Christer Hederström, medierådgivare och utredare

Se upp med digitalradion!

Publicerad 262 dagar sedan | Christer Hederström

Att Europa inte skall ”hamna på efterkälken” är ett viktigt argument I lobbykampanjen inom EU för ”digitalradio”. Sveriges Radio (SR) och sändarbolaget Teracoms drar här sina strån till stacken vilket också märktes under senaste Almedalsveckan. Man vill ha ett politiskt beslut om att ersätta nuvarande sändningsstruktur, FM-radion, samtliga sändare och mottagare med ett utpekat system; DAB (Digital Audio Broadcasting).

Tweet

1 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

digital radio
etermedia

Men istället för att först fråga radiolyssnarna skapar man ett behov som inte finns. Utrymme i etern finns redan för fler FM-sändare i stora delar av landet och en omplanering av FM-bandet i Sverige skulle ge ytterligare utrymme i hela landet. Stor valfrihet har lyssnarna redan. Vid sidan av FM finns nu digitalradion på Internet minst 20.000 kanaler från hela världen (inklusive SR:s kanaler). 

SR och Teracom påstår att digitalradio finns i flera europeiska länder. Det finns dock endast tre länder, Danmark, Norge och Storbritannien, med etablerade DAB-system (vid sidan av FM-näten, som flertalet fortfarande ändå lyssnar på). Den moderniserade versionen DAB+ berör ett par andra länder och sänds på prov i Sverige. Kanada och Portugal redan hunnit med att lägga ned sina DAB-projekt. Frankrike har i år skjutit upp en planerad start två år. 

Inget land i världen har ännu beslutat om att lägga ned sina FM-sändningar. Påståenden att Norge, som första land i världen, förväntas släcka sina analoga FM-sändningar 2019 är felaktigt. Norska regeringen har pekat på möjligheten vid satsning på digitalradio låta FM-sändarna bli kvar för små radiostationer. DAB-tekniken innebär nämligen nackdelar för lokala stationer bl.a. närradion. Många närradiostationer i Sverige använder egna sändare och antenner. Det skulle bli slutet för närradion om den tvingas från FM-bandet och in i DAB-systemets s.k. multiplexer tillsammans med de ”stora”.   Det är dessutom ur beredskapsskäl tveksamt att lägga SR, kommersiell radio och närradio i samma system och antennmast. 

En övergång till DAB-systemet skulle leda till att hundratals miljoner FM-mottagare och tiotusentals FM-sändare blir värdelösa. I dessa finansiellt oroliga tider torde det vara otänkbart att någon regering vill ta på sig ett ansvar för sådana genomgripande förändringar av väl fungerande infrastrukturer. Det bästa vore att låta FM vara i fred. If it works don't fix it.

De som vill att DAB skall ersätta världsstandarden FM betraktar möjligen Nord- och Västeuropa som världens centrum. Det är svårt att föreställa sig att återstående cirka 190 av världens länder kommer att uppbåda någon bestående entusiasm för DAB+. Med fragmenterade digitalradiostandarder världen över kan ingen digital standard få samma totala globala genomslag som FM har.  I Afrika och Asien utnyttjar redan miljoner kombinationen mobiltelefon och lokal radio.  Mobiltelefonen blir nu också den vanligaste FM-mottagaren i världen.

Mobiltelefontillverkare är skeptiska till DAB-radio. En mottagare i mobilen har en omkring tio gånger större strömförbrukning med DAB än med analog FM-radio. Kostnaden för att anpassa en mobiltelefonplattform för FM är låg. En källa hos en tillverkare i Sverige redovisar att man har lagt stor vikt vid användarupplevelsen för FM-radio - kombinationen av bra mottagning och hög ljudkvalitet – i flera av sina modeller . Det pågår just nu också en intressant utveckling med ”strömmande radio” via mobilnätet särskilt då 4G.  Detta kommer SR naturligen att vara mycket involverad i inom ett par år bl.a. utvecklingen av nya ”appar”. 

SR vill att riksdagen fattar beslut om att digitalisera radions marknät enligt en plan som också innehåller förutsättningar och tidpunkt för övergång från FM till digitalradio.  Något kryptiskt skriver SR i årets avsiktsförklaring till regeringen att det finns en finansieringslösning för de dubbla kostnader som parallellsändningar innebär.  Men några skattekronor är inte att hämta och det torde bli svårt att ta ut några hundra miljoner ur tv-avgiftsmedel som istället skulle kunna satsas på programverksamheten. SR vill erbjuda ett särskilt digitalt utbud som gör att konsumenterna lockas att investera i digitala radiomottagare. Det behövs således mer pengar till public service både för utbyggnad av nätet och för ett ytterligare programutbud (som således inte skall vara tillgänglig för lyssnare utan DAB-mottagare!) 

SR skriver att ”i Sverige är radiobranschen och myndigheterna just nu överens om att den relevanta tekniken är DAB+.” Men här glider man på sanningen; för vem är tekniken ”relevant”? Myndighet med den radiotekniska kompetensen, Post- och telestyrelsen (PTS), har inte tagit ställning till vilken teknik som bör väljas. ”Radiobranschen” i detta sammanhang är SR och de två kommersiella bolagen SBS och MTG. Ingen har frågat närradion. 

Den paneuropeiska radioorganisationen Community Media Forum Europe (CMFE) räknar med FM behåller sin livskraft för små radiostationer i Europa för lång tid framåt. CMFE ser andra tekniker än DAB som lämplig vid en framtida digital övergång som kan ske i FM-bandet. Som mest lovande betraktas den europeiska standarden DRM+ som nu godkänns av Internationella Teleunionen efter flera års tester i bl.a. Tyskland, Storbritannien och Indien. DRM har sedan länge används för digitalisering på kortvågen, mellanvågen och långvågen. Frekvenser som Sverige idag inte har kvar eftersom Teracoms föregångare Televerket Radio övertalade regeringen att avskaffa AM-radion på 80-talet med hänvisning till att FM tillhörde framtiden. Därmed kunde inte sjöfarten, de nordiska grannländerna och Baltikum längre nås av svensk radio (Internet fans ju inte då).

DRM+ på frekvenser i och kring nuvarande FM-bandet har övervägs av brittiska mediemyndigheten som lämpligt just för mindre radiostationer. BBC och utländska sändarbolag har varit involverade i tester av denna teknik. I ett remissvar 2009 har PTS bedömt att utvecklingen av DRM/DRM+ går framåt och att dessa system kan komma att bli användbara inom en allför avlägsen framtid.  Även Konsumentverket har pekat på möjligheterna med DRM/DRM+.  DRM+ är en lovande teknik att öka utrymmet på FM-bandet, även för SR och reklamradion. Trots detta har de offentligtägda SR och Teracom länge visat ett märkligt ointresse för allt annat än DAB. Hur ställer sig dessa företags uppdragsgivare/ägare - riksdag och regering - till den ensidiga lobbyverksamheten, som man dessutom själva är måltavla för? 

Modernare digitala tekniker än DAB/DAB+ måste seriöst prövas ur såväl ett samhällsekonomiskt som konsumentekonomiskt perspektiv. Enbart DAB-verksamheten på prov under perioden 1995–2001 kostade SR cirka 300 miljoner kr. Kan offentliga medel riskeras på en teknik, som började utvecklas 1989, och nu kan ha framtiden bakom sig? Var finns de lyssnare som vill betala för kalaset dels via tv-avgiften och dels genom inköp av helt nya mottagare?  Den pågående public serviceutredningen måste redovisa hela sanningen om digitalradion.

Christer Hederström
Medierådgivare och utredare

Styrelseledamot i Community Media Forum Europe
Ledamot i Radio Akademin

Kommentatör

Christer Hederström

(6 artiklar)

1 KOMMENTARER

• 

  kommentatör ronny, 261 dagar sedan

  närradio

  Bra Christer!