Säkra kvaliteten på gymnasieingenjörerna

Terje Andersson, VD, Ingenjörssamfunder

Säkra kvaliteten på gymnasieingenjörerna

Publicerad 118 dagar sedan | Terje Andersson

Utbildningen av gymnasieingenjörer har återinförts på försök. Den kan ge 500 nya ingenjörer om året. Även om det inte är tillräckligt för att fylla luckorna efter alla de ingenjörer som går i pension de närmaste åren, är det ett välkommet tillskott. Men den stora frågan är om de nya gymnasieingenjörerna kommer att kunna få arbete när de är klara med sin utbildning, skriver Terje Andersson, vd på Ingenjörssamfundet.

Redan i höstas började tio skolor erbjuda den tillfälligt återinförda gymnasieingenjörsexamen på försök. Från höstterminen 2012 kommer sammanlagt 20 gymnasieskolor från Skellefteå i norr till Hässleholm i söder att erbjuda ett fjärde år på teknikprogrammet för dem som vill skaffa sig en gymnasieingenjörsexamen.

Det betyder att de under försöksperioden som sträcker sig till 2014 kommer att kunna utbildas lite drygt 500 nya gymnasieingenjörer per år.

Gymnasieingenjörsexamen togs bort 1992 och den ersattes med den nya tvååriga högskoleingenjörsutbildningen. Den har dock inte lockat tillräckligt många studenter och som bäst har högskoleingenjörsutbildningen inte nått upp till mer än knappt 3 000 nya högskoleingenjörer per år. Det ska jämföras med att det på 1980-talet utbildades över 10 000 gymnasieingenjörer årligen.

Behovet av nya ingenjörer de närmaste åren är större än antalet som beräknas bli klara med sin utbildning under den perioden. Så ur det perspektivet är varje tillskott positivt. Och det finns många ingenjörsjobb som kan utföras av den som har en gymnasieingenjörsexamen. Ingenjörsamfundet ställer sig positivt till den nya utbildningen och ser gärna att den efter försöksverksamheten som avslutas 2014 görs till ett permanent alternativ i gymnasieskolan. Men det förutsätter att utbildning får en sådan kvalitet att den fyller en funktion och accepteras av arbetsgivarna som tillräcklig för många befattningar.

Problemet är dock att ingen i dag vet om de nya gymnasieingenjörerna kommer att vara anställningsbara när de är klar med sin utbildning. Det har gått tjugo år sedan den gamla gymnasieingenjörsutbildningen lades ned och många arbetsgivare känner inte till den nya försöksverksamheten och de känner heller inte till vilken kompetens de nya gymnasieingenjörerna kommer att ha eller hur den ska värderas jämfört med andra utbildningar.

Risken är därför att man drar sig för att satsa på de nya gymnasieingenjörerna av okunskap över vad de egentligen kan.

Som det ser ut i dag ligger ansvaret för att sprida kunskapen om den nya utbildningen på skolorna. Det räcker knappast för att föra ut budskapet till alla potentiella arbetsgivare. Här krävs att statsmakterna och branschorganisationerna tillsammans tar krafttag för att sprida budskapet.

Sverige behöver fler ingenjörer och de ungdomar som satsar på en gymnasieingenjörsexamen ska inte gå miste om chansen att få arbete efter utbildningen bara därför att potentiella arbetsgivare inte fått tillräckligt med information om den.

Terje Andersson

VD Ingenjörssamfundet

Kommentatör

Terje Andersson

(9 artiklar)

3 KOMMENTARER

kommentatör Nemo, 115 dagar sedan

Ingenjörsprogrammet.

Gymnasieingenjörerna och de tidigare högre tekniska läroverksingenjörerna tillsammans med de s.k institutsingenjörerna, hade tillräcklig kompetens för att utföra många av de teoretiska uppgifter som industri och stat hade behov av. I många fall var gymnasieingenjören mer innovativ än en medelmåttig civilingenjör. Tyvärr så tror jag att gårdagens gymnasieingenjör hade bättre förkunskaper inför det fjärde året än vad som nu förväntas av teknikprogrammet. Inrättande av ett ingenjörsprogram på gymnasiet med höga krav på teoretisk kunskap inom fysik och matematik inför det fjärde året skulle vara tillräckligt för att göra högskoleingenjören obehövlig. Tredje året från denna teknikgren skulle också kunna vara meriterande för fortsättning till teknisk högskola som KTH etc. Tråkigt nog så har de tekniska högskolorna nivellerats och många av dess förenklade utbildningar skulle mycket väl kunna passa in på en nytt ingenjörsprogram på gymnasiet. De som fortsätter till KTH etc bör endast vara studenter med spetsbetyg för att säkerställa samhällets behov av mycet kompetenta civilingenjörer vars titel endast kan förvärvas genom teoretisk förtjänst.
kommentatör Hagrell, 116 dagar sedan

Ansvar för information till företagen

Med tanke på att Svenskt Näringsliv så ofta deltagit i propåerna om behov av fler ingenjörer så bör väl de ha huvudansvaret för att göra sina medlemmar uppmärksamma på den kommande tillgången på gymnasieingenjörer.Svenskt Näringsliv arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning och har dessutom både kanaler och ekonomi för detta. Information till företagen borde vara det minsta problemet. Att få fler ungdomar att se glädjen i teknisk problemlösning är däremot svårare eftersom pedagogiken inom de flesta teknikutbildningar fortfarande är så gammaldags. Att få fler kvinnor att vilja utbilda sig till ingenjörer är ännu svårare med tanken på att utbildningarna sällan är anpassade efter kvinnors erfarenhetsbakgrund. Ingen teoretisk minneskunskap i välden kan överbrygga detta.
kommentatör Nemo, 115 dagar sedan

Feminism.

Feministisk teori eller genustänk, kan inte ändra på Oms lag eller andra fysiska lagar. Skall vi skapa en ingenjörsutbildning utan fysikkunskaper?

Politisk vilja krävs för att lösa ingenjörsbristen

UTBILDNING Den återstartade utbildningen av gymnasieingenjörer måste permanentas och byggas ut. Nya chocksiffror visar att det år 2030 kommer att saknas 50 000 ingenjörer i Sverige. Svensk industris framtid oc 1

Publicerad 14 dagar sedan | Terje Andersson

Björklund fick bakläxa om meritpoäng

UTBILDNING I går röstade Riksdagen för att teckenspråk ska jämställas med moderna språk och ges meritpoäng. Det innebär en bakläxa för utbildningsminister Jan Björklund och regeringen som sedan meritpoängssystem 0

Publicerad 26 dagar sedan | Helena Fremnell

Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingar kritiseras

UTBILDNING Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) riktar skarp kritik mot Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av högre utbildning. Det riskerar att undergräva förtroendet för de kommande resultaten 0

Publicerad 33 dagar sedan | Johan Landin

Läsplatta, ja, men varför ingen förståelseplatta...?

UTBILDNING Jag läste härom sistens en mycket bra insändare skriven av Stefan Hjelm i Dagens Nyheter (6/2 2012) med rubriken “Pennan gör bäst avtryck i pannan”. Han beskrev i densamma hur forskare, bl.a. i Norge, 1

Publicerad 34 dagar sedan | Olle Johansson

Bristande matchning drabbar både företag och studenter.

UTBILDNING Svensk tillväxt och konkurrenskraft är beroende av en högre utbildning av högsta kvalitet som ger goda resultat. Trots stora satsningar visar en rapport att det finns en bristande matchning, vilket dr 0

Publicerad 50 dagar sedan | Patrick Krassen

Skjut inte upp lärarlegitimation på obestämd tid

UTBILDNING Statliga ”AT-tjänster” behövs. Vi kan tänka oss att reformen med lärarlegitimationer skjuts upp men det är oacceptabelt om den inte skulle vara på plats den 1 juli nästa år. För att klara det måste r 1

Publicerad 69 dagar sedan | Metta Fjelkner

Återinförd studentexamen löser inte kunskapsproblemen

UTBILDNING Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarb 0

Publicerad 123 dagar sedan | Fredrik Svensson

Satsa mer på utbildning via Nätet

UTBILDNING I takt med den globala utvecklingen flyttas allt fler delar av samhället till nätet. Informationssamhället har fört med sig många förändringar i vardagen. Vi går inte till banken, skickar inte brev me 0

Publicerad 139 dagar sedan | Marita Hilliges

Efterfrågas det fler naturvetare och tekniker?

UTBILDNING Utan fler ingenjörer stannar Sverige, vi måste satsa på forskningen, samverka för att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos unga. När argumentationen läggs fram i så allmänna ordalag av part 1

Publicerad 156 dagar sedan | Waldemar Ingdahl

!TD Tävling

Tävla med Teknikdebatt och vinn ett headset från Jabra

Nu kan du vinna ett bra, smidigt headset till mobilen från Jabra genom att svara rätt i Teknikdebatts tävling.

Het debatt

Ny miljöbilsdefinition ger fel effekt

Miljöbilsdefinitionen ska äntligen skärpas. Men det nya förslaget riskerar att försämra den lokala luftkvaliteten, försvåra uppnåendet av klimatmålen och öka...