Petter Minnhagen Professor i fysik vid Umeå universitet och medlem av FFSK i KVA

Strukturproblem hämmar svensk forskning

Publicerad | Petter Minnhagen

Att lösa strukturella problem kräver ändringar i regelsystem och policybeslut. Detta kan vara nog så besvärligt, men en rapport från KVA´s fysikklass "Analys av den svenska teknisk-naturvetenskapliga forskningsstrukturen i ett nationellt perspektiv" (2009-12-30), menar att förändringar är nödvändiga för att en kreativ svensk forskning på sikt ska kunna konkurrera internationellt.

Tweet

5 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

forskning
styrning

En utgångspunkt är att det föreligger ett växande gap mellan framgångsrik natur- och teknikvetenskaplig forskning i USA och Europa. Med framgångsrik forskning avses i detta sammanhang främst det svårfångade begreppetnydanande forskning som inte på något enkelt sätt låter sig fångas i mängdmått, som antalet publicerade artiklar eller citeringar.
 
En möjlig indikator på detta gap är att antalet utdelade Nobelpris, per innevånare är mycket lägre i Europa än i USA. Skillnaden beror enligt rapporten på ett mer effektivt utnyttjande av forskningsmedel i USA och en effektivare forskningsstruktur. Tre möjliga grundorsaker till de nuvarande problemen inom den svenska universitetsforskningen lyfts fram: 
fragmenterad forskningsfinansiering 
problematisk tjänstestruktur
bristande mobilitet bland akademiska lärare.
 

• Fragmenterad forskningsfinansiering

Den akademiska forskningen är i ökande omfattning externt finansierad genom anslag från forskningsråd, stiftelser med mera. Externa anslag är tidsbegränsade, vilket innebär att efter ett par år förväntas forskaren lämna in en ny ansökan. Forskarens överlevnadsinstinkt leder då lätt till att undvika originella och djärva projekt, som kan äventyra fortsatt stöd genom uteblivna omedelbara resultat. Forskningsfinansieringen via forskningsråden är i stor utsträckning inriktad på mindre, individuella anslag. Detta försvårar skapandet av koordinerade och mer långsiktiga forskningsprogram – "kreativa miljöer". Sådana kan vara både små och stora, men förutsätter oftast en rimligt trygg långsiktig basfinansiering och ett visionärt ledarskap. Skapandet av flerakreativa miljöer är en nödvändighet enligt rapporten.

• Problematisk tjänstestruktur

Bristerna i det nuvarande tjänstesystemet ger negativa effekter: den kortsiktiga externa finansieringen, som ofta krävs för att täcka forskarens lönekostnad, hämmar utvecklingen av nyskapande forskning, dels för att den premierar säkra projekt framför mer nyskapande, dels för att själva pengasökandet tar en avsevärd tid från forskningen. Dessutom premierar det ständiga pengasökandet formuleringsskickliga forskare framför mindre formuleringskickliga, men kanske väl så goda, kreativa forskare. Bristen på attraktiva tjänster, som kan sökas öppet, leder till minskad kvalitetsdrivande konkurrens och mobilitet. Få svenska tjänster är internationellt attraktiva. Detta leder dels till att relativt få högkvalificerade forskarkompetenser söker sig till Sverige, dels till att en elit av svenska forskare lätt kan attraheras till utlandet.

• Bristande mobilitet

Att rekrytera forskningsledare och medarbetare från andra institutioner och lärosäten utgör ofta en värdefull injektion i den existerande forskningsmiljön, och det ökar den externa kontaktytan. Detta försvåras av den begränsade svenska mobiliteten, som också lett till en viss slutenhet med andra negativa följdverkningar, såsom att mobiliteten mellan olika discipliner i dag är mycket begränsad, liksom mobiliteten mellan akademi och näringsliv.

Rapporten betonar att problemet för svensk teknisk-naturvetenskaplig forskning är strukturellt snarare än ekonomiskt: En potatisåker förvandlas inte till en prunkande trädgård hur stora resurser man än satsar, om man fortsätter att bara odla potatis. 
 

Petter Minnhagen
Professor i fysik vid Umeå universitet och medlem av FFSK i KVA, som står bakom rapporten

Fotnot: Hela FFSK-rapporten (FFSK= fysikklassens forskningsstrukturkommitté i KVA) kan rekvireras via Julia Holmvik,julia.holmvik@nobel.kva.se.

Debattartikeln har tidigare publicerats i Vetenskapsrådets webbtidning Tentakel

Kommentatör

Petter Minnhagen

(1 artiklar)

1 KOMMENTARER

• 

  debattör Josef Boberg,

  SVENSK FORSKNING PÅ DEKEN ?

  En tämligen god genomlysning av den saken finns här http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=1316&Artikel=855121
  
  Den svenska modellen har sina brister, tyvärr tyvärr... . :cry:
  http://josefboberg.wordpress.com/2007/12/09/wi-tanker-mest-fel