Header-betalogo
Ad-vert

Livsmedelspriserna måste ned

Publicerad | redaktionen

Den senaste tidens kraftiga prisökningar på majs, vete och sojabönor har väckt en oro för att en ny global matkris ska uppstå likt den som inträffade 2007 och 2008. Med ett snabbt och samordnat internationellt agerande kan vi förhoppningsvis förhindra att detta sker igen. Vi måste agera omedelbart för att kunna se till så att de snabba prisstegringarna inte får katastrofala konsekvenser som kan komma att påverka tiotals miljoner människor under de närmaste månaderna.

De finns två sammankopplade problem som måste lösas. Det första handlar om hur de nuvarande prisökningarna kan komma att drabba de länder som har ett stort importberoende av livsmedel och hur detta drabbar de allra fattigaste människorna. Det andra problemet är mer långsiktigt och handlar om hur vi producerar, konsumerar och handlar med mat i en värld med en växande befolkning, en ökad efterfrågan på mat och ett föränderligt klimat.

I jämförelse med situationen för fem år sedan, är vi i idag bättre rustade för att ta itu med dessa utmaningar. Vi har utvecklat nya strategier och verktyg, som till exempel the United Nations High-Level Task Force on Global Food Security och Agricultural Markets Information System (AMIS), ett informationssystem utvecklat av G20-länderna vilket inrättats för att öka insynen inom den internationella handeln. Den AMIS-relaterade, Rapid Response Forum, som inrättats för att underlätta koordinerade åtgärder från de största spannmåls- och sojabönsproducenterna och handlarna i världen i tider av oro på marknaden.

Idag vet vi att alla inte påverkas på samma sätt. De fattiga, i importberoende länder, i både stad och på landsbygd är de mest sårbara för stigande världsmarknadspriser på livsmedel. Särskilt när denna typ av prisökningar överförs till lokala marknader där största delen av inkomsterna används till inköp av mat.

Vidare har vi lärt oss att småbrukare, varav många är fattiga och saknar tryggad tillgång till mat, kan dra nytta av prisändringar och bidra till lösningen genom att reducera pristoppar och förbättra den allmänna livsmedelsförsörjningen.

Därför har vi antagit en tvådelad strategi som stödjer långsiktiga investeringar i jordbruket, särskilt för småbrukare, samtidigt som de sociala skyddsnäten säkerställs vilka kan hjälpa fattiga konsumenter och producenter att slippa drabbas av hunger, förlora sina tillgångar och att de hamnar i fattigdomsfällan.

Många länder har välfärdssystem inklusive sociala skyddsnät - såsom stöd till småbrukare, koststöd för mödrar och barn och skolmåltider. Dessa system är till för att säkerställa tillgången till mat för de allra fattigaste, men de behöver utvecklas ytterligare i världens fattigaste länder. Att skyddsnäten är prisvärda, förutsägbara och öppna är nödvändigt för att kunna ge skydd mot effekterna av återkommande prisstegringar och kriser.

Småskaliga livsmedelsproducenter måste också vara bättre rustade för att kunna öka sin produktivitet, öka tillgången till marknader samt minskar deras utsatthet. Människor måste dessutom ha möjlighet till att få anständiga jobb med en inkomst som gör att de har råd med mat och kan undslippa fattigdomen.

För att hantera de höga matpriserna är det vi måste undvika att göra minst lika viktigt som det vi måste göra. Länder måste till exempel undvika att panikköpa livsmedel och avstå från att införa exportrestriktioner, som kan vara kortsiktigt bra för konsumenter på hemmaplan, men som generellt sett är ineffektiva och försvårar tillvaron för andra.

Framför allt måste vi förstå att höga matpriser är ett symtom, och inte själva sjukdomen. Så medans det internationella samfundet måste agera snabbt för att förhindra överdrivna priser så måste det även tas itu med grundorsakerna till sådana plötsliga ökningar.

Under de senaste fem åren har den internationella livsmedelsmarknaden upplevt tre pristoppar. Vädret har ofta varit en pådrivande faktor - torka i Australien och Argentina 2007-2008; torka in Ryssland 2010, och nu, även torka i USA. Sedan 2007 har torka i vissa delar av världen skadat den globala spannmålsproduktionen i stort sett vartannat år. På andra håll har stora översvämningar orsakat skador på grödor. Även den ökade användningen av livsmedelslagren för andra ändamål än mat samt ökad finansiell spekulation har bidragit till prishöjningar och volatilitet på världsmarknaden.

Fram tills att vi har hittat ett sätt att kris- och klimatsäkra livsmedelsproduktionen, kommer riskerna att kvarstå. Detta kommer på kort sikt att innebära kostnader som både påverkar de direkt drabbade och hela det internationella samfundet. Till exempel beräknar FN:s livsmedelsprogram (WFP) att för varje 10 procentig prisökning på sin ”matkorg” måste de mobilisera 200 miljoner dollar extra till matbistånd.

Vi befinner oss i ett sårbart läge med tanke på att det även under ett bra så år räcker den globala spannmålsproduktionen bara till att precis möta den växande efterfrågan på mat, foder och bränsle. Detta är värt att uppmärksamma med tanke på att vi varje år har 80 miljoner fler munnar att mätta. Vi ligger i riskzonen eftersom bara en handfull länder producerar majoriteten av världens baslivsmedel och när de drabbas påverkar det oss alla. 

Utmaningen, som också är en möjlighet, är att minska riskerna genom att sprida ut dem. Den mest uppenbara strategin är att främja en hållbar livsmedelsproduktion i fattiga, importberoende länder, där det ofta redan finns en stor potential till att förbättra produktionen. Detta skulle öka tillgången till livsmedel på lokala marknader samt skapa arbetstillfällen och inkomster, särskilt på landsbygden där 70 procent av världens fattiga lever. Vi bör också uppmärksamma att en tredjedel av all mat som produceras i världen går förlorad på grund av slöseri, förruttnelse, skador eller andra orsaker.

FN:s livsmedels- och jordbruksorgan (FAO), den Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) och WFP hjälper världens fattiga att få tillräckligt med mat för dagen. Samtidigt arbetar man för att minska deras sårbarhet och öka deras motståndskraft och förmåga att försörja sig själva imorgon. Men detta räcker inte.

Vi måste investera mycket mer i jordbruks- och välfärdssystem, såsom program som hjälper fattiga att få tillgång till mat som har blivit alltför dyr på de lokala marknaderna.

Slutligen, måste vi se över de nuvarande policyer som uppmuntrar till alternativ användning av spannmål. Flera internationella organisationer såsom FAO, IFAD, den Internationella valutafonden (IMF), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), FN:s organ för handel och utveckling (UNCTAD), WFP, Världsbanken (WBG) och Världshandelsorganisationen (WTO), rekommenderar att man justerar regleringarna kring biobränslen när marknaden är under press och hotar livsmedelstillgången i världen. Denna rekommendation framfördes vid G20-mötet i Paris 2011, och gäller fortfarande.

Medan vi arbetar för att förhindra en förvärrad situation måste vi förbli vaksamma och förbereda oss för det värsta på kort sikt, samtidigt som vi jobbar långsiktigt för hållbara lösningar. Om vi inte gör detta kommer världens fattigaste och mest sårbara människor få betala det högsta priset. Om vi lyckas med detta tar vi ett steg i rätt riktning mot FN:s generalsekreterare Ban Ki-moons ”Zero Hunger”-mål, en vision om en värld utan hunger.

 
Jose’Graziano da Silva, Kanayo F. Nwanze  och Ertharin Cousin
Författarna är generaldirektör för FAO, presidenten för IFAD och verkställande direktör för WFP.

B34e8f92b14ab424e82fc54e86e1a8ba

Redaktör

redaktionen

(101 artiklar)

0 KOMMENTARER

Kommentera artikeln

Du måste logga in för att använda detta verktyg!

Borås järnvägsituation typisk

INFRASTRUKTUR Tillståndet för järnvägsförbindelserna till Borås är typiskt för en stor del av landet. Både för höghastighetsförbindelsen som kanske aldrig kommer och de regionala banorna som är långsamma och rivnin 0

Publicerad 550 dagar sedan | Hans Sternlycke

Samhällsnytteföretag när staten inte vill

INFRASTRUKTUR Vi måste bygga om för järnväg för att transporterna ska att bli ekonomiskt, klimatmässigt och enrgimässigt hållbara. Vi har inte lång tid på oss innan oljebristen slår till. Men i stället för invester 0

Publicerad 584 dagar sedan | Hans Sternlycke

Förstår stockholmarna Norrlands värde?

INFRASTRUKTUR Motståndet mot en norrländsk kustjärnväg har varit kompakt, isynnehet från moderater och de från Stockholm, som tror att alllt värde skapas där, och inte inser att Sveriges rikedom skapats från dess r 482

Publicerad 598 dagar sedan | Hans Sternlycke

Riksrevisionskritik av Trafikverksupphandling negligeras

INFRASTRUKTUR Vid halvårsskiftet lämnande Riksrevisionen en svidande rapport om Trafikverkets upphandling av underhåll. Det var mer tro än vetande om vilka upphandlingsformer som var effektiva. Genom en uppföljning 0

Publicerad 616 dagar sedan | Hans Sternlycke

Västlänken penningförstörelse

INFRASTRUKTUR Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, är en enorm kapitalförstörelse. Varje satsad krona ger 64 öre i förlust. Biltrafiken minskas inte särskilt mycket. Järnvägarna in till Göteborg är så hårt b 0

Publicerad 656 dagar sedan | Hans Sternlycke

Desperata försök att bota bostadsbristen

INFRASTRUKTUR Genom uppluckring kring regelverket om andrahandsuthyrning tror Oskar Öholm och Jessika Wilhelmsson, riksdagsledamöter och ledamöter i Civilutskottet för Moderaterna, att bostadsbristen kommer minska 0

Publicerad 672 dagar sedan | redaktionen

Undvik olyckor när snön driver ut vilda djur på vägarna

INFRASTRUKTUR Risken för viltolyckor ökar under vinterhalvåret. Med mycket snö i skog och mark uppehåller sig viltet gärna på vägarna där det är enklare att ta sig fram. Svenska Jägareförbundet uppmanar därför all 0

Publicerad 676 dagar sedan | Christina Nilson Dag

Arbetsgivare och fack i gemensam satsning på forskning

INFRASTRUKTUR Sju miljoner kronor fördelade på sammanlagt fem forskningsprojekt. Det är resultatet av Besöksnäringens Forsknings och utvecklingsfond, BFUFs, första fördelning av forskningsmedel. 0

Publicerad 682 dagar sedan | Eva Fohlstedt

Miljöpartiet föreslår gemensam trafikledningscentral

INFRASTRUKTUR En gemensam trafikledningscentral för kollektivtrafiken i Stockholmregionen, så att resenärerna får bättre och snabbare trafikinformation. Det föreslår Miljöpartiet i en motion till Stockholms landsti 0

Publicerad 684 dagar sedan | redaktionen

Klimat och trafik

INFRASTRUKTUR Klimatforskarna har verkligen förfärande sagor att förtälja om vår energiframtid om vi inte ändrar våra utsläpp. Trafiken står för 30 procent av växthusgasutsläppen. Ändå fortsätter vägsatsningarna, n 0

Publicerad 704 dagar sedan | Hans Sternlycke

!TD Nyhetsbrev

Fyll i din mailadress ovan för att ta del av Teknikdebatts nyhetsbrev. Vi lämnar inte ut mailadresser vidare.

Het debatt

Borås järnvägsituation typisk

Tillståndet för järnvägsförbindelserna till Borås är typiskt för en stor del av landet. Både för höghastighetsförbindelsen som kanske aldrig kommer...

Ad-horiz

Senaste inlagda debatter

Tävling hjälper Allmännyttan att renovera miljösmartare

Bransch- och intresseorganisationen SABO bjuder in till en tävling i...

Swedavia utlyser innovationstävling

Swedavia välkomnar svenska och internationella deltagare att dela sina lösningar...

Vem skall ha inflytande på medicinsk forskning och behandlingar?

Inbjudan till enkätundersökningen: ”Nya möjligheter till delaktighet och medicinska behandlingar”...

Energieffektivisering i praktiken

För att nå EUs 20-20-20-mål måste vi drastiskt minska fastigheters...

Borås järnvägsituation typisk

Tillståndet för järnvägsförbindelserna till Borås är typiskt för en stor...