Hur bra klarar Sverige en katastrof?

Publicerad 434 dagar sedan | Peter Pettersson

Katastrofen och krisen i Japan får politiker runt i världen att ifrågasätta satsningar på kärnkraft och många ställer sig frågan om beredskapen för katastrofer är tillräckligt god. I Sverige finns det tydliga brister bland de svenska myndigheterna.

Katastrofen och krisen i Japan får politiker runt i världen att ifrågasätta satsningar på kärnkraft och många ställer sig frågan om beredskapen för katastrofer är tillräckligt god. I Sverige finns det tydliga brister bland de svenska myndigheterna. Tweet

1 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

kärnkraft
krisberedskap
myndigheten för samhällsskydd och beredskap
japan
julholt

Krishantering har kommit i strålkastarljuset de senaste dagarna efter den förödande naturkatastrofen i Japan och den efterföljande krisen i flera av landets kärnreaktorer.

Exakt vad som hänt eller håller på att hända med de drabbade reaktorerna är just nu svårt att veta.

Den japanska regeringen har varit knapphändig med information och kabinettssekreteraren Yukio Edano tvingades i helgen erkänna att de uppgifter man hade att gå på var motstridiga och att man inte visste vilka slutsatser man skulle dra av informationen.

Omfattningen av katastrofen i Japan ser ut att bli långt mycket större än vad som först rapporterades. Ännu har inte räddningsmanskap kunnat nå fram till alla drabbade områden och hur många omkomna som finns i resterna av städer och byar längs den kustremsa på cirka 40 mil som drabbades av tsunamivågen vet man inte ännu. Det kan handla om upp emot 20 000 människor.

Kärnkraftens säkerhet har på nytt kommit i fokus och redan har politiker och myndigheter runt om i världen, åtminstone tillfälligt, dragit öronen åt sig och backat från utbyggnad av kärnkraftverk, i till exempel USA där den partiövergripande överenskommelsen om utbyggnad av kärnkraften från i fjol nu ifrågasätts, eller när det rör renoveringar av befintliga kärnkraft så som i Schweiz där man i dag beslutade att skjuta upp sådana tills vidare.

Självfallet är krishantering i en situation som den som uppstått i Japan en mycket svår uppgift. Hur mycket kan man säga? Vad törs man säga? Japanska medborgare uttrycker oro för att regeringen inte berättar hela sanningen. Och så kan det mycket väl vara.

Vänder man blicken mot Sverige och förhållandena här, så borde tsunamikatastrofen i Thailand ha varit en väckarklocka för svenska politiker och myndigheter. Inte minst därför att den drabbade så många svenskar och därför påverkade oss mera direkt.

Den så kallade Tsunamikommissionen underströk behovet av en bättre samordning av den svenska krisberedskapen.

Det har lett till en del förändringar. Bland annat har vi sedan 1 januari 2009 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som är en sammanslagning av Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Men det innebär inte med automatik att den svenska beredskapen för allvarligare händelser som terrordåd, naturkatastrofer eller olyckor är så överdrivet mycket bättre i dag än den var vid tiden för Tsunamin i Thailand.

Håkan Juholt, som är valberedningens förslag till ny ordförande för socialdemokraterna, har i sin roll som ordförande i riksdagens försvarsutskott vid flera tillfällen kritiserat regeringens bristande förmåga att organisera en svensk krisberedskap. 

Och även om tillkomsten av MSB kan ses som ett steg i rätt riktning så kvarstår många brister inte minst när det gäller samordning mellan myndigheter.

Det är något som regeringen tycks vara på det klara med. För i bugdetpropositionen skriver man avseende krisberedskapen att ”Brister finns i förmågan till sektorsövergripande samverkan, tillgänglighet till förstärkningsresurser och robusthet i de ordinarie verksamheterna.”

Med andra ord att den svenska krisberedskapen knappast fungerar mer än möjligen hjälpligt.

God middag!

Chefredaktör

Peter Pettersson

(63 artiklar)

0 KOMMENTARER