Säkra kvaliteten på gymnasieingenjörerna

Terje Andersson, VD, Ingenjörssamfunder

Säkra kvaliteten på gymnasieingenjörerna

Publicerad 28 dagar sedan | Terje Andersson

Utbildningen av gymnasieingenjörer har återinförts på försök. Den kan ge 500 nya ingenjörer om året. Även om det inte är tillräckligt för att fylla luckorna efter alla de ingenjörer som går i pension de närmaste åren, är det ett välkommet tillskott. Men den stora frågan är om de nya gymnasieingenjörerna kommer att kunna få arbete när de är klara med sin utbildning, skriver Terje Andersson, vd på Ingenjörssamfundet.

Redan i höstas började tio skolor erbjuda den tillfälligt återinförda gymnasieingenjörsexamen på försök. Från höstterminen 2012 kommer sammanlagt 20 gymnasieskolor från Skellefteå i norr till Hässleholm i söder att erbjuda ett fjärde år på teknikprogrammet för dem som vill skaffa sig en gymnasieingenjörsexamen.

Det betyder att de under försöksperioden som sträcker sig till 2014 kommer att kunna utbildas lite drygt 500 nya gymnasieingenjörer per år.

Gymnasieingenjörsexamen togs bort 1992 och den ersattes med den nya tvååriga högskoleingenjörsutbildningen. Den har dock inte lockat tillräckligt många studenter och som bäst har högskoleingenjörsutbildningen inte nått upp till mer än knappt 3 000 nya högskoleingenjörer per år. Det ska jämföras med att det på 1980-talet utbildades över 10 000 gymnasieingenjörer årligen.

Behovet av nya ingenjörer de närmaste åren är större än antalet som beräknas bli klara med sin utbildning under den perioden. Så ur det perspektivet är varje tillskott positivt. Och det finns många ingenjörsjobb som kan utföras av den som har en gymnasieingenjörsexamen. Ingenjörsamfundet ställer sig positivt till den nya utbildningen och ser gärna att den efter försöksverksamheten som avslutas 2014 görs till ett permanent alternativ i gymnasieskolan. Men det förutsätter att utbildning får en sådan kvalitet att den fyller en funktion och accepteras av arbetsgivarna som tillräcklig för många befattningar.

Problemet är dock att ingen i dag vet om de nya gymnasieingenjörerna kommer att vara anställningsbara när de är klar med sin utbildning. Det har gått tjugo år sedan den gamla gymnasieingenjörsutbildningen lades ned och många arbetsgivare känner inte till den nya försöksverksamheten och de känner heller inte till vilken kompetens de nya gymnasieingenjörerna kommer att ha eller hur den ska värderas jämfört med andra utbildningar.

Risken är därför att man drar sig för att satsa på de nya gymnasieingenjörerna av okunskap över vad de egentligen kan.

Som det ser ut i dag ligger ansvaret för att sprida kunskapen om den nya utbildningen på skolorna. Det räcker knappast för att föra ut budskapet till alla potentiella arbetsgivare. Här krävs att statsmakterna och branschorganisationerna tillsammans tar krafttag för att sprida budskapet.

Sverige behöver fler ingenjörer och de ungdomar som satsar på en gymnasieingenjörsexamen ska inte gå miste om chansen att få arbete efter utbildningen bara därför att potentiella arbetsgivare inte fått tillräckligt med information om den.

Terje Andersson

VD Ingenjörssamfundet

Kommentatör

Terje Andersson

(7 artiklar)

3 KOMMENTARER

kommentatör Nemo, 25 dagar sedan

Ingenjörsprogrammet.

Gymnasieingenjörerna och de tidigare högre tekniska läroverksingenjörerna tillsammans med de s.k institutsingenjörerna, hade tillräcklig kompetens för att utföra många av de teoretiska uppgifter som industri och stat hade behov av. I många fall var gymnasieingenjören mer innovativ än en medelmåttig civilingenjör. Tyvärr så tror jag att gårdagens gymnasieingenjör hade bättre förkunskaper inför det fjärde året än vad som nu förväntas av teknikprogrammet. Inrättande av ett ingenjörsprogram på gymnasiet med höga krav på teoretisk kunskap inom fysik och matematik inför det fjärde året skulle vara tillräckligt för att göra högskoleingenjören obehövlig. Tredje året från denna teknikgren skulle också kunna vara meriterande för fortsättning till teknisk högskola som KTH etc. Tråkigt nog så har de tekniska högskolorna nivellerats och många av dess förenklade utbildningar skulle mycket väl kunna passa in på en nytt ingenjörsprogram på gymnasiet. De som fortsätter till KTH etc bör endast vara studenter med spetsbetyg för att säkerställa samhällets behov av mycet kompetenta civilingenjörer vars titel endast kan förvärvas genom teoretisk förtjänst.
kommentatör Hagrell, 26 dagar sedan

Ansvar för information till företagen

Med tanke på att Svenskt Näringsliv så ofta deltagit i propåerna om behov av fler ingenjörer så bör väl de ha huvudansvaret för att göra sina medlemmar uppmärksamma på den kommande tillgången på gymnasieingenjörer.Svenskt Näringsliv arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning och har dessutom både kanaler och ekonomi för detta. Information till företagen borde vara det minsta problemet. Att få fler ungdomar att se glädjen i teknisk problemlösning är däremot svårare eftersom pedagogiken inom de flesta teknikutbildningar fortfarande är så gammaldags. Att få fler kvinnor att vilja utbilda sig till ingenjörer är ännu svårare med tanken på att utbildningarna sällan är anpassade efter kvinnors erfarenhetsbakgrund. Ingen teoretisk minneskunskap i välden kan överbrygga detta.
kommentatör Nemo, 25 dagar sedan

Feminism.

Feministisk teori eller genustänk, kan inte ändra på Oms lag eller andra fysiska lagar. Skall vi skapa en ingenjörsutbildning utan fysikkunskaper?

Återinförd studentexamen löser inte kunskapsproblemen

UTBILDNING Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarb 0

Publicerad 33 dagar sedan | Fredrik Svensson

Satsa mer på utbildning via Nätet

UTBILDNING I takt med den globala utvecklingen flyttas allt fler delar av samhället till nätet. Informationssamhället har fört med sig många förändringar i vardagen. Vi går inte till banken, skickar inte brev me 0

Publicerad 48 dagar sedan | Marita Hilliges

Efterfrågas det fler naturvetare och tekniker?

UTBILDNING Utan fler ingenjörer stannar Sverige, vi måste satsa på forskningen, samverka för att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos unga. När argumentationen läggs fram i så allmänna ordalag av part 1

Publicerad 66 dagar sedan | Waldemar Ingdahl

Bra skola kräver höjda lärarlöner

UTBILDNING Det svenska skolsystemet står inför en rad olika problem för att förbättra elevernas resultat. Hur skall den svenska skolan förbättra sina resultat kunskapsmässigt och vidare hur skall skolans kompens 0

Publicerad 114 dagar sedan | Stig Sundqvist

Städa bort pedagogiska myter

UTBILDNING De undervisningsmetoder som praktiseras i våra skolor har sällan något stöd i seriös forskning överhuvudtaget. Så länge undervisningsmetoderna vilar på rätt ideologisk grund, har vilka metoder som hel 0

Publicerad 127 dagar sedan | Margareta Pålsson

Mattelyft utan IT faller platt

UTBILDNING Om två år kommer alla elever att ha en egen laptop eller iPad från skolstart, som ett naturligt uttryck för att skolan är en del av IT-samhället med alla dess möjligheter till aktivt lärande i nya for 1

Publicerad 141 dagar sedan | Claes Johnson

Nya skollagen en utmaning för skolan

UTBILDNING Den nya skollagen, som omfattar alla skolformer, såsom förskola, grundskola och gymnasieskola, har trätt i kraft. Skolan är idag till stor del inriktad på organisations- och systemfrågor, administrati 0

Publicerad 148 dagar sedan | Nuhi Bajqinca

Skolan är bättre än sitt rykte

UTBILDNING För att utveckla verksamheten och förbättra resultaten i skolan krävs insatser från många håll. De duktigaste studenterna måste lockas att välja lärarutbildning och lönerna måste höjas för alla som ar 0

Publicerad 149 dagar sedan | Lars Flodin

Inga nya studentbostäder i budgeten

UTBILDNING Fler utbildningsplatser och en större satsning på den svenska kunskapsnivån, men regeringen har fortfarande inte förstått att inte ens de nuvarande studenterna har någonstans att bo. Utan bostad är de 1

Publicerad 155 dagar sedan | Martin Johansson