Åke Gustavsson, ordförande Folkbildningsförbundet

Kraftig klyfta mellan bokmalar och de som inte läser

Publicerad 621 dagar sedan | redaktionen

Uppläsningar och samtal med författare lockar allt fler. Hos studieförbunden möter bland andra Susanne Brögger och Johan Jönsson en stor publik. Människor deltar i livliga diskussioner i bokcirkeln, på bloggar och facebook. Den breda skönlitteraturen tar också allt större plats i etermedierna. I radions Tendens hör vi Inger Edelfeldt intervjuas om lycka och Amos Oz besöker Skavlan för ett samtal om tro. Aktuella böcker uppmärksammas i teves specialprogram som Babel och Malous bokklubb.

Tweet

4 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Läsande engagerar. Det öppnar nya dörrar och möjliggör ett kunskapssökande genom hela livet. Att bokläsandet skiljer sig åt beroende på kön, utbildning och social klass beskrivs i boken ”Skilda världar” som bygger på SOM-institutets statistik (red. Holmberg och Weibull, 2008). Det konstateras också att bilden inte förändrats de senaste 20 åren. 

Nära en tredjedel av svenskarna tar knappt del av litteraturen. 30 procent av befolkningen mellan 15 och 85 år (Skilda världar, 2008) läser sällan eller aldrig böcker. De hamnar därmed utanför möjligheten att själva söka viktig kunskap och intressanta berättelser. Tycker kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att det är en lagom nivå av förlorade läsare? Anser utbildningsminister Jan Björklund att det inte behövs fler engagerade läsare i skolan? Vad vill oppositionen egentligen göra?

Kunskapssamhället kräver att vi läser. Vi behöver ett lustfyllt läsande genom hela livet. Målgruppen för läsfrämjande är de som inte läser - i alla åldrar.  Hos studieförbunden finns många läsfrämjande projekt. I studiecirklar bland andra utbildas pensionärer, föräldrar och personal på gruppboende att läsa för barn och vuxna i sin omgivning.

För att ge människor en chans att utveckla sitt läsande krävs en aktiv litteraturpolitik och ett omfattande läsfrämjande arbete. Folkbildningen har goda resultat från sin verksamhet, nu senast släpptes en undersökning där 94 procent av cirkeldeltagarna uppger att de har ökat sina kunskaper, 70 procent menar att de har blivit säkrare som personer och 65 procent har blivit inspirerade att fortsätta studera (Folkbildningsrådet 2010).

Vi är många som väntar på lovande vallöften inom kulturområdet. Finns det politisk vilja att stärka folkbildningen och läsfrämjandet lokalt? Vad vill partierna göra för att öka tillgången till litteratur? Kommer de politiska partierna satsa på läslust?

Mats Söderlund
ordförande Sveriges Författarförbund

Åke Gustavsson
ordförande Folkbildningsförbundet - studieförbundens intresseorganisation

Fotnot: De tio studieförbunden är ABF, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Kulturens Bildningsverksamhet, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda och Studieförbundet Vuxenskolan.

Redaktör

redaktionen

(87 artiklar)

1 KOMMENTARER

• 

  kommentatör MikaeLL, 616 dagar sedan

  Men det är inte läsandet i sig som gör att folk gillar att kommentera och uttrycka sig utan att möjligheterna är så många idag att kunna uttrycka sig.Sedan är det skillnad på läsande och läsande.Läser man enbart tidningar så förbättras inte läsförståelsen och ordförrådet utan det är skönlitterära alster och fackboksläsning som ökar ordförrådet.Vi står nu inför en boom med utvecklingen av e-böcker som kan (om det hanteras rätt) ge så många fler större ordförråd och all världens kunskap.Tyvärr, så är rädslan från författare och bokförlagen stor när det gäller Copyright rättigheter genom e-böcker som riskerar den boom som vi står inför vad gäller att publicera så många böcker som möjligt som e-böcker.De klassiska folkbiblioteken kommer ombildas i grunden kommande decennium då bokhyllorna blir överflödiga genom utvecklingen av e-böcker.Folkbiblioteken kommer att bli överflödiga om de inte integreras som Medborgarkontor för andra myndigheter och lokalsamhället.