Legitimation för lärare räcker inte

Publicerad | Sofia Björkvi

Jag satt på en hearing alldeles nyligen, en hearing arrangerad av Skolverket i syfte att undersöka om det är en bra idé att återinföra ett fjärde år på teknikprogrammet. Meningen med det skulle vara att elever skulle kunna erhålla en gymnasieingenjörsexamen för att kunna täcka upp den brist på arbetskraft med tekniskt kunnande i Sverige som kommer uppstå när stora grupper ingenjörer kommer att gå i pension de närmsta åren.

Tweet

13 personer gillar debatten

1 personer gillar inte debatten

Enligt uppdraget ska utbildningen ge en tydlig yrkesinriktning och syfta till en etablering på arbetsmarknaden. Skolverket bjöd in lärare, elever, branschorganisationer, fackförbund och andra inom den tekniska sektorn för att diskutera detta. Vilka slags gymnasieingenjörer behövs i framtiden? Hur kan ett fjärde år utformas så att ungdomarna blir attraktiva på arbetsmarknaden?

Den enda frågan de glömde var: ”Hur ska vi se till så att ungdomar i grundskolan blir så pass intresserade av teknik att de vill välja teknikprogrammet på gymnasiet från första början?”

En herre vid mitt bord, som representerade Skolverket men också skogsindustrin, tyckte att man likaväl kunde ta bort teknikämnet i grundskolan, han menade att det är skolan som dödar intresset och om eleverna slipper att ha undervisning i teknik i grundskolan, så blir de mer intresserade när det väl gäller, på gymnasiet alltså.

Nu får man väl visserligen anta att inte alla på Skolverket tycker lika i just den frågan. Men den inställningen förbryllar mig. Något oerhört.

Här har vi hållit på jobbat stenhårt med att stimulera teknikintresset hos landets högstadieelever i 30 år i form av Finn upp, Sveriges största uppfinnartävling. Någon från Skolverket tycker att det är helt ointressant och rentav dumt att ägna sig åt teknik innan man börjar på gymnasiet.

Jag håller naturligtvis inte med den här mannen, jag tycker att han är ignorant som häver ur sig ett så korkat påstående. Och på samma gång tycker jag att han slår huvudet på spiken, han tycker som jag men är lite mer extrem när det gäller lösningen på problemet.

Det finns visst många viktiga anledningar till varför ungdomar måste lära sig om teknik redan i grundskolan. Det finns studier som visar att långsiktiga intressen bildas och byggs tidigt i livet, varför det är så viktigt att börja tidigt i skolan. Jag tror dock att det finns en hel del faktorer som gör det svårt att underhålla det där intresset över tid.

Jag kan tänka mig att ingen riktigt vet vad tusan man ska göra åt att ungdomar i Sverige idag är ganska ointresserade av att jobba som ingenjörer, tekniker eller forskare i framtiden. Jag skulle också vilja hävda att den, i närmast, obefintliga chansen av att odla ett teknikintresse i skolan är en av orsakerna till att den stora massan ungdomar väljer andra saker att spendera sin energi på.

Det finns en del studier som visar på att ungdomar i tekniskt utvecklade länder, såsom Sverige, har ett ganska ordentligt mycket mindre intresse för att bli ingenjörer och forskare, eller för den delen, jobba med tekniska och naturvetenskapliga yrken när de växer upp, än ungdomar i lågutvecklade länder. Uganda ligger högst upp i diagrammet på den frågan enligt ERT (European Round Table of Industrialists), Sverige ligger nästan längst ned. Det är kanske inte så svårt att förstå att det ligger till på det viset men frågan är ju egentligen varför det måste vara så? Varför tycker just svenska ungdomar att det är ointressant med teknikutveckling?

Teknikdelegationen beskriver i sin rapport 2009:2 att bland svenska niondeklassare rankas teknikämnet som ett av de minst viktiga i skolan. Eleverna tycker dock att lärarkompetensen är mycket viktig för ämnets status. Det handlar t ex om lärarens förmåga att skapa intresse för teknik, de efterlyser lärare som kan förklara teknik på ett bättre och roligare sätt samt undervisning som är mer kopplad till teknik så som den används i vardagen.

Med utgångspunkt i detta är det lite provocerande att känna till att teknikämnet som sådant är mycket eftersatt i grundskolan i Sverige. Att lärarna som ska utbilda i teknik känner sig osäkra, att lärarutbildningen är undermålig och att undervisningen i skolorna sker i lokaler som inte är ändamålsenliga.

Det finns många olika sätt för lärare att underlätta sin undervisning i teknik. Organisationer och företag som brinner för att hjälpa fram framtidens blivande ingenjörer och tekniker. Metoder och koncept som hjälper lärare att hitta inspiration och kunskap kring teknik. Men när det kommer till kritan är min starka och absoluta övertygelse att det trots alla möjliga initiativ och hjälpmedel krävs att lärare, nu och i framtiden, är välutbildade, moderna och engagerade.

Regeringen gick häromdagen ut med sitt nya förslag om att införa lärarlegitimation eftersom man anser att den enskilt viktigaste faktorn för goda resultat i skolan är en kvalificerad och engagerad lärarkår. Teknikdelegationen skriver idag på Svenska Dagbladets debattsida att man uppmanar Sveriges alla kommuner att ta tag i sitt ansvar som skolhuvudmän och se till att lärarna kompetensutvecklas i den takt som krävs för att kunna erbjuda eleverna en bra utbildning.

Men jag undrar ändå om förslaget på lärarlegitimation från Regeringen tillsammans med Teknikdelegationens uppläxning av skolhuvudmännen, kommer att hjälpa Sveriges befintliga och framtida lärarkår att uppfylla de konkreta och mycket enkla krav som ställs av nyfikna, kunskapstörstande och teknikintresserade elever i framtiden?

Det är en spark i ändan i rätt riktning, helt klart. Men till syvende och sist är det lärarna som äger frågan om huruvida deras elever känner sig inspirerade och vetgiriga, gäller det teknik eller vilket annat ämne som helst. Det är lärarnas kompetens och förmåga att lära ut som ger eleverna förutsättningar till goda resultat i skolan. Lärarlegitimationen kan inte servera en injicering av engagemang. Det, liksom kompetens måste lärarna se till att skaffa sig själva.

Så, kom igen nu alla lärare där ute: Äg frågan och bevisa vad ni kan!

Debattombud

Sofia Björkvi

(2 artiklar)

16 KOMMENTARER

• 

  kommentatör U_BL, 579 dagar sedan

  Det stora problemet handlar om pengar! Skolorna har inte pengar till böcker och material. Lärarna är dessutom fruktansvärt underbetalda. Kravet på lärarlegitimation kommer kommunerna att använda som ett "vapen" mot lärarna. Det blir inget som kommer att lyfta läraryrket, varken statusmässigt eller ekonomiskt. Byt huvudman för skolväsendet!

• 

  debattör Stefan Bodingh, 635 dagar sedan

  Det kan nog ligga lite sanning i att utbildningen är tråkig.
  Det viktigaste är att lära sig tänka rätt och göra rätt, när man kommer ut i arbetslivet.
  Man borde i stället fokusera på att lösa problem, vilket är det man gör i det verkliga livet. Sedan kan man betygsätta att den enklaste lösningen ger det högsta betyget.
  Mitt förslag att göra utbildningen intressantare både för lärare och elever.

• 

  kommentatör MikaeLL, 662 dagar sedan

  Alla talar om den förestående bristen på ingenjörer i Sverige då 40-talisterna går i pension kommande år.Frågan är om det verkligen kommer att bli en skriande brist på ingenjörer kommande decennium i Sverige?
  Ser man till de svenska företagens utveckling så kommer det inte alls på sikt att bli något skriande behov av ingenjörer.Sveriges stora exportföretag är dominerande inom ett fåtal branscher som skogsindustrin med dess pappersbruk (som behöver sina många kemiingenjörer och fåtalet maskiningenjörer),fordonsindustrin är en annan stor industrisektor liksom telekom (Ericsson har ju aviserat att de tänker växa utomlands och ej i Sverige i framtiden) samt läkemedelsindustrin (som ingår i fusioner med utländska företag).Svensk pappersindustri har två särskilt stora produktsegment:Tidningspapper och Tryckpapper.Idag råder det en överkapacitet på nästan 2 miljoner ton tidningspapper bara i europa som SCA:s VD Jan Johansson i våras har uttalat sig om.För SCA är tidningspapper ett litet produktsegment och SCA har beslutat att fasa ut sin tidningspappersproduktion inom de kommande 10 åren.Sverige är ett av världens största exportländer av tidningspapper där StoraEnso är störst i europa.80% av tidningspappersproduktionen går på export till övriga norden (trots att statliga Norske Skog är världens 2:a största tidningspapperstillverkare), Storbrittanien samt Tyskland.
  Utav skogsindustrins totala elförbrukning 20TWh så används nästan 10TWh till tidningspappersproduktionen i Sverige.Efterfrågan på tidningspapper går stadigt neråt då allt färre attraheras av nyheter i tryck.Nu, när hela världen finns istället via nätet.Fordonsindustrin står inför en total omvandling där bilarnas förbränningsmotorer måste ersättas av elbilar anntingen drivna av el från ett stort batteri eller från bränsleceller.Tunga fordon kommer att ha kvar Dieselmotorn men Dieselmotorn kommer att driva en generator direkt och drivhjulen kommer istället drivas av kompakta elmotorer.Elektriska drivlinor är mycket enklare i sin struktur än drivlinor med förbränningsmotor och växellåda.Av Sveriges 4 fordonstillverkare så är 3 nu utlandsägda.Saab Automobile ägs av ett konsortium där Holländskregistrerade Spiker Cars är huvudägare,Volvo PV är snart ägt av kinesiska Geely och Scania ägs hvudsakligen av VW (Volkswagen) som också är huvudägare av tyska MAN.
  Volvo Group som tillverkar tunga fordon och delar till båtar (båtmotorer) och delar till flygindustrin Volvo Aero ägs dock av svenska intressen.Svenska större läkemedelsföretag har ingått fusioner med utländska läkemedelsföretag eller blivit uppköpta.Frågan är hur det kommer att gå för AstraZeneca på sikt kanske etablerar de forskningscentra i Indien där en välutbildad indier har 1/10 av en svensk lön med samma utbildningsnivå.Den uttalade bristen på ingenjörer i Sverige kommande 10 år kanske inte alls blir av!

• 

  debattör Harriet Aurell, 716 dagar sedan

  Det var underbart att läsa "darkdays" inlägg i debatten. Det han säger är så självklart och så grundläggande! Den stora frågan är ju hur ett intresse grundläggs! Att tro att ett intresse kan frammanas genom betygssättning och yttre motivation är den gängse tanken i den mesta skolverksamhet. Ändå har de flesta av dagens (eller gårdagens?) ingenjörer utvecklat sitt eget intresse med hjälp av meccano, lego, tågbanor och radiostyrda flygplan på sin fritid då de var små. Glädjen i att konstruera och bygga, att lösa problem och lyckas har för dem alla en gång varit källan till att de velat bli ingenjörer. Dagens hackers och datanördar kan berätta samma historia om hur de tävlade om att klura ut smarta lösningar och bygga vacker programmering bara för nöjet i att utveckla sin förmåga! Teknik är en skapande form av tänkande på samma sätt som annan konst. Att skaffa kunskap är nämligen underbart roligt om man får göra det för sin egen skull och på sitt eget vis. Att utveckla kunskap för att hjälpa någon annan ärdessutom roligt det också, men att lära sig på kommando och för att någon annan begär det - det är en helt annan sak. Det här vet egentligen alla som är pedagoger och utvecklare men år ut och år in försöker man trots det använda morot och piska som metod. Nu mer än någonsin är honnörsordet: "mera krav, det är det enda som hjälper". Jag förstår verkligen inte varför man gör så om man vill göra barn och ungdomar intresserade och inte bara lydiga.
  
  Ett annat problem är att teknik är så kopplat till teoretisk, akademisk status.
  Av alla kunskapsområden så är tekniken den som mer än några andra är beroende av experimenterrande, prövande och undersökande. Först därefter blir teorier och matematiska uträkningar intressanta eftersom de då blir ett hjälpmedel för att uppnå det som man strävar efter att åstadkomma. Det är enkel psykologi och kognitionsvetenskap som även OECD för några år sedan publicerade i rapporten: "Understanding the brain::Towards a new learning sciece".
  I bland undrar jag om de som planerar vår framtida teknikpolitik verkligen vill åstadkomma en förändring av ungdomars teknikintresse. De måtte väl ändå veta att inre motivation är nyckeln till entusiasm och kunskapstörst, den går inte att "kräva" fram.
  Mitt råd: Satsa på riktigt! Börja med förskolan där tid, nyfikenhet och lust är som störst.
  Skapa KomTek-vekstäder över hela landet där barn på fritiden och även på skoltid kan få resurser för att bygga och experimentera sånt som rör sig lyser och låter med verkligt material och med datorer. KomTek är en verksamhet som både har en könsneutral pedagogik, kunniga handledare, mycket och varierat material och teknikgemenskap. Hittills finns den på tolv ställen i landet och är mycket uppskattad av både pojkar och flickor. Varför? För att teknik verkligen är roligt!

• 

  kommentatör PeterValeur,

  Ett stort uppseglande problem är att det inte bara saknas elever som är intresserade av teknik. Det saknas framförallt elever som är intresserade av att bli lärare!
  Jag är inte övertygad om att drömmen om att bli LEGITIMERAD räcker riktigt för att ändra på det.
  Det största problemet är lönenivån för lärare idag. Om man är en duktig student som gillar teknik, skall man då välja att sikta på att bli tekniklärare med en slutlön som kan vara lägre än vad ingångslönen är för en tekniker i industrin?
  Lärarlönerna är idag så låga att det är svårt att få de bästa eleverna att söka till lärarhögskolan och jag tror problemet är extra stort inom teknikområdet, eftersom tekniker i industrin generellt har ganska bra löner.
  Om vi vill ha fler duktiga tekniker så behöver vi fler duktiga tekniklärare och då behöver vi locka de duktiga till läraryrket och då behöver lärarna ha högre lön.
  Ingångslönen för grundskollärare 4-9 i Sverige ligger idag mellan 20 000 - 22 000 (laraforbundet.se). Löneutvecklingen är sedan mycket svag.
  Vad tror ni?

• 

  kommentatör PeterValeur,

  Lite referenser:
  http://www.skolvarlden.se/artiklar/lararprogrammet-tappar-i-popularitet
  http://www.skolvarlden.se/artiklar/lika-lang-utbildning-helt-olika-lon

• 

  debattör Sofia Björkvi,

  Jag tror att du har rätt Peter Valeur.

• 

  kommentatör ottan, 505 dagar sedan

  Ett problem är hur arbetsgivarna behandlar sin personal, de kan i princip när som helst bli uppsagda. Lika så gäller det inom många teknik yrken.
  
  Samtidigt är löneutvecklingen väldigt svag om inte negativ ibland.
  
  Som någon annan skrev, de införda lärare-legitimationen kommer istället användas som ett vapen för att pressa ner lönerna ännu lägre och inte högre.

< 1 2 3 >