Höstbudgeten motar inte tjälen i marken

Publicerad 272 dagar sedan | Tommy Svensson

De största problemen för svensk ekonomi idag är arbetslösheten och ökad ojämlikhet. Innehållet i regeringens presenterade finansplan ger dock lite hopp om en snar lösning, skriver A-smedjans utredningschef Monika Arvidsson i kommentar till regeringens budgetförslag.

Tweet

0 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Finansdepartementets prognos för både tillväxten och i vilken takt arbetslösheten kommer att minska är optimistisk. Trots detta är budgetpropositionen som presenterades idag expansiv. Och det sistnämnda är förvisso befogat. Några viktiga områden för framtiden som lyfts i regeringens budget är investeringar i infrastruktur, forskning, ungdomars möjlighet att komma i jobb, kvalitet i sjukvård och omsorg och klimatpolitik, för att nämna några. Inriktningen är bra men i detaljerna finns en del i övrigt att önska.

Anders Borg poängterar gärna hur ansvarfull regeringens politik varit och är. Det är tack vare detta ansvarstagande, menar han, som statens finanser nu är så pass stabila att det finns utrymme för satsningar. Han tycks inte reflektera över att det just nu i princip är gratis för Sverige att låna pengar och att det under sådana gynnsamma förhållanden hade varit ansvarsfullt att via lån delfinansiera en sedan länge välbehövd aktiv finanspolitik.

Här kan det vara relevant att reflektera över hur det kommer sig att Sverige har så starka finanser. Det beror inte främst på att vår ekonomi gått som tåget under senare år, utan förklaras snarare av eftersatthet och besparingar. Ansvarsfull politik kan ingen vara emot. Men ansvaret måste vara mer än budgettekniskt. Var finns ansvaret för den sociala sammanhållningen? Var finns ansvaret för att människor ska ha råd att vara sjuka? Var finns ansvaret för en skola som ger elever lika möjligheter? Vore inte det mest ansvarsfulla att av både humana och tillväxtpolitiska skäl använda de finans- respektive penningpolitiska instrumenten så långt det går för att överbrygga stora fall i efterfrågan och sysselsättning?
 
Ambitionen som uttrycks i budgetpropositionen är att stärka tillväxten och motverka arbetslösheten. Löser förslagen de egentliga knutarna? Satsningar på infrastruktur, utbildning och forskning gynnar tillväxten. Men det här är idag så eftersatta områden att de kräver mer omfattande och långvariga insatser för att tjälen ska ge med sig, insatserna börja gro och sedermera bidra till en högre tillväxtbana för svensk ekonomi. 50 kronor mer i månaden bär inte med sig en köpfest för den enskilde pensionären, värdet av den föreslagna bolagsskattesänkningen, 16 miljarder kronor, skulle göra mer nytta någon annanstans.

En förstärkt A-kassa för att göra den till en inkomstförsäkring värd namnet, vore en bättre satsning för att stimulera hushållens konsumtion. För att motverka långtidsarbetslöshet behövs mer kostsamma men också mer effektiva arbetsmarknadsåtgärder som ger långsiktiga positiva effekter för både individ och samhällsekonomi. Att satsa på yrkesutbildningar, praktikplatser och vuxenutbildning är därför bra! Men det är viktigt att det inte bara blir tillfälliga insatser och att det av kostnadsskäl tummas på kvaliteten.

En budget måste på sikt balansera, det kan man inte komma ifrån. Men vill vi ha ett regeringskansli som präglas av duktiga, ibland kreativa, bokförare eller vill vi ha politiker som vågar ha långsiktiga ambitioner och drömmar om ett framtida samhälle som maximerar medborgarnas allmänna väl och ve? Som ser de långsiktiga sambanden mellan sysselsättning och tillväxt och som med slutsatser därav för en stabiliserande politik över konjunkturens svängningar. Själv ser jag att ekonomisk långsiktighet utgör ramen för politikens reella möjligheter men när jag går och röstar vill jag framför allt ha resultat i form av en politisk vision. Regeringens budgetproposition innebär ett avsteg från den tidigare mycket bistra kamerala förhållningen till att sätta kredit och debet främst och man är nu beredd att spendera trots sin optimistiska syn på den kommande ekonomiska utvecklingen. De största problemen för svensk ekonomi idag är arbetslösheten och ökad ojämlikhet. Innehållet i regeringens presenterade finansplan ger dock lite hopp om en snar lösning

Kommentatör

Tommy Svensson

(1 artiklar)

0 KOMMENTARER