Klargörande om vindkraft inför Vind 2010

Publicerad 627 dagar sedan | redaktionen

Då den politiska miljön tvingas erkänna att man inte kan bortse från fysiska lagar, kommer sannolikt viljan att skattefinansiera meningslösa vindkraftverk att dala. Det kommer att bli svårt att få genomslag för ökande bidrag.

Tweet

3 personer gillar debatten

2 personer gillar inte debatten

”Vindkraften är central i utvecklingen mot en hållbar ekonomi” 

En kraftkälla som inte kan slås på ”on-demand” utan bara slås av ”on-supply” är ohållbar. Ekonomiskt sett kräver vindkraften ständigt bidrag för att gå runt. Bidragen baseras till största delen på fossilkraft, 60% i Sverige, dvs. privatkonsumenter och småföretagare måste åka bil, värma upp hus, äta, dricka, arbeta, resa, ha barn i skola, ta del av vård och omsorg, etc., för att kunna finansiera bidraget i form av el-certifikat. Ju mer vindkraftel som produceras desto större blir bidraget. Ju fler vindkraftverk som byggs desto mer ökar användningen av fossilkraft till bidrag åt vindkraftverk i Sverige - inte tvärtom, eftersom vindkraftel endast kan ersätta vattenkraftel i Sverige. Bidraget betalas dessutom ut baserat på producerad mängd vindkraftel. För att all ny vindkraftel skall kunna nyttogöras måste en massiv utbyggnad ske av de fyra skyddade älvarna. Detta gör bidraget till vindkrafselen än mer tärande för samhället och naturen. Utan en massiv utbyggnad av reglerkraft i Sverige kan endast 12 TWh per år vindkraftel producerad i skog nyttogöras medan bidrag betalas för all producerad el-mängd, 30 TWh. Av producerad dansk vindkraftel kan jämförelsevis endast hälften nyttogöras.

”Idag är vindkraften ekonomiskt konkurrenskraftig gentemot annan ny elproduktion” 

En analysform som använder investeringskostnad dividerad med årsproduktion av vindkraftel, investeringskostnad / årsproduktion, är felaktig då den inte beaktar livslängden för anläggningen. Korrekt beräkningsmetod är (årlig investeringskostnad jämte kapitalkostnad samt kringkostnader som fundament, försäkringar, kablar, vägar, skrotning, underhåll, vägar, återställande av naturen samt skadestånd till grannarna för sänkta fastighetsvärden) / (årsproduktion av vindkraftel). Vindkraftverk i skog beräknas ha en livslängd om 15 år p.g.a. turbulens. På Gotland sprängdes ett vindkraftverk efter 15 år samt ersattes av ett annat vindkraftverk där. Även andra vindkraftverk på Gotland togs ned efter 15 år På Öland begär prospektörer att få byta ut vindkraftverk redan efter 12 år. Med vindkraftverksindustrins felaktiga analysform blir vattenkraftselen den i särklass mest kostsamma eftersom vattenkraftverk har en hundrafemtioårig livslängd. I själva verket kostar vattenkraftselen en tiondel så mycket som vindkraftel gör. Spansk vindkraftel kostar ca 95 öre per kWh att producera. I Spanien finns en installerad effekt om ca 15000 MW med en årlig produktion av ca 28000 GWh = ca 28 TWh eller tämligen lika stor mängd vindkraftelenergi som planeras från vindkraftverk i Sverige 2020.

”Vindkraftel – vår nästa exportframgång!

Ordet ”vår” bör definieras eftersom det inte gäller Sverige som land eller livsmiljön i Sverige utan vindkraftverksindustrins exportframgång i Tyskland och Danmark. Danmark lär exportera sitt vindkraftöverskott till Sverige till underpris, helt gratis fem (5) av 14 dygn under hösten 2009. Skillnaden mellan marknadspris och underpris är en reglerkraftkostnad som Danmark måste betala för att den intermittenta vindkraftexporten skall kunna regleras av svensk vattenkraft. Skillnaden mellan vindkraftelproduktion och elkonsumtion är ett uttryck för akut överskottsintermittens. Akut överskott i elproduktion får jordas bort eftersom vindel inte kan exporteras ”on supply” eller lagras (överskottproblemet). Det är vidare på bekostnad av svenska bidragsbetalare som export av vindkraftel kommer att kunna ske. Vindkraftelen kommer att få skänkas bort eller att få säljas till underpris. Detta är ingen exportframgång utan snarare en exportmotgång, som drabbar den svenska nationalekonomin i och med att vindkraftverken importeras och därmed ger ringa sysselsättning i landet.

Investeringskostnaden för 8760 vindkraftverk i skog kan beräknas till 400 Mkr. Kapitalkostnaden under 15 år vid 6% ränta är 200 Mkr medan kostnaderna under 15 år för fundament, försäkringar kablar, vägar, reglerkraft, skadestånd för värdeminskning hos grannfastigheter, skrotning, underhåll, vägar, återställande av naturen, etc., mycket överslagsmässig är 200 Mkr. Bidraget el-certifikat under 15 år inklusive diverse till vindkraftverksindustrin, kommuner, myndigheter, etc. riktade bidrag kan beräknas till 200 Mkr. Totalkostnad blir således en (1) bdkr. Under 15 år produceras därför 450 TWh vindkraftel till ett pris av 2,22 kr/kWh (1000/450). Detta elpris överstiger spotpriset vida.

”Vindkraft är en av världens renaste energikällor” 

Vindkraftverksindustrins analyser visar att ett vindkraftverk återbetalas energimässigt inom mellan tre (3) och sex (6) månader. Detta förutsätter ett vindkraftverk från 1991 om 100 kW i effekt vid fullt utnyttjande av verket dvs. nyttjandegraden 100% eller med 8670 fullasttimmar per år. Vidare beaktas inte kringkostnader som fundament, försäkringar, kablar, vägar, reglerkraft, skrotning, underhåll, vägar, återställande av naturen, etc. Inte heller beaktas indirekta energikostnader för att skapa bidraget till vindkraftverket samt energi för att finansiera skadestånd till grannarna för sänkta fastighetsvärden. En genomgång av landets största vindkraftstation i skog visar att återbetalningstiden är fem (5) år energimässigt sett (inte enligt vindkraftverksindustrin mellan tre (3) och 6 (sex) månader) dvs. ca en tredjedel av livslängden för vindkraftverk i skog. För att gå runt ekonomiskt sett är vindkraftverk beroende av bidrag vilka i sin tur till största delen är beroende av fossilkraft. Själva vindkraftverket och dess kringutrustning är tärande på naturen i och med förbrukning av aluminium, betong, bitumen, bly, grus, koppar, polyeten, polypropylen, PVC och stål. Även om ambitionen är att återvinna vindkraftverket så lär detta inte vara möjligt om det, som skedde på Gotland, sprängs. Betongen som sådan återvinns inte heller utan höljs över som i ett pilotprojekt vilket Energimyndigheten  direktfinansierade med 34 Mkr.

”Piteå ska bli vindkraftens Silicon Valley” 

Piteå kan inte bli vindkraftens Silicon Valley eftersom det blåser för lite i den svenska skogen. Från byggnadsaerodynamisk synpunkt är avstånd från kusten avgörande för vindlasten dvs. för vindhastigheten, upp till 500 m över marken. Detta förhållande gäller även ett vindkraftverk såsom varande en byggnad. Över 500 m i höjd avtar luftens densitet, men så höga lär inte vindkraftverk bli. När väl 1101 vindkraftverk står på plats i Piteå drar vindkraftverksindustrin vidare med tusentals rostade vindkraftverk i sina spår, som i Kalifornien och England, och snart nog i Spanien. I Spanien förlorades 2,3 vanlig jobb per vindkraftsjobb. I Spanien förlorades 5,28 förlorade jobb per installerad MW. Detta skedde trots gigantiska EU-bidrag till Spaniens vindkraft. För Markbygdens del med 3300 installerade MW betyder detta omräknat 17500 förlorade vanliga jobb i Sverige. I Sverige skall nämligen privata el-konsumenter och småföretagare stå för notan (el-certifikat), vilket kommer att driva de senare ut ur landet. I Spanien byggdes i vart fall vindkraftverken med EU-bidrag, ca 10 Mkr per skapat arbetstillfälle inom vindkraftverksindustrin. Numera tär dock bidragen allvarligt på Spaniens ekonomi. Detta är en god lärdom för Sverige även med beaktande av att vindkraftelen kommer att produceras till en totalkostnad av ca 2,22 kr/kWh.

”Vetorätt skapar osäkerhet i branschen” 

Av hävd gäller kommunalt självstyre i fråga om mark och vatten. Denna hävd är numera i fråga om vindkraftverk stadfäst i lagrummet ”Prövning Vindkraft”. Kommunerna skall även ta ansvar för medborgarna och djurens hälsa t.ex. lågfrekvent buller från gigantiska vindkraftverk. Om medborgarna blir utsatta för menlig påverkan till följd av miljöfarlig verksamhet från gigantiska vindkraftverk skall anmälan ske till kommunens Miljönämnd. Det kommunala självstyret hyllas av regeringen i högtidstal efter högtidstal, landet runt. Det kommunala självstyret råder inte bara i Sverige utan även utomlands. Beslut om tillstånd för vindkraft kan därför inte tas av en central vindkraftkommission med inslag från vindkraftverksindustrin utan bör ske lokalt även fortsättningsvis. Med rätta är såväl kommunerna som regeringen stolta över självbestämmandet. Att hävda subsidiaritetsprincipen dvs. att beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå är den enda möjliga vägen att gå även för vindkraftverksindustrin. Kommunerna har av hävd rätt att försvara denna kommunala subsidiaritetsrätt även inom vindkraftsområdet.

”Allt mer intelligenta vindkraftverk - Några myter om vindkraft” 

Ett vindkraftverk kan inte vara intelligent – möjligen dess konstruktör. Hur intelligenta vindkraftverkets konstruktörer än är, är det dock den brutala verkligenheten som gäller. I den brutala verkligheten är det oftast ett ca 20%-ig lägre energiutfall än prospekterat, som blir följden av en satsning på vindkraft, såväl i Sverige, som i Spanien. Därmed förbyts oftast en prospekterad vinst till förlust.

Myterna som presenteras har samtliga i stället visat sig vara sanningar.

http://www.landskapsskydd.se/artikel/FSL20100831KlargorandeomvindkV

Bertil Persson
Föreningens Svensk Landsbygdsskydd

Redaktör

redaktionen

(87 artiklar)

1 KOMMENTARER

• 

  kommentatör MikaeLL, 622 dagar sedan

  Varför har Bertil Persson exkluderat att det finns en rad svenska industriföretag inom verkstad och elektro som tjänar miljarder på den internationella vindkraftverksindustrin?
  
  För SKF i Gamlestaden,Göteborg så är deras produktion av stora rullager,självåtdragande bultar för rotorinfästningen i tornnavet,sensorsystem till vindkraftverkens styrdator samt serviceavtal till vindelbolag den enda orsaken till att SKF i Göteborg ej har tvingats friställa några anställda under den senaste ekonomiska krisen.
  
  Att jämföra med SKFs fabriker i Tyskland och Italien som tillverkar lager till den europeiska bildindustrin som har gått uruselt under de senaste åren.
  
  Diamorph Nitrid-silikat glas som nu också har utvecklat ett rullager som är konstruerat för vindkraftverk, då Diamorphs nitrid-silikat lgas är extremt hårt i klass med diamant och att det är en keram så lämpar det sig särskilt för rullager i vindkraftverk i maritim miljö som idag har problem med den höga salthalten som medverkar till ökad förekomst av korrosion för havsbaserade vindkraftverk.
  Diamorph grundades 2003 som avknoppningsföretag från Stockholms Universitet.
  
  
  Finsk/svensk Norstel som tillverkar SiC=Kiselkarbid wafers i Norrköping där en applikation är substrat för kraftelektronik då SiC klarar både högre temperaturer och är en bra halvledare.
  KTH-avknoppade TranSic använder sig av Norstels SiC wafers som substrat för deras BJT som är konstruerad för hybridfordon.
  Men SiC som substrat för kraftelektronik till vindkraftverk för omformandet till 50Hz nätspänning, den marknaden är enorm med å tanke på den internationella vindkraftverksindustrins utveckling just nu.
  
  Svenska Hexaformer:s HSP-transformatorer i Deltadesign med spolarna vända mot varandra vars konstruktion ger en rad intressant egenskaper som transformatorer med traditionell E-kärna ej klarar av, har också en enorm potential i all form av HSP-transformerande anläggningar särskilt i tätbebyggda områden då Hexaformer transformatorn ej strålar ut växelfälten utan strålning minskas radikalt tackvare designen med spolarna vända mot varandra.
  
  Boråsföretag Oxeon med deras patenterade tvärbundna vävda kolfiberväv som ger ökad styrka mot draglaster och som möjliggör kolfiberarmerad epoxiplast vars gods kan tillverkas tunnare lämpar sig synnerligen bra till att göra lättare rotorblad till den internationella vindkraftverksindustrin.
  
  Hur kommer det sig att Bertil Persson för intresseföreningen Svensk Landbygdsskydd, väljer att helt förbise dessa högteknologiska svenska företag vars teknikutveckling och ekonomiska förutsättningar har en direkt koppling till vindkraftverksindustrin?