Terje Andersson, VD Ingenjörsamfundet

Gymnasieingenjören räddar Sverige – välj rätt på gymnasiet

Publicerad 448 dagar sedan | Terje Andersson

För alla blivande gymnasiestudenter råder det nu bråda dagar och för dem som ännu inte bestämt sig börjar tiden bli knapp, mycket knapp. Torsdagen den 24 februari är sista dagen att lämna in ansökan inför det preliminära antagningsbeskedet till gymnasiet. Valet till gymnasiet är dock inte enbart en fråga om individens kommande utbildningar och möjligheter på arbetsmarknaden utan även en mycket viktig indikation på Sveriges möjligheter att som nation hantera brister på arbetsmarknaden. Ytterst handlar det om Sveriges konkurrenskraft och förmåga att på egen hand stå rustad inför framtiden.

Tweet

6 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

gymnasium
ingenjörsbrist

På den svenska arbetsmarknaden råder det idag brist på ingenjörer. Bristen som idag presenteras är stor och riskerar oavsett de val som dagens unga gör inför  årets och de kommande årens gymnasieval att bli än större. (se debattartikeln om Teknikcollege)

Ingenjörsamfundet genomförde under 2010 tillsammans med arbetsförmedlingen en kartläggning av olika yrkesgrupper inom teknik och naturvetenskap. Sju av tolv yrkesgrupper visade på brist av arbetskraft under det kommande året och på tio års sikt indikerade åtta av yrkesgrupperna en brist på arbetskraft. Inom en tioårsperiod talar vi om en brist på cirka 18 000 ingenjörer. Inom den statliga sektorn rapporterade Fackförbundet ST ett rekryteringsbehov på 10 000 ingenjörer och på den kommunala sidan varnar Fackförbundet SKTF för gigantiska pensionsavgångar inom de kommande fyra – fem åren inom framförallt bygg- och VVS områdena. 

Den kommande generationsväxlingen inom  de tekniska och naturvetenskapliga områdena innebär omfattande utmaningar, inte bara när det gäller de uppenbara rekryteringsbehoven utan också i att hantera den så nödvändiga kunskapsöverföringen. 

Rapporterna är entydiga. Det råder brist på ingenjörer redan idag och inom en snar framtid kan bristen på arbetskraft bli än större. Satsningar på att locka fler till att utbilda sig inom teknik och naturvetenskap är således nödvändiga. Och visst görs det en del. Det kommande återinförandet av gymnasieingenjörsutbildningen, ökade satsningar på arbetsmarknadsutbildningar och den tillfälliga ökningen med 10 000 platser på universitet/högskolor är några exempel. Industrikommitténs satsning på Teknikcollege med avstamp i och samverkan inom regioners olika förutsättningar och behov är ett annat exempel. Viktiga satsningar som förhoppningsvis är steg i rätt rikting och sammantaget initiativ som bidrar till att hantera bristen på ingenjörer.  

Långsiktigt är det dock de ungas attityder och intresse för skolan generellt och inte minst de matematiska, tekniska samt naturvetenskapliga ämnesområdena som är nyckeln till framgång. Valet till gymnasiet avgörs i många fall redan i tidiga skolår och Sveriges grundskoleelever måste öka både sin förmåga och sitt intresse för dessa ämnesområden. Utökade satsningar på de unga för att bistå verksamheter som exempelvis Finn upp som idag med små medel gör stora insatser för att öka intresset för teknik, naturvetenskap och uppfinnarlust bland unga elever är därmed av yttersta vikt. 

En välkänd devis är att det är de unga som är framtiden. Med rätt förutsättningar och satsningar kommer ungdomarna i Sverige att leva upp till det mottot. Det är vi övertygade om. För Sveriges framtida konkurrenskraft och för att hantera bristen av ingenjörer hoppas vi att det återspeglas i valet till gymnasiet, såväl när det gäller årets val som de val som kommer göras av kommande gymnasiestudenter.

Terje Andersson
VD för Ingenjörsamfundet. 

Kommentatör

Terje Andersson

(9 artiklar)

0 KOMMENTARER