Ludvig Tillman, Greenpeace

Orimliga teknikdrömmar

Publicerad 537 dagar sedan | Ludvig Tillman

Det är en intressant blandning av ärlighet och orimliga teknikdrömmar som Nuclear power Yes please kommer med i DI 16/11. Greenpeace delar fullkomligt debattörernas oro över den oerhörda, och kanske omöjliga, uppgiften att på ett säkert sätt förvara det farliga avfallet som kärnkraften skapar i minst 100 000 år. Vi ser, precis som debattörerna, att det är ett problem att kärnkraftverken är ineffektiva och att det är en dålig idé att basera vår energiproduktion på ändliga resurser likt uran speciellt då utvinningen är så miljöskadlig som den är.

Tweet

3 personer gillar debatten

3 personer gillar inte debatten

Men till skillnad från debattörerna kan vi inte se att lösningen på dagens stora kärnkraftsproblem skulle vara en framtida ny sorts reaktor. Förutom att även dessa reaktorer, ifall de skulle bli verklighet, fortfarande skulle generera allt för stora mängder radioaktivt avfall väljer skribenterna att bortse från att den lösning de förespråkar skulle innebära upparbetning av kärnavfall . Sådan upparbetning ger stora radioaktiva utsläpp till följd, något som gjort att Sverige tagit avstånd från metoden. 

Nuclear power Yes please har dessutom fullkomligt fel i sitt påstående att ingen annan energikälla än kärnkraft kan skapa stora mängder elektricitet utan koldioxidutsläpp. Förnybart står i dagsläget för ungefär lika stor del av den globala elproduktionen som kärnkraften. Men under de senaste två åren har den förnybara energin stått för nästan hälften av all ny el som lagts till elnäten i världen medan kärnkraftens globala kapacitet tvärtom minskar. 

Eftersom våra svenska reaktorer blir allt osäkrare i takt med att de åldras behöver vi en plan för hur vi ska ersätta dem med effektivare, renare och billigare energi. Förnybar energi tillsammans med energieffektiviseringar uppfyller alla kriterier ovan. Dessutom är den förnybara energitekniken tillgänglig redan nu medan till och med de mest optimistiska inom kärnkraftsindustrin beräknar att generation fyra-reaktorerna skulle kunna bli kommersiellt tillgängliga först på 2030-talet. Andra, mer realistiska aktörer, bedömer att det inte kan bli av före 2040. Lägg till cirka tio års konstruktionstid och vi är redan framme vid ett årtal då hela EU har en reell möjlighet att vara 100 procent förnybart. 

Däremot delar vi debattörernas vilja att lösa problemet med de stora mängder kärnavfall som kärnkraftindustrin redan skapat samt författarnas starka skepsis mot industrins förslag om ett djupförvar där behållarna riskerar att korrodera inom 1000 år. I bästa fall kan en utökad och bredare forskning på sikt lösa detta, idag olösliga, problem.  Under tiden är vi tvungna att behålla kärnavfallet återtagbart och under ständig övervakning. 

Ludvig Tillman, ansvarig för kärnkraftsfrågor på Greenpeace

se även http://teknikdebatt.se/debatt/ny-generation-karnkraft-kan-ta-hand-om-atomsopor

Debattör

Ludvig Tillman

(3 artiklar)

1 KOMMENTARER

• 

  kommentatör Klas2k, 537 dagar sedan

  Att EU skulle vara försörjande på el 2040 bara på förnybara (dvs sol, vind vatten och en liten andel biokraft) är väl om ngt en orealistiskt teknikdröm.
  Idag, 2010, är tex Tysklands energibehov till hela 2% täckt av vindkraften. Sol och biokraft står för än mindre andelar.
  På 30 år, sen vi "förbjöd" kärnkraften för 30 år sen, så har vi inte lyckats ersätta den - varför skulle det ske nu helt plötsligt ?
  
  Dessutom behöver vi fasa ut kol och olja så snabbt som möjligt, kärnkraft är en del i denna utfasning, sol/vind etc andra delar - vi behöver allt vi kan få fram...inte minst i skenet av den alltmer svåråtkomliga oljan.
  
  Kärnkraften må vara trögrörlig i Europa just nu, främst pga politiska skäl- men i Asien tar det inga 20-30 år att bygga nya reaktorer, och ju längre man väntar, ju längre tid tar det.
  
  /K