Jonny Fagerström Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Svensk Vindenergi försöker mörka kostnaderna

Publicerad 545 dagar sedan | Jonny Fagerström

Svensk Vindenergis VD, Annika Helker Lundström hävdar att Professor Marian Radetzki och undertecknad räknat fel när det gäller subventionerna till vindkraften. Försöker Svensk Vindenergi mörka den enorma kapitalöverföring från elkunderna till vindkraftsindustrin som man lobbar för?

Tweet

2 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Från det att elcertifikatsystemet infördes år 2003 fram till idag är kostnadstrenden tydligt ökande. Från en nivå kring 10-20 öre/kwh år 2003 via 20-25 öre/kwh åren 2004-2005 har priset 2007-2009 klättrat upp till nivån 30-35 öre/kwh. Lägre noteringar har förekommit, också under innevarande år, men den långsiktiga trenden är tydlig. 

Enligt Svensk Vindenergis egna uppgifter producerades 2,5 TWh vindkraft år 2009 och stödet från elcertifikatsystemet uppgick till 870 miljoner, en subvention om 34,8 öre/Kwh (exklusive övriga stödformer). Dessa siffror utgör grunden för beräkningar av framtida subventionsbehov på 300 miljarder kronor fram till 2035 om målet sätts vid 30 TWh år 2020. År 2010 beräknas på motsvarande sätt subventionen för 3 TWh uppgå till ca en miljard kronor. Det är därefter inte särskilt svårt att reda ut vad subventionen blir år 2020. 

Varje år från nu stiger alltså subventionskostnaden i en trappa upp till över 10 miljarder kronor år 2020. Bara subventionstrappan fram till år 2020 kostar över 60 miljarder kronor. 

Vindkraftlobbyn har därför redan nu börjat arbeta för, som det heter: Ökade ambitioner i certifikatsystemet och krav på dubbla subventioner för 10 TWh vindkraft till havs. Varje vindkraftverk som tas i bruk skall stödjas i femton år enligt stödsystemet.

Att summera allt detta till 300 miljarder kronor år 2035 är alltså bara matematik.

Så här skriver Svensk Vindenergi på sin hemsida: ”Systemet med elcertifikat är ett bra system för att få fram mer förnybar elproduktion. För utbyggnaden av vindkraft är systemet också bra, förutsatt att ambitionsnivån höjs och systemet förlängs jämfört med dagens mål. Systemet är däremot inte bra för utbyggnad av vindkraft till havs.”

När det gäller huruvida det ska byggas 30 TWh vindkraft till år 2020 eller inte, så kan det naturligtvis också diskuteras. Om Annika har rätt och vindkraften kan få stöd till som mest 12 TWh så kan vindkraftsindustrin nu så smått börja packa ihop. Regeringens beslut om att bygga vindkraftparken i Markbygden utanför Piteå innebär en utbyggnad om 1101 stycken vindkraftverk med en planerad produktion om 8-12 TWh. Inräknat de 3 TWh vi har idag så är det därmed klart.

Istället skriver hon i dagarna så här i flera tidningar:

”-Nu har vi i Sverige för första gången passerat en årsproduktion på 3 TWh vindkraft. Fram till år 2020 förväntas andelen vindel femdubblas och om den politiska viljan finns kan vi bygga 30 TWh vindkraft till år 2020.” Det låter inte som max 12 TWh i mina öron. 

Några arbetstillfällen ger inte vindkraften. I Lidköping lägger Vestas ner sitt gjuteri och 84 anställda blir arbetslösa. Totalt minskar Vestas sin verksamhet med över 3000 anställda. Det är bara en tidsfråga när verksamheterna i Malmö, Kristinehamn och Guldsmedshyttan drabbas. Särskilt många ”gröna jobb” blir det inte heller vilket har visat sig både i internationella undersökningar och i praktisk verklighet.

Jonny Fagerström

Föreningen Svenskt Landskapsskydd

se även http://teknikdebatt.se/debatt/radetzki-och-fagerstrom-raknar-fel-om-vindkraft

Debattör

Jonny Fagerström

(27 artiklar)

0 KOMMENTARER