Elen står för 20 procent av hushållens utgifter
Vi använder näst mest el bland länderna i Europa och...
Metta Fjelkner ordförande Lärarnas riksförbund
Publicerad 453 dagar sedan | Metta Fjelkner
Med en ny lärarlegitimation och med högre krav på de lärare som sätter betyg, kan vi minska osakliga skillnader i betygssättningen, menar Lärarnas riksförbunds ordförande, Metta Fjelkner.
Enligt ny genomgång av betygsstatistik visar det sig att pojkar i nionde klass får sämre slutbetyg än flickor i förhållande till vad de presterar på de nationella proven. Flickorna däremot höjer sitt betyg mer än pojkarna i samtliga ämnen. Lärarnas riksförbund har alltid varit det förbund som organiserar de lärare som sätter betyg. Därför oroas vi av att skillnaderna som framkommer när man granskar och jämför de nationella proven och de slutbetyg som eleverna får i de olika ämnena.
Resultatet visar att flickorna höjer sina betyg jämfört med resultaten i nationella proven. 27 procent av flickorna fick ett högre betyg i exempelvis svenska än de haft på nationella provet medan bara 18 procent av pojkarna fick ett högre betyg. Fler pojkar än flickor fick sämre betyg än på nationella provet och det gäller i alla ämnen.
Den stora betygsskillnaden mellan könen som nu visas kan delvis bero på att flickorna mognar tidigare och anstränger sig mer och lärarna ser en vilja och förmåga att nå bättre resultat, vilket vägs in. En lärare gör alltid en helhetsbedömning av varje elevs kunskaper där proven är en del. Elever som sköter sina studier värderas för detta.
Det är naturligt att läraren bedömer mer än vad som framkommer i de nationella proven, som är vägledande stöd i betygssättningen. Tidigare fanns inte heller det fokus på kunskap som vi ser idag, utan allmänt välmående prioriterades i skolan. Detta berodde bland annat på otydliga krav från staten. Dessa har nu skärpts och förtydligats, vilket är välkommet.
Betygsättning är en myndighetsutövning och måste värnas och utföras av utbildade och behöriga lärare. Det är givetvis viktigt för eleverna att veta på vilka grunder betygen sätts, och att skolorna har koll på sina resultat. En likvärdig betygsättning är viktig för eleverna för deras framtid, både i yrkeslivet och i vidare studier. Det är en rättssäkerhetsfråga och det är viktigt att vi har en likvärdig och jämlik betygsättning. Vi lärare har ett stort ansvar, men även stat, kommun och fristående skolor har ett mycket stort ansvar för prioritera betygen och inte tillåta var sig glädjebetyg eller för låga betyg.
Lärarna har fram till idag gjort det som förväntats av dem och varje skola har utvecklat lokala kriterier, vilket leder till att betygen inte är likvärdiga. Lärare behöver fortbildning, men också mer tid till att diskutera betyg och bedömning med kolleger för att kvalitetssäkra betygen. Lärarnas riksförbund har fört fram förslag på att ett nytt Rättningsinstitut och Skolinspektionen har fått i uppdrag att göra en del kontrollrättningar. Denna verksamhet menar vi kan utvecklas.
Jag hoppas och tror att flera reformer som kommer i höst, ska förbättra situationen. Med ett nytt betygssystem som är nationellt, en ny lärarutbildning med obligatoriska delar om betygsättning och bedömning och med tydligt kunskapsfokus för alla elever kan vi minska osakliga skillnader och få mer rättvisa betyg. Men det kräver också en kontinuerlig fortbildning av lärare i de nya betygsystemen.
Metta Fjelkner
ordförande Lärarnas riksförbund
UTBILDNING Den återstartade utbildningen av gymnasieingenjörer måste permanentas och byggas ut. Nya chocksiffror visar att det år 2030 kommer att saknas 50 000 ingenjörer i Sverige. Svensk industris framtid oc 1
Publicerad 13 dagar sedan | Terje Andersson
UTBILDNING I går röstade Riksdagen för att teckenspråk ska jämställas med moderna språk och ges meritpoäng. Det innebär en bakläxa för utbildningsminister Jan Björklund och regeringen som sedan meritpoängssystem 0
Publicerad 25 dagar sedan | Helena Fremnell
UTBILDNING Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) riktar skarp kritik mot Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av högre utbildning. Det riskerar att undergräva förtroendet för de kommande resultaten 0
Publicerad 32 dagar sedan | Johan Landin
UTBILDNING Jag läste härom sistens en mycket bra insändare skriven av Stefan Hjelm i Dagens Nyheter (6/2 2012) med rubriken “Pennan gör bäst avtryck i pannan”. Han beskrev i densamma hur forskare, bl.a. i Norge, 1
Publicerad 33 dagar sedan | Olle Johansson
UTBILDNING Svensk tillväxt och konkurrenskraft är beroende av en högre utbildning av högsta kvalitet som ger goda resultat. Trots stora satsningar visar en rapport att det finns en bristande matchning, vilket dr 0
Publicerad 49 dagar sedan | Patrick Krassen
UTBILDNING Statliga ”AT-tjänster” behövs. Vi kan tänka oss att reformen med lärarlegitimationer skjuts upp men det är oacceptabelt om den inte skulle vara på plats den 1 juli nästa år. För att klara det måste r 1
Publicerad 68 dagar sedan | Metta Fjelkner
UTBILDNING Utbildningen av gymnasieingenjörer har återinförts på försök. Den kan ge 500 nya ingenjörer om året. Även om det inte är tillräckligt för att fylla luckorna efter alla de ingenjörer som går i pension 3
Publicerad 117 dagar sedan | Terje Andersson
UTBILDNING Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarb 0
Publicerad 122 dagar sedan | Fredrik Svensson
UTBILDNING I takt med den globala utvecklingen flyttas allt fler delar av samhället till nätet. Informationssamhället har fört med sig många förändringar i vardagen. Vi går inte till banken, skickar inte brev me 0
Publicerad 137 dagar sedan | Marita Hilliges
UTBILDNING Utan fler ingenjörer stannar Sverige, vi måste satsa på forskningen, samverka för att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos unga. När argumentationen läggs fram i så allmänna ordalag av part 1
Publicerad 154 dagar sedan | Waldemar Ingdahl
Nu kan du vinna ett bra, smidigt headset till mobilen från Jabra genom att svara rätt i Teknikdebatts tävling.
Framtidens arbetsmarknad - hur ser den ut? Allt kan vi inte veta, men ett är säkert. Förändringarna går allt snabbare....

Rune |
Publicerad
2012-05-19
Magnus Ivarsson |
Publicerad
2012-05-09
Josef Boberg |
Publicerad
2012-04-30
Josef Boberg |
Publicerad
2012-04-18
Myles Dean |
Publicerad
2012-03-27


0 KOMMENTARER