceptera en störning då man vet att den gör stor samhällsnytta Dit kan inte vindkraft räknas. Fastigheter med vindkraftverk inom synhåll sjunker enligt Svensk Fastighetsförmedling med 20 – 25%.

• 

  kommentatör Goran_A, 562 dagar sedan

  Detta var en konstig ranking i mina ögon. Om jag ser på Hammarö så bygger rankingen på att vidkraft enbart skulle anläggas på mark. Nu är det på det viset att 10 vindkraftverk byggdes under 2009 som lades i Vänern vid Hammarös sydspets.
  
  Den placeringen finns inte ens med på denna ranking om jag tolkar listan rätt.
  
  Siffrorna för Hammarö är:
  
  Yta exklusive hav: 76
  Andel exklusive hav: 16,2%
  Yta inklusive hav: 76
  
  Om ytan för exklusive hav och inklusive hav är lika hur uppstår då en andel exlusive hav på 16,2%?
  
  Jag vill gärna ha en förklaring på detta,så jag förstår detta.