Stora utmaningar för storstäderna

Publicerad | Lari Pitkä-Kangas

Storstäderna i Sverige har stora utmaningar framför sig. Att klara ett växande behov av bostäder, mer infrastruktur och kollektivtrafik, hållbara energisystem är något som är angeläget i stort sett i alla större städer. Tyvärr är inte svensk politik, varken på kommunal eller statlig nivå, inriktad på att lösa storstädernas problem, snarare har man i alla politiska läger länge sett storstäderna som ett problem i sig. Är det inte sociala problem så är det miljöproblem som stått i fokus, är det inte trafikproblem så är det bostadsbrist. Städerna har pekats ut som problembarnen i samhällsbyggandet.

Tweet

7 personer gillar debatten

2 personer gillar inte debatten

Vad som gjort att stadens potential inte tillvaratagits är inte värt att gräva djupare i. Låt oss säga att det tillhör historien. Vad som är viktigare är att vi börjar tänka nytt och förändrar synsättet på staden. Ur ett grönt ideologiskt synsätt är staden när den är som bäst en utmärkt livsmiljö och en ekologisk, social och ekonomisk kraftkälla som istället för att utgöra ett problem faktiskt utgör en lösning på de utmaningar vi har för framtiden.

Men självklart - det kommer att krävas systemförändringar, vilket också innebär politiska perspektivskiften, och därtill också politiskt mod att genomdriva de förändringar som behövs.  Vi har klarat det tidigare - vi har till exempel med införandet av fjärrvärme lyckats rena luften från 1970-talets sot och svavelstinna uppvärmning av våra hus. Vi har ännu tidigare lyckats rena våra fekalieutsläpp i vatten så att det återigen går att bada i de flesta storstäders närliggande vatten. Systemförändringar har gjorts tidigare, så visst går det.

Vad behövs då för att klara framtiden för storstäderna? En sak är säker och det är att vi kommer att bli fler, det behövs bostäder, det behövs transporter, det behövs mer energieffektivitet, och det behövs mer hälsosam och klimatkompenserande grönska. Idag slösar vi bort städernas potential - detta genom en rad oacceptabla misstag.  Många tror att vi kan bygga staden som vi gjort sedan 1940-talets plan- och bygglagar kom till. I själva verket behövs en ny samhällsbyggnadsfilosofi, nya lagar och regler behövs anpassade till storstäder. Ett nytt ramverk måste ta fasta på täthet, livskvalitet och tillgänglighet.

Tyvärr styrs storstäderna idag av enkla men felaktiga principer som t.ex. att det är ok att ha bil i staden, att det är ok att fylla städernas innerstadsluft med buller och kvävedioxid, att det är acceptabelt med ett trafiksystem som dödar och lemlästar våra barn. För detta är nämligen följden av att stadens planerare tillåter "villamattorna" växa fram, att man tillåter odlingsbar mark att användas till gles bebyggelse, och på att man inte ser potentialen av stadens kvartersstruktur och på smart "green-tech", för att få mer grönska.

De viktigaste åtgärderna för att klara en ny stadsutveckling, som är hållbar, borde vara att införa ett moratorium för alla planerade "villamattor", ett entydigt stopp för finansiering av alla motorvägsbyggen, samt att införa en kraftfull beskattning på bebyggelse av produktiv åkermark och skog. Faktum är att för varje ny "villamatta", för varje ny motorväg och varje förlorad hektar åker- och skogsmark, skapas enorma hinder och problem för en hållbar stadsutveckling. Istället bör vi rikta alla tillgängliga resurser, planer och kompetens på att skapa hållbara städer Ekonomiska styrmedel behövs. 

Låt mig ta ett exempel på ett ineffektivt stadsbyggande.  Idag används 40% av stadens yta till bilens användning. Vi låter bilar ta utrymme från förskolor, bostäder, grönområden, offentliga rum - som behövs för att bygga en hållbar stad. Kostnaden är enorm, inte bara ekonomiskt och hälsomässigt men också socialt. Vi låter bostäderna bli dyrare genom att lägga på parkeringskostnader, trots att många inte ens har bil. Vi tränger ihop barn på små asfaltsplättar i innerstadens skolor, för att kringgärda dem med parkeringar. Och vi låter villaförorternas bilar komma in till staden och förorena luften och förolycka våra barn.

De resurser som frigörs ska användas till kraftfulla satsningar på kollektivtrafiken, på att göra staden mer tillgänglig för bostäder och offentliga rum, till att skapa mer grönska i staden. Vi vill att storstaden blir en lösning på klimat- och miljöproblemen, vi vill att staden blir en plats för mer livskvalitet, och en plats för fler människor. Tyvärr sker inte detta idag.

Vi har inte politiker som ser behovet av systemskiftet, vi har inte politiker som vågar, de flesta bor inte ens i storstäderna om man ser till riksdagen. Vi bygger ett Sverige som utarmar sina storstäder,  vilket skapar sociala problem - och vi har regeringar som slänger ut "storstadspengar", och småpengar till "hållbara städer", samtidigt som det lovas fler motorvägar, fler villamattor och fler parkeringshus i våra storstäder.

De gröna kanske må vara radikala, men det är inte första gången vi ser sanningen i vitögat. Och mig veterligen brådskar det. Stern-rapportens viktigaste slutsats kring klimatproblematiken är att det alltid kostar mer pengar att vänta med att göra något, detta är sant även för byggandet av hållbara storstäder.

Lari Pitkä-Kangas
Kommunalråd, Mp, Malmö 

Debattör

Lari Pitkä-Kangas

(1 artiklar)

9 KOMMENTARER

• 

  kommentatör darkdays,

  Jag ser gärna en debatt om hur städerna ska utvecklas, men den får gärna vara lite balanserad. Kämpa gärna mot föroreningar, buller och kväveoxider. Men var lite ödmjuk inför det faktum att städer byggs för perspektiv som är väldigt mycket längre än dagens situation. Att bilar idag står för en stor mängd föroreningar och koldioxidutsläpp betyder inte att de nödvändigtvis gör det imorgon.
  Att elbilar, elhybrider, etanolbilar, etc. redan idag blir vanligare och vanligare talar för att vi inom en inte alltför avlägsen framtid har bilar som är koldioxidneutrala och i vissa fall helt utan avgaser.
  Att börja anpassa våra städer för en total avsaknad av bilar känns därför lite märkligt. Bättre då att acceptera bilismen som fenomen och börja hantera den med respekt för det goda den för med sig. Jag tycker det är tråkigt att i princip alla kvarter separeras av hårt trafikerade vägar som kantas av parkerade bilar, kanske mer parkeringshus inte är så dumt ändå om man samtidigt tar bort gatuparkering. Kanske ska man försöka koncentrera mer av trafiken på huvudstråk och ringleder för att avlasta övriga vägar.
  Detta kräver dock att man inte bara förfasar sig över bilars existens utan att man är beredd att bygga nya större vägar på vissa ställen samtidigt som man omvandlar gator till gångfartsgator på andra ställen. Att man accepterar byggande av nya stora parkeringshus samtidigt som man tar bort gatuparkeringar. Självklart är utbyggnad av kollektivtrafik, bilpooler, cykelutlåning, cykelvägar, etc. också en naturlig del av utvecklandet av våra städer. Vi måste göra både och.

• 

  kommentatör Fraggel,

  "Idag används 40% av stadens yta till bilens användning"?
   
  Någon form av källhänvisning vore intressant...

• 

  kommentatör Lari,

  Hej, en bra källhänvisning är SCB:s statistisk över städernas markanvändning. Vad jag har gjort är en ungefärlig uppskattning av den täta kvartersstaden, eller innerstadens markanvändning samt givetvis det som är motorleder och liknande som leder in trafiken, men som ligger inom kommunen.  Tittar du på en stad som Malmö (där jag bor) så upptas 44% av den totala arealen för kommunen av hårdgjorda ytor, väg och järnväg utgör ca 20% av arealen och om du också räknar med parkeringar t.ex. vid stora köpcenter, parkeringshus, villaparkeringar men också bensinmackar, verkstäder, biluppställning, m.m. så är min uppskattning att av innerstadens yta så upptar bilanvändningen ca 40% - sedan är det klart att det alltid går att diskutera hur stor yta som verkligen är stad, och vad som övergår i någon slags förort, och om yttre ringvägar och sådant ska räknas in.  Så det är min uppskattade beräkning baserat på SCB:s statistik av markanvändning.  Hoppas det förklarar det hela.  Jag skulle tro att det är normalt är mellan 30-40% i storstäder generellt. Malmö ligger nog högre än andra städer.

• 

  kommentatör jhar,

  Ju större en stad blir desto mer måste dess planerare och invånare tänka i kollektiva termer, hur samordnas livet för många människor på en begränsad yta?
  Det finns varnande exempel i andra delar av världen där städer vuxit på tok för fort, se den intressanta dokumentärserien "Cities on speed". Eller städer med klaustrofobi och bortrationaliserade grönområden som Utrecht i Holland. 38% av holländarna har seriösa funderingar på att emigrera, och då lockar glesbefolkade Sverige; http://www.dn.se/kultur-noje/huggsexa-om-hollands-emigranter-1.484447

• 

  debattör Mats Sällström,

  Intressanta tycker jag! Tack för tipset. Ska helt klart kolla in denna dokumentär!

• 

  kommentatör Kalle45,

  Instämmer med zallstrom, mycket intressant. Ska också kolla in dokumentären. Detta även om jag gillar städer och tycker som jag nämnde tidigare att staden och dess möjlighet att växa tillsammans med medborgarna är ett mkt viktigt perspektiv.

• 

  kommentatör Kalle45,

  Tror dessutom att Miljöpartiet verkligen kommer gynnas i valet av en progressiv storstadspolitik. I september vet vi....

• 

  kommentatör Kalle45,

  Tack, äntligen någon som framhåller stadens betydelse. Tycker ofta det är ngt som missas i debatten i Sverige.