Skattefinansierad utbildning bör leda till jobb

Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv

Skattefinansierad utbildning bör leda till jobb

Publicerad 313 dagar sedan | Annika Lundius

Den fråga som vi bör ställa oss är hur andra länder lyckas så mycket bättre än Sverige med att ge studenter från olika utbildningsinriktningar en tidig etablering på arbetsmarknaden, skriver Annika Lundius vice vd Svenskt Näringsliv.

Rapporten: Konsten att strula till ett liv, från tre ekonomer på Svenskt Näringsliv, har gett eko i debatten. Tyvärr har den också medfört en hel del missuppfattningar. Många har tolkat rapporten som en nedvärdering av nyttan av humanistiska studier. Det är en grov feltolkning. Tvärtom efterlyser vi att humanistiska studier blir av en sådan kvalitet att de kan tas tillvara bättre på arbetsmarknaden. Problemet i dag är nämligen att många utbildningar, bland annat inom humaniora, inte bidrar till att öka studentens jobbchanser.

Det finns ingenjörsutbildningar där enbart 40 procent får ett kvalificerat jobb efteråt. Humaniora och konst - som är en kategori i SCB:s uppdelning av utbildningsområden - är emellertid särskilt drabbade. En tredjedel av de utexaminerade får inte ett jobb inom en relevant arbetsmarknad, ens efter fem år. Vad värre är, var fjärde kan överhuvudtaget inte försörja sig på sysselsättning. Samtidigt lider Sverige av stor kompetensbrist på flera andra områden. Arbetskraftsbristen kan komma att bli ett hot mot vår välfärd.

Sverige är det land i världen som har högst etableringsålder på arbetsmarknaden - 28 år. Etableringsåldern har stigit kraftigt sedan i början av 1990-talet då den låg på 21 år. Konsekvenserna av den höga etableringsåldern är mycket stora - och allvarliga. Försenade studier, sen etablering på arbetsmarknaden, kan leda till att den enskilda individen förlorar uppemot en miljon kronor i livslön.

Genomströmningsproblematiken är även sämre än i många andra länder. Svenska studenter utexamineras till exempel nästan fem år senare jämfört med dem i Storbritannien. Ändå har de svårare att få jobb.

För näringslivet är det självfallet viktigt att kulturella och kreativa kunskaper är goda och varierande bland de som skall anställas. Vi ser med avund på hur många andra länder, som till exempel Storbritannien, som lyckats väl med detta. I dessa länder finns ekonomiska incitament både för studenter och högskolan, som premierar utbildningar som håller god kvalitet och som leder till jobb på ett helt annat sätt än i Sverige.

Den fråga som vi bör ställa oss är hur andra länder lyckas så mycket bättre än Sverige med att ge studenter från olika utbildningsinriktningar en tidig etablering på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv tänker fortsätta ta den debatten.

Annika Lundius
Vice vd Svenskt Näringsliv

Kommentatör

Annika Lundius

(1 artiklar)

1 KOMMENTARER

debattör Harriet Aurell, 308 dagar sedan

Vänd på resonemanget

Den viktigaste frågan är inte vad studenterna studerar utan i vad mån Svenskt Näringsliv har de verktyg som behövs för att se vad för kunskaper som kommer att göra Sverige konkurrenskraftigt. Bildning, visionärt tänkande och kunskapsmässig bredd brukar behövas för att inte fastna i tunnelseende i fråga om framtidsval. Kanske är det Svenskt Näringsliv som behöver hjälp med att bredda sin kompetens liksom de arbetsgivare som varken anställer nyutbildade unga eller kunniga äldre.

Politisk vilja krävs för att lösa ingenjörsbristen

UTBILDNING Den återstartade utbildningen av gymnasieingenjörer måste permanentas och byggas ut. Nya chocksiffror visar att det år 2030 kommer att saknas 50 000 ingenjörer i Sverige. Svensk industris framtid oc 1

Publicerad 13 dagar sedan | Terje Andersson

Björklund fick bakläxa om meritpoäng

UTBILDNING I går röstade Riksdagen för att teckenspråk ska jämställas med moderna språk och ges meritpoäng. Det innebär en bakläxa för utbildningsminister Jan Björklund och regeringen som sedan meritpoängssystem 0

Publicerad 25 dagar sedan | Helena Fremnell

Högskoleverkets nya kvalitetsutvärderingar kritiseras

UTBILDNING Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) riktar skarp kritik mot Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar av högre utbildning. Det riskerar att undergräva förtroendet för de kommande resultaten 0

Publicerad 32 dagar sedan | Johan Landin

Läsplatta, ja, men varför ingen förståelseplatta...?

UTBILDNING Jag läste härom sistens en mycket bra insändare skriven av Stefan Hjelm i Dagens Nyheter (6/2 2012) med rubriken “Pennan gör bäst avtryck i pannan”. Han beskrev i densamma hur forskare, bl.a. i Norge, 1

Publicerad 33 dagar sedan | Olle Johansson

Bristande matchning drabbar både företag och studenter.

UTBILDNING Svensk tillväxt och konkurrenskraft är beroende av en högre utbildning av högsta kvalitet som ger goda resultat. Trots stora satsningar visar en rapport att det finns en bristande matchning, vilket dr 0

Publicerad 49 dagar sedan | Patrick Krassen

Skjut inte upp lärarlegitimation på obestämd tid

UTBILDNING Statliga ”AT-tjänster” behövs. Vi kan tänka oss att reformen med lärarlegitimationer skjuts upp men det är oacceptabelt om den inte skulle vara på plats den 1 juli nästa år. För att klara det måste r 1

Publicerad 68 dagar sedan | Metta Fjelkner

Säkra kvaliteten på gymnasieingenjörerna

UTBILDNING Utbildningen av gymnasieingenjörer har återinförts på försök. Den kan ge 500 nya ingenjörer om året. Även om det inte är tillräckligt för att fylla luckorna efter alla de ingenjörer som går i pension 3

Publicerad 117 dagar sedan | Terje Andersson

Återinförd studentexamen löser inte kunskapsproblemen

UTBILDNING Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarb 0

Publicerad 122 dagar sedan | Fredrik Svensson

Satsa mer på utbildning via Nätet

UTBILDNING I takt med den globala utvecklingen flyttas allt fler delar av samhället till nätet. Informationssamhället har fört med sig många förändringar i vardagen. Vi går inte till banken, skickar inte brev me 0

Publicerad 137 dagar sedan | Marita Hilliges

Efterfrågas det fler naturvetare och tekniker?

UTBILDNING Utan fler ingenjörer stannar Sverige, vi måste satsa på forskningen, samverka för att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos unga. När argumentationen läggs fram i så allmänna ordalag av part 1

Publicerad 154 dagar sedan | Waldemar Ingdahl