Studenterna efterlyser entreprenörskap

Publicerad 722 dagar sedan | redaktionen

Enligt regeringens önskemål ska en strategi för entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela det svenska utbildningssystemet. Det är en alldeles utmärkt ambition – men tyvärr tyder mycket på att den inte uppfylls.

Tweet

6 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Vi befinner oss i ett läge där arbetsmarknaden genomgår en snabb och konstant omvandling. Vissa typer av jobb flyttar ut till andra länder och regioner för att kanske aldrig återvända. Samtidigt – under förutsättning att den kvalificerade arbetskraften finns tillgänglig – uppstår hela tiden nya arbetstillfällen och nya typer av tjänster. Sett ur det perspektivet utgör Stockholms lärosäten och studenter en livsavgörande tillgång för regionen.

Men för att studenternas och våra högutbildades kapacitet ska kunna utnyttjas på bästa sätt krävs att även högskolan förbereder dem för en föränderlig och dynamisk arbetsmarknad. Här spelar entreprenörskap – och människors förmåga att omsätta sina kunskaper och sin kreativitet inom en växande tjänstesektor – en avgörande roll. Tyvärr visar det sig att många studenter får information om eller utbildning i entreprenörskap i mycket mindre utsträckning än de hade önskat.

Tria och SSCO har frågat studenter inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap om de kunde tänka sig att i framtiden starta ett eget företag. 56 procent av humanisterna svarade ja, samtidigt som 22 procent svarade att de skulle kunna tänka sig att starta eget om de inte fick ett annat jobb. Men i den gruppen angav endast 14 procent att deras utbildning innehöll någon form av entreprenörstänk eller starta eget-del.  

På samma fråga svarade 49 procent av naturvetarna att de kunde tänka sig att starta ett eget företag, plus 17 procent som skulle kunna tänka sig det om de inte fick ett annat jobb. Av dessa svarade endast 2 procent att deras utbildning innehöll någon form av entreprenörstänk eller starta eget-del. 

Slutligen svarade 80 procent av samhällsvetarna att de kunde tänka sig att starta ett eget företag och 12 procent att de skulle kunna tänka sig att starta eget om de inte fick ett annat jobb. Av dessa angav 25 procent att deras utbildning innehöll någon form av entreprenörstänk eller starta eget-del.  

Ovanstående bekräftar de undersökningar som visar att entreprenörskap och företagande är en högst rimlig tanke för många av våra studenter idag. Det är också en för många nödvändig tanke i dagens föränderliga arbetsliv. Men för att de ska förses med rätt förutsättningar – och för att deras kapacitet ska kunna utnyttjas på bästa sätt – måste studenterna ges en reell möjlighet till rådgivning, feedback och nätverkande. Vår undersökning tyder på att problemet inte i första hand handlar om resursbrist, utan snarare om hur tillgångarna används och om vilka som får del av dem. Stockholms universitet och Södertörns högskola har båda olika former av rådgivningscenter. Men tyvärr visar det sig att kännedomen om dessa är väldigt låg bland studenterna.

Att främja entreprenörskap bland humanister, samhällsvetare och naturvetare handlar mycket om att förmedla en attityd och en kännedom om att deras kunskaper och analysförmåga går att omsätta på tjänstemarknaden. Det handlar om att uppmuntra kreativitet och en känsla av att studenterna äger förmågor som är mycket attraktiva och säljbara inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. För lärosätenas del handlar det mindre om att tillföra nya resurser, men desto mer om att använda tillgängliga medel på ett mer medvetet och strategiskt sätt. Detta kräver en kraftfull ansträngning för att regeringens vision ska förverkligas: entreprenörskapstanken måste genomsyra hela högskolan.

Nicke Grundberg
Ordförande SSCO

Sara Pettigrew
Tillförordnad verksamhetschef Tria

Redaktör

redaktionen

(87 artiklar)

0 KOMMENTARER