Producentansvaret, det vill säga principen att förorenaren ska betala, fungerar inte, hävdar artikelförfattarna

Producentansvaret fungerar inte

Publicerad 397 dagar sedan | Ingegerd Svantesson

Om vi ska nå Sveriges höga miljö- och klimatambitioner krävs framsteg inom en rad områden. På ett av de mest centrala – resurseffektivitet och materialåtervinning – underlevererar Sverige kraftigt i dag. Skälet är att svensk avfalls- och materialhantering inte fungerar som tänkt. Producentansvaret, det vill säga principen att förorenaren ska betala, fungerar inte. Det behövs ett totalt omtag om våra högre miljö- och klimatambitioner ska nås.

Tweet

0 personer gillar debatten

1 personer gillar inte debatten

återvinning
producentansvar
avfall

I takt med att konsumtion och välstånd stiger, ökar förbrukningen av naturresurser och mängden avfall. Alldeles för lite av det förbrukade materialet återvinns till nytt material. Det svenska systemet för insamling, återvinning och finansiering av förpackningar och tidningar är i grunden felkonstruerat. Systemets ineffektivitet leder till att Sverige halkar efter som föregångsland inom miljö- och klimatområdet.

Producentansvaret, den bärande principen i svensk och europeisk avfallshantering, har blivit så urholkad att det behövs ett omtag för att nå våra högre miljöambitioner. Dagens system styr inte tillräckligt mot resursåtervinning. Hade inte fastighetsägare, villaägare och kommuner räddat situationen genom att skapa egna insamlingar och tagit på sig stora kostnader, hade materialinsamlingssystemet kollapsat för länge sedan. Enligt beräkningar bärs 60-80 procent av den samlade kostnaden för återvinningen av andra än producenterna, vilket innebär att kostnader på upp emot 1,5 miljarder kronor årligen tas ut av oss konsumenter i avfallsledet, i stället för på produkten.

Producenterna kommer undan sitt fulla ansvar. Det finns en djup klyfta mellan de förväntningar medborgarna har rätt att ställa på återvinningen och det som producenterna erbjuder. Om Sverige i framtiden vill kunna kombinera ekonomisk tillväxt med ett hållbart samhälle måste systemet i grunden ses över. Det är dags för regeringen att agera!

Avfallshanteringen är en av grunderna för ett resurssnålt kretsloppssamhälle. I takt med att ekonomierna runtom i världen växer, kommer kampen om råvaror och resurser att öka. Allt större ingrepp i naturen görs för att stilla resurs- och råvaruhungern. Därför måste Sverige göra sitt yttersta för att öka insamlingen och återvinningen av material.

När producentansvaret inrättades i början på 1990-talet skapade näringslivet egna strukturer för att samla in och återvinna de förpackningar och tidningar som företagen sätter på marknaden. Antalet insamlingsbehållare skulle vara så många att det var smidigt och enkelt för den enskilde att återvinna. Systemet var tänkt att byggas tydligt åtskiljt från kommunernas ansvar, som är att ta om hand medborgarnas övriga hushållsopor. Nu har detta prövats i 17 år. Vi kan tyvärr konstatera att systemet inte fungerar som det var tänkt.

Många upplever att antalet insamlingsbehållare är för få, töms för sällan och är skräpiga. Ilskan har ofta missriktat vänts mot kommunerna, i tron att de är ansvarig för insamlingen. Det har i sin tur resulterat i att kommunerna tvingats bygga upp egna, parallella och bättre system för insamling. En annan effekt är att mycket av det som borde samlats in och återvinnas, i stället hamnat i de vanliga hushållssoporna. Det är inte ovanligt att 30-40 procent av soppåsen utgörs av förpackningar och tidningar, vilket gör att kostnader som egentligen ska tas av producenterna vältras över på medborgarna i form av högre soptaxor.

Producentansvaret skulle styra mot minskade mängder förpackningar. Detta har inte skett, tvärtom. Mellan 1994 och 2006 ökade förpackningsmängderna med 75 procent. Återvinningsmålen har slutat att verka styrande mot ökad återvinning – sedan målen infördes har de aldrig höjts! Målen fungerar i stället som riktvärden som materialbolagen inte vill överskrida, de fungerar dämpande för hur mycket bolagen vill samla in, för att inte ta på sig onödiga kostnader. Det finns alltså en betydande klyfta mellan de mål som producenterna försöker nå och vad som skulle vara möjligt att nå.

Det behövs en översyn av producentansvaret för förpackningar och tidningar, i syfte att underlätta för medborgarna att göra rätt, att höja återvinningsmålen och att klargöra ansvars- och rollfördelningen på området. Bara så kan Sverige åstadkomma mer insamling och återvinning och bli ett resurssnålare och klimatsmartare samhälle. Miljöministern bör därför skyndsamt se över regelverket. Vi behöver ett hållbart system som underlättar för miljömedvetna hushåll att delta i klimatarbetet, som verkligen styr mot ambitiösa mål. Varje dag med nuvarande system är en förlorad dag för miljön och för klimatarbetet.

Pernilla Bonde, förbundssekreterare HSB

Kurt Eliasson, vd Sabo

Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen

Sten-Åke Karlsson, vd Riksbyggen

Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige

Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige

Kommentatör

Ingegerd Svantesson

(1 artiklar)

3 KOMMENTARER

• 

  kommentatör Sormlanning, 396 dagar sedan

  Avfall Sverige motarbetar matieralåtervinning

  Kommunerna och kommunernas branschorganisation Avfall Sverige är de som motverkar ökad materialåtervinning. Det gör de genom att
  
  - Slå vakt om kommunernas monopol på hushållens avfall och utvidga det genom att även göra anspråk på t ex hamburgerkedjornas fritryroljor.
  
  - Värna det sopindustriella komplex som kommunerna skapat ihop med energibolag som byggt förbränningsanläggningar där de får betalt för bränslet och sedan säljer fjärrvärme och el.
  
  - Kräva dispensansökningar av hushåll som vill minska storleken på avfallskärl och antalet tömningar och i stället själva kompostera och utnyttja FTI´s förpackningsinsamling.
  
  - Förbjuda avfallskvarnar som man fortfarande gör i många kommuner där man ännu ser slam som en resurs att göra bioagas av.
  
  Det är märkligt att trots att FTI sedan något år tillbaka återvinner mjuk förpackningsplast (i huvudsak PE) inte låter det få genomslag i miljöbalkens avfallsdefinition och kommunernas hantering av monopolet. I praktiken kan ett hushåll idag helt klara sig utan hämtning av hushållssopor.
  
  Det finns inget avfall, bara restprodukter. Dessa har nästan alltid ett värde. Det kommunala avfallsmonopolet är ett hinder för dess återvinning.

• 

  kommentatör Toprunner, 397 dagar sedan

  Hycklarparaden

  Om det nu är så oerhört bråttom med de att samla in sopor så har ju de som signerar denna artikel ett utmärkt tillfälle att slippa sitta och kasta sten i glashus. Den viktigaste åtgärden med att återvinna resurser hittar ni nämligen i era egna fastigheter. En sån enkel åtgärd som en avfallskvarn skulle ju minska mängden avfall betydligt mer än att producenterna skulle införa högre avgifter på förpackningar.
  
  Gå före som gått exempel och börja montera imorrn... ni verkar ju tro att jorden brinner upp nästa vecka.. Men det är säker enklare att peka på vad andra ska göra.

• 

  kommentatör Plastanders, 397 dagar sedan

  Nära är bäst

  Att flytta insamlandet av all återvinningsbart material närmare slutanvändaren är ju det enda sättet att kunna styra detta. Att belasta producenten för att någon enskild person skräpar ned är ju inte en framkomlig väg. Det finns tekniker idag som skulle kunna fungera för återvinning av 100% av det som idag samlas in men eftersom det inte finns någon fungerande prissättning så finns inte incitamentet för detta. Det är lättare att utnyttja materialet till energi i stället.
  Dryckesemballage insamlingen fungerar ju ganska bra , tack vare pantsystemet. Det finns idéer där man löst pant problematiken för allt material som kan återvinnas. Problemet är ju idag att de som köper förpackad mat och betalar för förpackningens hela kostnad (även destruktion ) och inte får något tillbaka när dom sorterar och hjälper de som sedan tjänar pengar på detta.