Header-betalogo
Ad-vert
Olle_johansson_ny-1

Olle Johansson, docent, Karolinska Institutet, Stockholm

Läsplatta, ja, men varför ingen förståelseplatta...?

Publicerad | Olle Johansson

Jag läste härom sistens en mycket bra insändare skriven av Stefan Hjelm i Dagens Nyheter (6/2 2012) med rubriken “Pennan gör bäst avtryck i pannan”. Han beskrev i densamma hur forskare, bl.a. i Norge, har funnit att man effektivare lär sig bokstäver om man får skriva för hand. Hjärnan får gensvar från motoriken när vi skriver för hand. Bokstäverna gör också avtryck i det motoriska minnet i hjärnans talcentrum. Tecknens form kopplas även till vårt sätt att uttala dem, något som främjar inlärningen. Studier visar dessutom tydligt att de barn som lärt sig skriva för hand kom ihåg bokstäverna mycket bättre än de som bara fått använda tangentbord.

Det pågår just nu en debatt i Sverige om just skolan och barns inlärning. Förnyarna vill taga bort läroböcker och pennor och istället ersätta dem med de nya trådlösa läsplattorna. Andra höjer ett varnande pedagogiskt finger.

 

Dessa nya trådlösa hjälpmedel översvämmar numera skolor och hem. Exempel på sådana strålkällor är trådlösa routrar, datorer med trådlösa nätverkskort, trådlösa fasta telefoner, läsplattor (som iPad), mobiltelefoner, osv. Sedan flera år tillbaks finns det samtidigt bevis för att exponering från deras elektromagnetiska fält kan orsaka allvarlig biologisk påverkan och hälsoeffekter.

 

Det finns numera många vetenskapliga belägg för att barn sannolikt är mer sårbara för pulsad mikrovågsstrålning än vuxna, och ny forskning visar bland annat på allvarliga effekter på beteende och inlärningsförmåga. Det råder en allmän enighet bland forskare om att elektromagnetiska fält penetrerar hjärnan hos barn mer än hos vuxna - eftersom barnskallar är tunnare. Det råder också en bred enighet om att barn är mer utsatta för skadeeffekter från strålning eftersom deras kroppar är under utveckling. Barn är inte "små vuxna"!

 

WHO har förra året klassificerat elektromagnetiska fält från trådlös informationsteknologi som möjligt cancerframkallande. Europarådets miljöutskott kräver i sin resolution nr. 1815 från maj 2011 kraftfulla åtgärder för att skydda allmänheten mot mobilstrålningens skadeverkningar, bl.a. vill man ha ett förbud mot mobiltelefoni och trådlöst internet i skolor med hänsyn till barns hälsa. Man vill också sänka gränsvärdet för mobiltelefoni kraftigt, allt detta helt i enighet med Seletunrapportens krav från 2010. I denna yrkar en internationell grupp vetenskapsmän om stopp för vidare utbyggnad av trådlösa system och kräver nya gränsvärden. Gruppen, The Seletun Scientific Panel, publicerade i februari 2010 en resolution med en lång rad gemensamma ståndpunkter och rekommendationer, baserade på en genomgång av den då tillgängliga forskningen om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Sedan dess har det kommit ännu fler rapporter…

 

Ibland ser man i debatten att någon – oftast från en strålsäkerhetsmyndighet (!) – hävdar att det inte är någon fara, “strålningen är så svag”. Svag i förhållande till vad, frågar jag mig?! Idag sitter barn i strålningsnivåer som med lätthet kan vara 1.000.000.000.000.000.000 gånger högre än vår naturliga bakgrundsstrålning. Hur blev ett sådant tal “så svagt”?

 

Använder barn en bärbar dator för att ladda ner från trådlöst Internet är de utsatta för lika mycket strålning (omkring 1.000 μW/m2 och däröver) som om de var nära en basstation för mobiltelefoni (50-100 meter). Det finns många föräldrar som inte är medvetna om detta. Siffrorna är inte tagna ur luften utan hämtade från den officiella mätning som den norska Post- och Telestyrelsen gjort, bl.a. i skolor i Oslo. Oavsett om det handlar om basstationer, trådlösa nätverk eller mobiltelefoner, så är det samma typ av strålning vi talar om (i intervallet 1-2,5 GHz).

 

En grupp forskare i Kalifornien genomförde nyligen en stor studie av mobilanvändning hos gravida kvinnor. De tittade på alla barn som var född i Danmark ett visst år, och intervjuade mödrarna om sin mobilanvändning under graviditeten. De frågade också om barns mobilanvändning och beteende. Det visade sig, till forskarnas förvåning, att de mödrar som hade använt mobiltelefon mest under graviditeten hade den största risken att få barn med beteendesvårigheter. Det handlade om både autism och ADHD-liknande beteende. Riskökningen var statistiskt säkerställda. Risken ökade dessutom ytterligare om barnet själv använde mobiltelefon. [Divan H A, Kheifets L, Obel C, Olsen J (2008) “Prenatal and postnatal exposure to cell phone use and behavioral problems in children”, Epidemiology 2008; 19: 523-529]

 

En sådan studie är kanske inte tillräcklig för att draga slutsatsen att elektromagnetiska fält är farliga för barn. Tyska forskare ville därför mäta stråldosen som barn och ungdomar utsätts för i det dagliga livet. De bad ca. 3.000 barn och ungdomar i Bayern att gå omkring med en dosimeter på sig från morgon till kväll. Dosimetrarna mätte strålningen från mobiltelefoner, basstationer och trådlösa nätverk. Det visade sig att den fjärdedel av barnen som varit mest utsatta för strålning, hade mer koncentrationsproblem på kvällen än resten av barnen. Samma grupp hade också mer huvudvärk och var mer irriterade än andra ungdomar. Resultaten var återigen statistiskt säkerställda. [Heinrich S, Thomas S, Heumann C, von Kries R, Radon K (2010) “Association between exposure to radiofrequency electromagnetic fields assessed by dosimetry and acute symptoms in children and adolescents: a population based cross-sectional study”, Environmental Health 2010; 9: 75-83]

 

Så frågan är vilken mekanism som kan förklara dessa symtom hos barn och ungdomar. Forskarna Buchner & Eger i Tyskland mätte nivåerna av stresshormoner hos 60 boende i ett område innan man monterade in en basstation. Därefter uppmättes de igen efter sex månader och återigen efter ett och ett halvt år efter det att antennen togs i drift. Det visade sig att människorna hade mycket högre nivåer av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin sex månader efter det att basstationen tagits i drift, och efter ytterligare ett år hade situationen inte förbättrats. Att leva med en sådan ständig stressituation i kroppen är självklart skadligt för hälsan. [Buchner K, Eger H, “Veränderung klinisch bedeutsamer Neurotransmitter unter dem Einfluss modulierter hochfrequenter Felder - Eine Langzeiterhebung unter lebensnahen Bedingungen”, Umwelt-Medizin-Gesellschaft 2011; 24: 44-57.]

 

Tro nu inte att detta bara handlar om barn. Nej, även foster påverkas markant och på ett synnerligen skrämmande vis. Forskarna Jing, m. fl., vid Department of Public Health, Shandong University i Kina, har studerat påverkan av mobilstrålning på gravida råttors foster. Forskarna mätte förändringar på både nervcellers signalämnen samt effekter på antioxidativa enzym vilka skall skydda våra celler från oxidativ stress. Slutsats? Mobilstrålningen under graviditeten gav upphov till skador på fostrens hjärnor! De föddes alltså redan hjärnskadade. …Vilka mammor och pappor vill det? [Jing J, Yuhua Z, Xiao-Qian Y, Rongping J, Dong-Mei G, Xi C, “The influence of microwave radiation from cellular phone on fetal rat brain”, Electromagn Biol Med 2012; Jan 23 (in press).]

 

Baserat på ovanstående information uppmanar nu organisationen Folkets Strålevern i Norge, www.stralevern.no, föräldrar att skriva på ett formellt avtal där man som förälder inte ger sitt samtycke till att skola eller förskola utsätter deras barn för mikrovågsstrålning från trådlös kommunikationsteknik varken i klassrummet eller inomhus i allmänhet. Som förälder uppmanas man till att också kräva att skolan/förskolan vidtager försiktighetsåtgärder för att minimera strålningsexponeringen, och att trådbundna lösningar för datanät och inomhustelefoni genast återanskaffas. Man uppmanas också att kräva svar på vem som är ansvarig om barnet skadas p.g.a. strålningsexponeringen.

 

Elever och lärare rapporterar allt oftare onormal trötthet i sin arbetsmiljö, alltså skolan, och man kan idag inte avfärda misstankarna om att exponering från trådlösa nätverk kan spela en roll för detta. Det är därför mycket viktigt att vi nu säkerställer att trådlösa nätverk från förskolor och skolor inte i sig utgör betydande och onödiga risker för våra barns och lärares hälsa. Ämnet är akademiskt inte speciellt komplicerat, men kan för en lekman framstå som svårbedömt. Bristen på kunskap beror idag uteslutande på bristande forskningsresurser, ej på bristande idéer, hypoteser, teorier eller intresse.

 

Att nu Folkets Strålevern tager detta initiativ för att skydda barns och anställdas hälsa imponerar stort. Men när ska våra egna ansvariga politiker inse samma sak? Kanske dags att ge våra politiker var sin förståelseplatta istället för en läsplatta?

 

Olle Johansson
docent i neurovetenskap 
Karolinska Institutet, Stockholm

 

0bc08cb8fb2fe18934053f898bcfe3fc

Kommentatör

Olle Johansson

(5 artiklar)

2 KOMMENTARER

  • C0d66bdb9804d71817bd2a95ef023500

    debattör Magnus Ivarsson,

    Jag skulle så väldigt gärna vilja arbeta som ingenjör.

    Jag skulle så väldigt gärna vilja arbeta som ingenjör.

    http://www.facebook.com/magnus.ivarsson.5682

    Jag tar ett jobb var som helt i världen.

    M.Sc. Magnus

  • Ab4d40ae37d052451e02f6023a256b1c

    debattör Josef Boberg,

    IT-myntet har en förskräckande baksida

    - och då särskilt för barn och tonåringar - som jag ser det. Mera i sak om det här http://josefboberg.wordpress.com/2008/04/07/it-smog-stress

Kommentera artikeln

Du måste logga in för att använda detta verktyg!

Förslag om folkbildningens framtid

UTBILDNING Ett nytt utvärderingssystem, förtydligat uppföljningsansvar för Folkbildningsrådet och att kommande utvärderingar av folkbildningen genomförs av två statliga myndigheter är några av förslagen från Fol 0

Publicerad 689 dagar sedan | redaktionen

Politisk vilja krävs för att lösa ingenjörsbristen

UTBILDNING Den återstartade utbildningen av gymnasieingenjörer måste permanentas och byggas ut. Nya chocksiffror visar att det år 2030 kommer att saknas 50 000 ingenjörer i Sverige. Svensk industris framtid oc 2

Publicerad | Terje Andersson

Björklund fick bakläxa om meritpoäng

UTBILDNING I går röstade Riksdagen för att teckenspråk ska jämställas med moderna språk och ges meritpoäng. Det innebär en bakläxa för utbildningsminister Jan Björklund och regeringen som sedan meritpoängssystem 0

Publicerad | Helena Fremnell

Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingar kritiseras

UTBILDNING Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) riktar skarp kritik mot Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av högre utbildning. Det riskerar att undergräva förtroendet för de kommande resultaten 0

Publicerad | Johan Landin

Bristande matchning drabbar både företag och studenter.

UTBILDNING Svensk tillväxt och konkurrenskraft är beroende av en högre utbildning av högsta kvalitet som ger goda resultat. Trots stora satsningar visar en rapport att det finns en bristande matchning, vilket dr 0

Publicerad | Patrick Krassen

Skjut inte upp lärarlegitimation på obestämd tid

UTBILDNING Statliga ”AT-tjänster” behövs. Vi kan tänka oss att reformen med lärar­legitimationer skjuts upp men det är oacceptabelt om den inte skulle vara på plats den 1 juli nästa år. För att klara det måste r 1

Publicerad | Metta Fjelkner

Säkra kvaliteten på gymnasieingenjörerna

UTBILDNING Utbildningen av gymnasieingenjörer har återinförts på försök. Den kan ge 500 nya ingenjörer om året. Även om det inte är tillräckligt för att fylla luckorna efter alla de ingenjörer som går i pension 3

Publicerad | Terje Andersson

Återinförd studentexamen löser inte kunskapsproblemen

UTBILDNING Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarb 0

Publicerad | Fredrik Svensson

Satsa mer på utbildning via Nätet

UTBILDNING I takt med den globala utvecklingen flyttas allt fler delar av samhället till nätet. Informationssamhället har fört med sig många förändringar i vardagen. Vi går inte till banken, skickar inte brev me 0

Publicerad | Marita Hilliges

!TD Nyhetsbrev

Fyll i din mailadress ovan för att ta del av Teknikdebatts nyhetsbrev. Vi lämnar inte ut mailadresser vidare.

Het debatt

Tävling hjälper Allmännyttan att renovera miljösmartare

Bransch- och intresseorganisationen SABO bjuder in till en tävling i två steg om hur man kan minska byggavfallet vid renovering...

Ad-horiz

Senaste inlagda debatter

Tävling hjälper Allmännyttan att renovera miljösmartare

Bransch- och intresseorganisationen SABO bjuder in till en tävling i...

Swedavia utlyser innovationstävling

Swedavia välkomnar svenska och internationella deltagare att dela sina lösningar...

Vem skall ha inflytande på medicinsk forskning och behandlingar?

Inbjudan till enkätundersökningen: ”Nya möjligheter till delaktighet och medicinska behandlingar”...

Energieffektivisering i praktiken

För att nå EUs 20-20-20-mål måste vi drastiskt minska fastigheters...

Borås järnvägsituation typisk

Tillståndet för järnvägsförbindelserna till Borås är typiskt för en stor...