Catharina Elmsäter-Svärd infrastrukturminister (m)

Skyll inte tågproblemen på avregleringen

Publicerad 474 dagar sedan | Mychèle Östman

Efter den senaste tidens störningar i tågtrafiken har många med nostalgi i rösten pratat om svunna tiders ordning då tågen gick i tid och det var så mycket enklare att vara tågresenär. Samma röster pekar nu på ”avregleringen” som en orsak till det onda som drabbar alla som är beroende av tåget för att resa eller transportera gods. Jag menar emellertid att man inte hittar lösningarna för de utmaningar som finns för vårt järnvägssystem genom att backa bandet. Historien ska vi lära av.

Tweet

2 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

tåg
vinter
förseningar

Låt oss börja med att konstatera att de allra senaste veckornas problem i tågtrafiken till mycket stor del är väderberoende. Vi kan inte bortse från att vi haft den strängaste vintern på över hundra år. De påfrestningar som detta medför är mycket svåra att förebygga helt och hållet men vi vill såklart att de ska bli bättre. 

Den stora utmaningen ligger i att utforma järnvägssystemet så att det kan möta de växande behov och utmaningar som ligger framför oss. Mellan perioden 1999 och 2009 ökade t.ex. persontågsresandet med ca 47%. Och allt talar för att denna utveckling kommer att hålla i sig. Politikens uppgift ligger i att möta denna utveckling genom att erbjuda ett järnvägssystem som upplevs som pålitligt, effektivt  och robust. Det återstår mycket arbete innan vi är där. Under 2009 rapporterades t.ex. totalt ca 295 000 avvikelser som innebär att ett tåg är försenat med 5 minuter eller mer till slutstation. Enligt Trafikverkets  rapporteringssystem var järnvägsföretagen och de auktoriserade  organisatörerna av järnvägstrafik ansvariga för ca 22 procent av primärförseningarna  och infrastrukturförvaltaren för ca 17 procent. Därtill kommer förseningar orsakade av omständigheter som ansågs ligga utanför  dessa aktörers rådighet, t.ex. vädrets makter och tredje man. 

Nostalgikerna pekar på att dagens system där många aktörer är inblandade för att få ett tåg från A till B är ett bekymmer och att det var enklare förr då en aktör var ansvarig för allt. Då måste man fråga sig på vilket sätt resenärens vardag skulle förbättras av att en och samma enhet ansvarar för biljettförsäljning, städning, underhåll av tågen, service och ägande av järnvägsstationerna, drift av tågen, underhåll av järnvägen och ansvaret för godstrafiken m.m. Utvecklingen i samhället i övrigt gynnas av ökad specialisering och det gäller rimligen även för järnvägssystemet. Däremot är det lätt att se att de olika aktörernas samarbete kan bli bättre inom flera områden. Där ska kraften läggas. Inte på att försöka backa bandet. 

Något som förtjänas att lyfta fram när man i debatten hävdar att dagens störningar är en effekt av ”avregleringen” är det faktum att avregleringen av tågtrafiken inte trätt ikraft i någon större omfattning ännu. Det är först 1 januari 2012 som SJ kommer att utsättas för konkurrens på riktigt på långväga tågresandet. Röster ifrågasätter nu om järnvägen tål konkurrens. 

I en mening kan det vara sant att det är enklare med bara ett tågbolag eftersom det då  blir tydligt vem som bär ansvaret och ett sådant system ger en monopolist en stark ställning. Men historien visar att drivkraften att utveckla verksamheten för att möta kundernas behov och effektivisera verksamheten för att hålla nere priser sällan är framträdande inom tjänsteområden som tillhandahålls av en monopolist. 

Det är min övertygelse att köparna av tågtjänster, vare sig man är resenär eller företag, främjas av att de som ska leverera tjänster är satta under en sund press från konkurrenter och kunderna. De som levererar en bra tjänst till ett bra pris kommer att  gynnas och den som inte möter morgondagens krav från resenärer och företag kommer att behöva ompröva sin verksamhet. 

Även om jag fullt och fast tror att det som gjorts inom järnvägssystemet är rätt och att den kommande avregleringen på sikt kommer att gynna resenärer och företag är jag samtidigt ödmjuk inför det faktum att vägen framåt kommer att vara kantad av utmaningar. Jag ser som politikens uppgift att hela tiden följa arbetet och när så är nödvändigt gå in och agera för att värna resenärernas och företagens intressen. 

Vi har därför ett stort behov att fullfölja de historiska satsningar på drift, underhåll och investeringar som Alliansregeringen beslutat ska ske de kommande 12 åren. För mig är det självklart att morgondagens utmaningar möts med framåtsyftande lösningar, inte genom att blicka tillbaka. 

Catharina Elmsäter-Svärd
infrastrukturminister (m)

Kommentatör

Mychèle Östman

(3 artiklar)

3 KOMMENTARER

• 

  debattör Lennart Jonsson, 467 dagar sedan

  Undermåligt tågmaterial.

  Vore kanske bra om litet äldre och mera erfarna individer kallas in då det gäller inköp av tågmaterial som skall rulla på våra järnvägar. När tillverkarens servicepersonal irriteras över hopfrusna discbromsar, hopfrusna latrintankar, hopfrusna färskvattentankar mm problem och uttrycker att dessa djävla tåg är inte avsedda för Svenskt klimat, måste man ju hålla med dem. Vad är det för djävla kostymnissar som bestämmer vad som är gångbart i ett svenskt vinterklimat. Det skall vara snygg design, se modernt ut, säljaren bjuder på inköpsresor och god mat. Kostymnissarna tycker att det är skithäftigt att få vara med i beslutsprocessen utan vare sig teknisk kunskap eller ekonomiskt ansvar.
  Våra tunga malmtåg rullar i ur som skur och snö med för Sverige avsedda lok. De är gamla och ändå äldre tåg får krypa ur sina konserveringar för att öppna spåren i dagens moderna kommunikationssystem.
  Vad gör man? Beställer man undermåliga tågset som inte fungerar kompletterar man med nya plogningståg som skall röja på ett spårsystem som inte ens dagens trafik kan svälja på ett effektivt sätt.
  Ut med politicerade kostymnissar och in med praktiska erfarna tekniker och logiskt tänkande individer i beslutsprecessen. Och för fan, denna bolagiseringsanda!!!
  Det finns all orsak till att behålla de viktigaste infrastrukturinstrumenten i statlig kontroll. Det käns inte speciellt tryggt att på sikt det mesta av skattebetalarfinansierad infrastruktur hamnar i riskkapitalisternas klor.
  Ingen högt stående kultur har klarat sig längre än i 400 år! Om den industriella revolutionen började på mitten av 1600 talet så är denna glansperiod snart slut!
  
  Lennart Jonsson 65 år och djäkligt kritisk!

• 

  debattör Hans Sternlycke, 474 dagar sedan

  Samverkan ger mer kundnytta

  Det var inte utan anledning som länstrafikhuvudmännen infördes 1979. Kollektivtraiken höll på att försvinna på grund av bilism och bristande samverkan mellan olika opretörer. Det är risk att vi får tillbaka en gammal situation med avveckling när vi den fulla avregleringen av konkurrensen träder i kraft 2012.
  
  Varje bolag kör för sig. Man kan inte köpa biljett eller få information på samma ställe, eller köpa en biljett för flera delsträckor med olika bolag. När tåget som jag köpt biljett till blir inställt kan jag inte åka med efterföljande tåg från ett annat bolag, trots att det är det sista.
  
  Samverkan måste tvingas fram om vi skall ha konkurrens. Jag kan inte se att några sådana steg är vidtagna. Och när spåren inte räcker till. Hur skall man få plats för flera tåg, utan att det blir ineffektivt och dyrt med dåligt utnyttjad materiel? Vilken nytta har en konsument av en sådan konkurrens? Jag tycker det verkar mer ideologi än praktiskt tänkande. Vad jag anser om regeringens ansvar för bristande kapacitet och vinterproblem har jag skrivit tididigare artiklar om på teknikdebatt.
  
  Sen tycker jag Sverige borde lära av Schweiz, som verkligen satsar på tågen och där de är rättidiga, och av Danmark, som ställer hårda krav på sina operatörer, och det i varje station finns en Kort&Gott-butik där man kan köpa biljett, godsi och tidningar.
  
  Hans Sternlycke
  ordförande Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

• 

  kommentatör nathalie, 474 dagar sedan

  Även om årets vinter har varit hårdare än vanligt så är det inte ovanligt att hänvisa till vädret som orsak till problemen i tågtrafiken. Det går igen år efter år. Vi har vinter i Sverige, det snöar, blir kallt och fryser på. Det kan knappast vara en nyhet för någon. Kraven som vi resenärer ställer är att tågtrafiken ska fungera oavsett årstid. Det kravet gäller såväl på en reglerad som avreglerad marknad. Jag undrar vad som är regeringens plan för att möta det ökade persontågsåkandet och lösa alla de problem som tågtrafiken har? I korthet, hur och när ska vi resenärer få tillgång till en modern, snabb, bekväm, punktlig tågtrafik i Sverige?