Så här använder du Teknikdebatt

Så här använder du Teknikdebatt

Hej och välkommen till Teknikdebatt.se. Debattsajten som lyfter fram tekniska frågor i debatten. Här kan du läsa om hur sajten fungerar och hur du själv kan skriva och kommentera inlägg.

Vilka kan skriva inlägg och kommentera?

Det kan alla göra. Men för att delta i debatten på sajten krävs att man först registrerar sig. Det finns två medlemsnivåer som båda är gratis och förutsätter att man acepterat Teknikdebatts debattregler.

• Kommentatör, då krävs att man registrerar sig med en giltig e-postadress. Sedan kan man skriva kommentarer upp till 256 tecken.

• Debattör, då krävs att man fyller i ett komplett registreringsformulär. Som Debattör kan man skapa och publicera nya debatter och skriva så långt man vill. Man kan också använda samtliga funktioner som finns i debattsystemet.

Kan man välja vilka debatter man särskilt vill följa?
Ja, det kan man göra. Man kan lägga till det man tycker är intressant till en ”debattsamlare” på Mina Sidor. När någon kommenterar det man skrivit går det att följa samtliga kommentarer på Mina Sidor. Det går också att få e-post som meddelar att någon/några kommenterat det man skrivit.

Går det att använda RSS-läsare för att följa debatter?
Ja, det finns flera olika RSS-flöden som man kan prenumerera på utan kostnad.

Kan jag lägga upp en bild på mig själv på Mina Sidor?
Ja, det kan man göra genom att använda den populära gratistjänsten Gravatar. Det gör du enklast genom att klicka här http://sv.gravatar.com/site/signup/
När du skapat en Gravatar knyts den automatiskt till ditt användarkonto på Mina Sidor.

Hur hittar jag bland debatter och inlägg?

På Teknikdebatt.se:s förstasida hittar du de senaste och hetaste debatterna. Där finns också listor över Senaste kommenterade inlägg, Mest kommenterade och Mest Gillade inläggen. Det finns också en sökfunktion som söker igenom alla gjorda inlägg. Det går att söka på fraser, namn, ämnen, med mera. I huvudet på förstasidan finns också de olika huvudkategorier som används på Teknikdebatt.se. Där kan man välja en kategori och sedan komma till en kategorisida där alla inlägg listas kronologiskt.

Kan jag tipsa andra om debatter och kommentarer på Teknikdebatt.se?
Ja, det kan man göra. Det går att tipsa andra utan kostnad via e-post, Facebook, Twitter, Linkedin, Digg, Del.icio.us med flera tjänster.

Går det att följa Teknikdebatt.se i mobilen?
Ja, det går att följa debatten i alla mobiler som har en webbläsare som är ansluten till Internet. Det går också att skriva nya inlägg och kommentarer. Kostnaden för datatrafik tillkommer beroende på typ av mobilabonnemang/kontantkort.

Vad gör jag om jag ser stötande material eller personangrepp i inlägg eller kommentarer?
Anmäl dem genom att klicka på Anmäl-knappen på den sida texten finns på.

Vilka regler gäller för debatterna
Det kan du läsa genom att klicka på Användarvillkor under fliken Om !TD.

Vilket skydd har jag när jag skriver på Teknikdebatt?
Teknikdebatt.se har ett utgivningsbevis från Radio- och tv-verket och är därmed grundlagsskyddad. Det innebär bland annat att hela webbplatsen har ett censurskydd, att myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publicering av innehållet och att meddelare (källor) har rätt att vara anonyma och att personuppgiftlagen inte gäller och tillämpning av den strider mot ytrrandefrihetsgrundlagen.

Hur gör jag för att tala om vad jag tycker om Teknikdebatt.se?

Vi tar gärna emot synpunkter och idéer, ros och ris som kan bidra till att göra Teknikdebatt.se ännu bättre. Skicka mejl till oss på adressen: info@teknikdebatt.se.

Chefredaktör

Peter Pettersson

(64 artiklar)

1 KOMMENTARER

debattör göran bryntse, 652 dagar sedan

Kärnkraft är klimatfarlig

Jonny Fagerström, som bl a verkar inom den s k Föreningen Svenskt Landsskapsskydd, argumenterar nu för Stockholmsinitiativets räkning för att kärnkraften inte orsakar koldioxidutsläpp. Något ologiskt eftersom Stockholmsinitiativet är klimatförnekare och inte tycker att vi ska bry oss om koldioxidutsläppen. Fagerström hänvisar i sin argumentering till Vattenfall och KVAs energiutskott. De ingår båda i kärnkraftslobbyn och KVA har gjort flera felaktiga påståenden om bl a energieffektivisering, solenergi och vindkraft. Fagerström försöker däremot misskreditera Stanforduniversitetet, det universitet som levererat flest nobelpristagare i Fysik. Hans argument är dock inte trovärdiga. KVAs och Vattenfalls studier är helt enkelt inte seriösa, vilket lett till att de inte ingår som underlag i Stanfordstudien. Den anger ca 10 g CO2/kWh för vindkraft mot KVAs 30. Stanford tar fasta på den s k Sovacool-studiens medelvärde på 66 g CO2/kWh för kärnkraft utifrån granskade livscykelanalyser jämfört med 3 resp 15 g för Vattenfall och KVA. Stanfordstudien lägger också till ca 60 g CO2 utöver ovannämnda medelvärde från Sovacool-studien på grund avatt ny kärnkraft tar mycket längre tid att bygga än förnybar energi och under tiden i regel ofta måste ersättas med fossilkraft. Det är ju faktiskt nu delvis fallet i i t ex Finland och i USA. I Tenessee måste flera kärnreaktorer nu ersättas med kolkraft då det är för varmt för att reaktorernas kylvattnet ska få släppas ut i närliggande floder. Detta har ibland förekommit även i t ex Frankrike.
Fagerström noterar att Stanfordstudien har ett tillägg för kärnkraften på grund av risken för kärnvapenkrig. Det rör sig om 2 av totalt 125 gram CO2/kWh. Givetvis medför en satsning på kärnkraft en ökad risk för kärnvapenkrig. Al Gore har sagt att under hans tid som vicepresident i USA så ville alla som uppvaktade honom om att få köpa kärnkraft använda den för kärnvapenframställning. Iran och Nordkorea är två aktuella exempel där dock inte USA är inblandat. Det går knappast att förneka att mer kärnkraft ökar risken för kärnvapenkrig och terrorism. Det är dock ett marginellt argument i Stanfordstudien och Fagerström gör här en höna av en fjäder.
Det är uppseendeväckande att Fagerström litar mer på Vattenfalls ej transparenta studie än på en publicerad vetenskaplig artikel från Stanforduniversitetet med 117 vetenskapliga referenser och som inte sponsrats av energiintressen. Jag har länge anat att Fagerströms Förening för Landskapsskydd har nära samarbete med kärnkraftslobbyn, eftersom den inte har något emot uranbrytning. Uranbrytning är mycket värre för landskapet än vindkraft eftersom den förgiftar mark och vatten i anslutning till gruvan för mycket lång tid framöver. Hur kan Fagerström försvara att han inte är emot uranbrytning om han nu säger sig vilja skydda landskapet?

Göran Bryntse, Tekn Dr

!TD Video

Visa alla videor >>

Het debatt

Dags att nyansera täckningsdebatten?

I helgen publicerade SvD en debattartikel om mobiltäckningen skriven av Socialdemokraternas it-politiska talesperson Monica Green. Debattartikeln, och andra inlägg på...

Senaste
kommentarerna