Elen står för 20 procent av hushållens utgifter
Vi använder näst mest el bland länderna i Europa och...
Håkan Gilmark (M)
Publicerad 494 dagar sedan | Håkan Gilmark
Sverige behöver stora investeringar i infrastruktur för att stärka tillväxten. De satsningar som görs är långtifrån tillräckliga. Dessutom är insatserna alldeles för splittrade. Med olika aktörer som drar åt varsitt håll och har fel prioriteringar står Sveriges välstånd på spel.
Den senaste tiden har ett flertal debattörer argumenterat för att Sverige behöver investera mer ( av offentliga medel) och att statsskuldnivån inte ytterligare behöver sänkas. Investeringar i järnvägsinfrastruktur har utpekats som särskilt samhällsekonomiskt gynnsamma.
Nationella järnvägsinvesteringar styrs genom politiska beslut, senast beslutad är ”Nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2010-2021”( Beslut 2010-03-31) med fastställd ram om 497 miljarder, varav 417 miljarder är statlig finansiering och av dessa ska 64 miljarder gå till järnväg. Detta är långt ifrån tillräckligt! Som jämförelse kan nämnas att besparingarna i sjukförsäkringssystemet enbart mellan 2005 och 2010 uppgår till mer än 60 miljarder.
Ett avgörande inflytande på såväl prioriteringar som framåtblickande nyinvesteringar har också statliga Trafikverket. Vägledande för dessa är de samhällsekonomiska kalkyler Trafikverket tar fram. Man kan förledas tro att dessa bedömningar är kopplade till ekonomisk tillväxt. Så är icke fallet. Inom ramarna för befintlig infrastruktur ger de däremot en god vägledning för prioriteringar mellan konkurrerande behov.
Att vår värld de senaste 10 åren genomgått snabba förändringar är väl vid det här laget närmast en plattityd, men Sveriges fundamentala roll som litet exportberoende land har bestått och vi kan glädja oss åt att det har gått bra.
Men problemen tornar upp sig. Vi har de senaste åren bevittnat en urbanisering från landsortsstäder till storstadsregionerna av hittills ej skådat slag. Å ena sidan medför detta en angenäm expansion i dessa regioner, å andra sidan en landsort med de mindre angenäma problemen av för stor offentlig kostym och för samhället ogynnsam åldersfördelning. Man kan faktiskt, i det här sammanhanget, måla fan på väggen.
Intressantare kan vara att svara på frågan: Vad skulle kunna bidra till en (bl.a. geografiskt) bredare tillväxt i landet? Sverige är både avlångt och glesbefolkat. Men visst ska man då så långt som möjligt bygga bort avstånden? Varför? - För Sveriges konkurrenskrafts skull!
Önskedrömmarna om nya järnvägsprojekt är många. Inget fel i det. Mängden av lobbygrupper med sinsemellan motstridiga projekt kanske också bara ska ses som ett uttryck för att människor runt om i landet är engagerade i Sveriges framtid?
Men vad finns på andra sidan? Jo, de som bestämmer och eventuellt har tillgång till investeringsmedel. Här återfinns en splittrad flora av instanser: Europeiska Unionen, Sveriges regering och riksdag, EU:s regionala strukturfonder och andra EU-regionala samarbeten. Genom medlemskapet i EU har en del av det nationella beslutsutrymmet, och därmed vidhängande ekonomiska medel, förskjutits från den nationella nivån till den inom EU regionala nivån. Vi har genom EU-medlemskapet fått ett så kallat flernivåstyre. Fler kockar ska laga samma soppa, fast gränsöverskridande, vilket gör att det sker långsammare. Detta är ett klart bekymmer då världsekonomin går åt andra hållet, d.v.s. snabbare.
Det är mot denna bakgrund vi saknar en nationell tillväxtinriktad strategi för investeringar i järnväg!
Inte undra på att en förvirrad diskussion kan uppstå kring satsningar på höghastighetsbanor.
Sverige är i hög grad ett råvaruproducerande land. 75 % av Sveriges landareal utgörs av skog. Beräkningar visar att den norrländska skogen (nästan 2/3 av Sveriges yta) fördubblar sin tillväxt (= fördubblat virkesuttag) den kommande omloppsperioden.
Sverige tillgodoser redan idag c:a 90% av Europas järnmalmsbehov. Gruvföretagen har redan beslutat om ytterligare fördubblad produktion av järnmalm. Det prospekteras som aldrig förr och nya gruvor för andra malmer öppnas.
Det handlar alltså om väsentliga, och för bara 10 år sedan, fullständigt oförutsebara volymökningar. Ska vi bara skeppa råvaror? Hur ser förädlingskostnadsnivån i Sverige relativt omvärlden ut om 10 år? Kan investeringar i kraftigt förbättrad infrastruktur gynna inhemsk tillväxt? Vi behöver sätta igång att söka svaren!
Investeringar i järnväg är dyrt. Sveriges regering och riksdag behöver göra klart för sig vilka investeringar som stödjer svensk ekonomisk tillväxt bäst. Det kan vara svårt att visa detta. Men hittills har vi inte ens försökt. Det är dags nu för ett proaktivt grepp om hur infrastrukturinvesteringar kan stödja svensk ekonomisk tillväxt med självklar hänsyn till såväl miljö-, energi- och klimataspekter!
Håkan Gilmark
Ersättare till riksdagen(M)
INFRASTRUKTUR De allmännyttiga bolagen i Stockholms stad har tagit beslut om att sälja 2 800 lägenheter i Bromma, Hässelby och Hagsätra till privata bostadsbolag. Under de senaste tio åren har mer än 50 000 lägenhe 0
Publicerad 28 dagar sedan | Terje Gunnarsson
INFRASTRUKTUR Vad är egentligen en stad? Det är en bebyggelsemassa med i huvudsak privata och kommersiella funktioner sammanbundna av en kontinuerlig följd av offentliga rum – gatorna. Ibland vidgar sig gatorna til 0
Publicerad 28 dagar sedan | Joakim Haglund
INFRASTRUKTUR Enligt vår uppfattning måste en diskussion om och en definition av kapacitet ske utifrån ett "hela-resan-perspektiv". Hela resan till slutmålet skall kunna genomföras enligt publicerade tidtabeller, 0
Publicerad 49 dagar sedan | Kurt Hultgren
INFRASTRUKTUR Både infrastrukturministern och Kapacitetsutredningen uttalar förord för monstertuckar, 32 meter långa lastbilar på 90 ton, och för elektrifierad landsväg. Stena provkör redan 90 tons lastbilar på E 0
Publicerad 58 dagar sedan | Hans Sternlycke
INFRASTRUKTUR Andra delen av Kapacitetsutredningen från Trafikverket är på remisss till sista mars. I stället för att föreslå tillräckliga medel för att kunna överföra mer trafik till järnväg föreslår den nära dubb 0
Publicerad 65 dagar sedan | Hans Sternlycke
INFRASTRUKTUR I den kapacitetsutredning som Trafikverket nyligen presenterade framgick att det finns brister i transportsystemet, och att de allra största problemen märks på järnvägen. FSJ står bakom slutsatserna i 0
Publicerad 71 dagar sedan | Anders Olofsson
INFRASTRUKTUR Det är inte ovanligt att SJ kör tåg med dörrar som inte fungerar. I dag gick ett sådant tåg från Stockholm Central mot Borlänge och Falun. På grund av en stängd dörr hann ett antal resenärer inte av i 0
Publicerad 75 dagar sedan | Jan-Åke Bosell
INFRASTRUKTUR Piratpartiets europaparlamentariker Amelia Andersdotter har tillsammans med en österrikisk, en rumänsk och en belgisk parlamentariker efterfrågat bättre skydd för medarbetare i de europeiska instituti 0
Publicerad 77 dagar sedan | Amelia Andersdotter
INFRASTRUKTUR De trafikprognoser som Kapcitetsutredninges andra del bygger på är helt orealistiska. De är bara trendframsrivningar som om inte kommande oljebrist kommer att finnas. För att klara framtidens transpo 1
Publicerad 88 dagar sedan | Hans Sternlycke
INFRASTRUKTUR Den regionala och hårt skattesubventionerade tågtrafiken håller på att ta över det svenska järnvägsnätet. SJ:s beslut att sluta trafikera Malmö-Göteborg kan inte ha kommit som någon överraskning. Hur 2
Publicerad 90 dagar sedan | Jan-Åke Bosell
Nu kan du vinna ett bra, smidigt headset till mobilen från Jabra genom att svara rätt i Teknikdebatts tävling.
Ingenjörsyrket är hett. Arbetsmarknaden för ingenjörer i Sverige står emot nedgången i ekonomin. Bristen på ingenjörer gör att nästan alla...

Rune |
Publicerad
2012-05-19
Magnus Ivarsson |
Publicerad
2012-05-09
Josef Boberg |
Publicerad
2012-04-30
Josef Boberg |
Publicerad
2012-04-18
Myles Dean |
Publicerad
2012-03-27


3 KOMMENTARER
kommentatör Avraham, 491 dagar sedan
Intressanta sammanhang
Gilmark tar onekligen upp intressanta sammanhang i sin artikel - men jag blir inte riktigt klok på hur han förhåller sig i urbaniseringsfrågan. Vill han använda investeringar som motkraft mot den - i grunden positiva - koncentrationen mot de mest konkurrenskraftiga regionerna vi har?
debattör Josef Boberg, 494 dagar sedan
"Splittringen i infrastruktursatsningar sätter Sveriges välstånd på spel"
Nja... - Håkan Gilmark - det är nog snarare den globala räntebluffen - är jag sätt säker på. Mer ingående om det här
http://josefboberg.wordpress.com/2008/03/14/demokrati/#comment-1216
kommentatör Kalle45, 494 dagar sedan
Både förståndigt och rimligt att omgående börja granska vilka investeringar som behöver göras. Även om beslutsprocessen kanske går lite långsammare borde väl väl finansieringsmöjligheterna breddats genom medlemskapet i EU. Det är ju en sak att påvisa vad som behöver göras, en annan att berätta om vad som faktiskt görs. Vilka steg tas inom regeringen för att möjliggöra ett proaktivt grepp gällande investeringar i infrastruktur?