Kustsjöfart - cabotage

Publicerad 141 dagar sedan | Lars Persson

I "Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft", som IVA utgav i början av året såsom slutrapport från projektet "Transport 2030", ägnas kustsjötransport (cabotage) ringa uppmärksamhet.

Tweet

0 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Kustsjöfarten har framtiden för sig !
Den danska Storströmsbrons hållfasthetsproblem i höstas visar fördelen att snabbt kunna disponera anpassbara försörjningsvägar

Group "Transport 2000 Plus” (International Energy Agency - IEA)  rekommenderade i sin gedigna rapport "Transport in a Fast Changing Europe" en satsning  på kustsjöfart - cabotage - särskilt i formen ”Intermodal Sea Transport”. Bland huvudskälen anges: 
att godscontainern har gjort sitt intåg,
att effektiv prissättning av och betalning för nyttjande av vägnäten blir - med den kritiska utvecklingen av vägtransport i Europa och med hänsyn till miljön och till energiförsörjningen - politiskt oundviklig. Förebilder saknas inte såsom länderna Holland och Schweiz.

Sålunda ändras konkurrenssituationen successivt radikalt, och till fördel för kustsjöfart. Containern underlättar Intermodal Transport; detta innebär, att det vid godstransporter, t.ex. från producent till köpare, nyttjas flera olika transportmedel: lastbil till kanalläktare, vidare till kustfartyg, och så till järnväg och slutligen åter till lastbil.

Ökad godstrafik på väg medför ökad frekvens av personskador bl.a. på grund av mikropartiklar i luften. Sverige har drygt en halv miljon lastbilar. Sjöfart medför mindre utsläpp. Om den pågående skeppsmoderniseringen må nämnas katalystisk förbränning i dieselmotorer (utvecklas av bl.a. danska företaget Haldor Topsöe) med resulterande bättre energiekonomi och mindre partikelutsläpp samt ångturbiner drivna av biobränsle och slutligen möjligheten att använda de rena Sterlingmotorerna.

Utom sjötransportens här antydda egenskaper må för Sveriges del pekas på landets långa kust, och att många handelspartner finns på avstånd under 300 sjömil. På vissa större avstånd har vi bl.a. många möjliga leverantörer av gas, som väl kan fraktas över hav - ett komplement eller alternativ till rörtransport. Tyska skeppsvarven Thyssen och Krupp håller på att bygga fartyg för sådan transport. Förekomster av skiffergas i det östliga Centraleuropa bedöms av IEA vara stora och ha potentialen att ändra hela Europas energilandskap

Det polska företaget Polskie LNG S.A. planerar en stor utbyggnad av sin gasterminal i hamnstaden Swinujscie 2012, i ett första skede för import, sedan även för export. Medan transport i rör har en kapacitet, som inte kan ändras över en viss gräns, så är skeppstransport flexibel i volym. Den kan snabbt ändras såväl vad angår kapacitet och kvalitet som leverantör samt efter varierande marknadsförhållanden i övrigt.

Stenungsunds framtida utveckling inom kemiområdet är beroende på en effektiv kustsjöfart. Turismen kan utvecklas med kustsjöfart – hela vår  underbara svenska kust är ett turistmål. En svensk hurtigrutt finns klar att ta i bruk på östkusten.

I den ovannämnda IVA-rapporten Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft  ägnas cabotage emellertid föga uppmärksamhet. Exempelvis framhålles som ett nyckelområde infrastruktur och här anges "ny infrastrukturkapacitet/framför allt järnväg men även ny väg", däremot inte ett ord om varken hamnar eller sjötrafik. 

IVA-projektet Transport 2030 har haft en styrgrupp med 20 deltagare. Av dessa är inte en enda sakkunnig i sjöfart. Som en fortsättning på arbetet föreslås i rapporten bildandet av något som betecknas "ett  unikt forum". Även om detta skulle komma att ledas av en styrgrupp med färre deltagare bör sjöfarten bli företrädd.

Tekn lic Jörgen Christensen, Stockholm
(f.d. fysisk riksplanerare vid länsstyrelsen i Stockholm.)

Fil.dr. Lars Persson, Sigtuna stad

Debattör

Lars Persson

(2 artiklar)

0 KOMMENTARER