Anna Lennartsdotter på besök ivd ett skolbygge i Helmandprovinsen i Afghanistan

Humanitära arbetare allt mer utsatta

Publicerad 641 dagar sedan | redaktionen

Idag för sju år sedan, den 19 augusti 2003, bombades Canal Hotel i Bagdad. 22 människor omkom, bland dem FN:s generalsekreterares sändebud för Irak Sergio Vieira de Mello, och med honom flera andra biståndsarbetare. För att fästa uppmärksamheten på de tusentals humanitära hjälparbetare jorden runt, som ägnar sina liv åt att uppfylla det humanitära imperativet att rädda liv och lindra nöd, instiftade FN:s generalförsamling år 2008 den humanitära världsdagen. I år är det andra gången som den uppmärksammas, och det ger ett tillfälle att se hur den humanitära situationen världen runt ser ut.

Tweet

2 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Humanitära arbetare runt om i världen är allt mer utsatta för terrorattentat, mord, kidnappningar och andra faror. Under 2009 dog 102 humanitära arbetare (varav 88 lokalt anställda) i tjänsten runt om i världen och 92 personer kidnappades. Siffrorna för 1999 var 30 respektive 20. De mest utsatta länderna är Sudan, Somalia och Afghanistan, men runt om i världen kämpar dessa bortglömda hjältar mot extrema temperaturer, torka och översvämningar, krig och överfall för att lindra nöden för de som drabbats av konflikter eller naturkatastrofer. De allra flesta kommer från de länder där de arbetar, och får aldrig den uppmärksamhet de förtjänar.

Samtidigt som hjälparbetare hamnar allt mer i skottgluggen, och utrymmet för rent humanitära insatser minskar, ökar de humanitära behoven varje år, mycket till följd av klimatrelaterade naturkatastrofer som torka och översvämningar. Många av dessa katastrofer äger dessutom rum i konfliktdrabbade områden som Sudan, Somalia eller Pakistan. Och de som drabbas hårdast är de allra fattigaste. Enligt statistik från Världsbanken bor en tredjedel av världens fattiga och extremt fattiga i områden som är i riskzonen för sådana multipla naturkatastrofer.

I många länder existerar humanitära behov sida vid sida med kronisk fattigdom och underutveckling. Många av dessa länder når aldrig tidningarnas förstasidor. I östra Kongo dör en halv miljon människor varje år till följd av den utdragna konflikten och naturkatastrofer. Niger är än en gång drabbat av svält och i östra Tchad slåss sudanesiska flyktingar med den inhemska befolkningen om bristande resurser. Även om antalet flyktingar i världen minskat till omkring 10 miljoner idag finns det 27 miljoner internflyktingar, som inte korsat någon internationell gräns, men som ändå är flyktingar i sitt eget land. Var sjätte person i världen är kroniskt hungrig. Det är dessa människor som de humanitära arbetarna runt om i världen försöker hjälpa, ofta med risk för sina egna liv.

Sverige är världens sjätte största humanitära givare och sett till andel av BNI eller per capita är vi den tredje största. Mer än 13 procent av budgeten för det totala svenska utvecklingssamarbetet, eller mer än 4,5 miljarder kronor, går till humanitära insatser, som syftar till att rädda liv och lindra nöd i katastrofsituationer. Sverige är också en mycket uppskattad humanitär givare internationellt. Det svenska humanitära biståndet är snabbt, förutsägbart och flexibelt. Det arbetar via erkända och erfarna internationella mekanismer som FN, den internationella Rödakorsrörelsen och frivilligorganisationer. Sverige försöker speciellt stödja så kallade bortglömda katastrofer, som inte syns så mycket i medierna. Det är därför Sverige i flera år varit en av de största givarna till Centralafrikanska republiken, ett bortglömt land, mitt i Afrika. Det är därför svenskt humanitärt bistånd går till länder som Tchad, Jemen och Burma.

Det humanitära biståndet är i grunden neutralt och oberoende och baseras på behov. När en katastrof inträffar har alltid den drabbade staten själv ett förstahandsansvar för att ta hand om sin egen befolkning. Om staten inte kan, eller vill, ta det ansvaret träder det humanitära imperativet in, som möjliggör för det internationella samfundet att bistå med hjälp. Men det är viktigt att det internationella samfundet vet vart pengarna går och att alla insatser samordnas väl. Det är därför som Sverige stödjer FN:s ledande roll i att samordna det humanitära arbetet, och bara samarbetar med partners som erkänner denna roll.

Det är också därför som Sverige inväntar någon form av behovsbedömning innan beslut om mer omfattande stöd kan tas. Den första hjälpen efter en katastrof ges alltid av den drabbade befolkningen själv och det befintliga civila samhället. Därför har Sverige system som ser till att dessa kanaler kan aktiveras fort genom det civila samhällets organisationer. När sedan en bättre bild av behov och utmaningar kunnat skapas, kan nya beslut fattas. Det är därför som Sida nu arbetar intensivt med att analysera och inom kort kunna fatta beslut om ytterligare medel till hjälparbetet i Pakistan, utöver de 41 miljoner som redan beslutats.

Dessutom kommer Sida de närmaste dagarna att kunna beslut om ytterligare pengar till katastrofarbetet i Sahelregionen (Tchad, Niger, Burkina Faso och Mali). Detta stöd kompletterar de beslut som redan fattats för en katastrof som sällan uppmärksammas.

I dag, på den humanitära världsdagen, är det viktigt att komma ihåg inte bara de hjälparbetare, som dagligen riskerar sina liv för att hjälpa de mest utsatta, utan även de som får hjälp. De allra mest utsatta, som drabbats av naturkatastrofer eller krig, och som är beroende av hjälp utifrån för att kunna överleva. Vår roll som en av världens största givare är att se till, att de humanitära arbetarna runt om i världen får möjlighet att utföra sitt arbete. Det kan vi göra på två sätt – dels genom att fortsätta vara en generös och flexibel humanitär givare, dels genom att uppmärksamma det humanitära arbetet och dess speciella betingelser.

Sida

Läs även —80 procent av skolorna i Afghanistan har förstörts.

Redaktör

redaktionen

(87 artiklar)

0 KOMMENTARER