Hur kan vi se till att entreprenörskap blir vardagsmat för alla studenter?

Publicerad 719 dagar sedan | Rebecka Kring

Häromdagen fick jag äran att agera moderator vid ett frukostseminarium som SSCO och Tria bjudit in till. Temat var ”Framtidens arbetskraft” och utgångspunkten i debatten var artikeln som tidigare publicerats ”Studenterna efterlyser entreprenörskap”. I panelen fanns representanter från Svenskt näringsliv, Drivhuset i Uppsala, Södertörns Högskola och Unionen. Sammantaget så var samtliga i panelen överens: Tillgången till entreprenörskap måste se lika ut för alla, den måste finnas, och helst i stora mängder, gärna som vardagsmat för samtliga studenter. Det var många kloka anföranden om hur entreprenörskap är framtidens motor både för samhället likväl som för individen. Problemet är bara: Vem ska göra vad, och vad ska man göra?

Tweet

7 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Det framkom att man tyckte att regeringens strategi var diffus och att den måste tydliggöras. Man pratade om regleringsbrevet som en viktig del, att brevet idag inte innehöll några riktlinjer för hur man ska arbeta med entreprenörskap. Man tyckte även att det var viktigt att förtydliga samverkansuppdraget. Utan ett sådant förtydligande kommer alltid vissa skolor göra mer än andra, utan att någon vet vad som är ett framgångsrikt koncept. På det stora hela finns det ett bekymmer i att man inte kan utvärdera om en skola varit framgångsrik i sitt arbete med entreprenörskap - Om man inte vet vad som förväntas och hur man kommer att utvärderas, hur ska man då kunna göra rätt?

Goda initiativ och exempel finns ute på skolorna. På Stockholms universitet och Södertörns Högskola finns såkallade Innovationscentrum där man kan få rådgivning i entreprenörskap och innovationer, samt finns möjligheten att gå exempelvis nischade entreprenörskapskurser. SSCO:s och Trias undersökningen visar dock att få studenter (speciellt inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap) känner till dessa. Det verkar finnas en tydlig brist i kommunikationen till studenterna. Det blir också svårt för studenterna att hinna skaffa sig en reell tillgång till utbudet då det ofta är tillfälliga kurser och/eller projekt som drivs.

Vad som också kom upp i diskussionen var att det måste ske en förändring i förhållningssättet och tankesättet kring entreprenörskap. Entreprenörskap är ett värdeladdat ord. Många associerar det till att man måste vara en exceptionell visionär med storartade företagsidéer och äga en enorm drivkraft. Visst, det är entreprenörskap, men entreprenörskap handlar ju om så mycket annat också. Det handlar om att värdera sin egen kompetens, omsätta teori till praktik, utforska arbetsmarknaden, se var ens egen kompetens passar bäst in, knyta till sig kompetenser som man själv saknar, nätverka, vara kreativ, sno en gammal idé, komma på en ny idé, och mycket, mycket mer. Många studenter vet detta, men fler behöver få ökad kännedom kring ämnet. Hur ska studenterna annars veta om de är intresserade av det? Det behövs en avdramatisering kring begreppet. Här tror man att lärosätena är nyckeln till att bära fram budskapet. Lärare behöver inte besitta kompetensen själva, men de måste förstå hur deras elever ska nås av den.

Studenter blir lärare.

Mikaela Almerud på Svensk Näringsliv lyfte också fram den problematik som finns när exempelvis forskare och doktorander går direkt från en (entreprenöriellt sett) innehållslös skolvärld direkt till att bli lärare och föreläsare inom samma värld. Det onda cirkeln fortsätter på så vis, och måste någonstans brytas.

Man kom även in på Studentkårernas roll i det hela samt resursfördelning och den finansiella biten. Dock verkar det jag ovan nämnde vara de nyckelåtgärder som man först och främst ville se.

Debattör

Rebecka Kring

(1 artiklar)

2 KOMMENTARER

• 

  kommentatör ottan, 714 dagar sedan

  För entreprenören krävs det enkla regler som ett fåmansföretag kan hantera. Dagens regler är mera gjord för stor o multinationella företag.
  
  För entreprenörskap gäller kontaktnät, säljkanaler marknadsföring, nätbyggande, etc. Det är mera av vilja att göra något som gäller inte så mycket av att kunna eller utveckla något. Det sistnämnda kan däremot vara en flaskhals, däremot kräver utveckling pengar så det första en entreprenör måste göra är att skapa en säljbar enkel produkt och producera pengar, därefter kan man hoppa på något man brinner för.
  
  Har man tur så hjälper detta till ännu mera.
  
  Tyvärr så är det de med pengar och makt som styr marknaden, dvs storföretagen vill inte ha in några konkurrenter och gör det svårt för mindre företag att ta sig in på deras marknad eller närliggande områden.
  
  Här gäller patent och dimmaterial rättigheter, för ett litet företag kan innebära död stöten om man råkar klampa in på någon annans område.

• 

  kommentatör Kalle45, 719 dagar sedan

  För mig låter det rimligt att det på universitet/högskolor etableras stöd för entreprenörskap liknande exempelvis Innovationscentrum som omnämns i artikeln. Dessa borde bl a kunna ge stöd i hur studenterna ska kunna omsätta sin kunskap till Innovationer och därmed utveckla/förvalta sin entreprenöriella förmåga. Detta stöd ska  kunna ges till studenter från alla områden, humaniora, samhälls- och naturvetenskap inräknade. Kreativiteten finns bland alla studenter inom alla områden, det är bara att vissa områden har blivit mer förknippade med entreprenörskap o innovationer. Här tror jag att humaniora och samhällsvetenskap har dragit nitlotten och att en förändring måste ske inom undervisningen. Därefter tror jag dock inte att det är lärarna (inom t ex humaniora samhvet) som bistår eleverna att förverkliga sin innovation. Det ska nog andra hjälpa till med. Kanske då inom ramen för ett Innovationscentrum.