Svante Jonsell vid Fysikum vid Stockholms universitet

Svenska forskare bakom atomfälla för antiatomer

Publicerad 551 dagar sedan | redaktionen

En internationell forskargrupp med flera svenska deltagare har för första gången lyckats fånga atomer av antimateria med hjälp av en atomfälla.<br> – Antiatomerna kan hjälpa oss att förstå en av universums stora gåtor, Detta är en milstolpe på vägen mot studier av antimateria, men mycket arbete återstår, säger Svante Jonsell vid Fysikum vid Stockholms universitet.<br> Tillsammans med sina forskningskolleger publicerar han de nya fynden i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature.

Tweet

6 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Materia består av atomer och molekyler. De består i sin tur av mindre partiklar. Varje partikel har också en spegelbild, en så kallad antipartikel.

- Så vitt vi vet är antimaterien likadan som vanlig materia förutom att dess elektriska laddning är motsatt. Ändå finns det en uppenbar skillnad – hela världen runt omkring oss är uppbyggd enbart av vanlig materia. Varför det är så vet vi inte än. Kanske är spegelbilden inte helt perfekt?, säger Svante Jonsell.

För att fånga antiatomerna använder forskarna en atomfälla där antiatomer i vakuum hålls fast av magnetism. Antimateria kan inte lagras i vanliga behållare, eftersom de partiklar den består av förstörs så fort de kommer i kontakt med vanlig materia. I tidigare experiment har antiatomerna förstörts nästan omedelbart, så det har inte gått att studera deras egenskaper. 

Än så länge har bara små mängder av antiatomer fångats på grund av svårigheterna att få antiatomerna att stanna. För att komma vidare i forskningen måste därför tekniken effektiviseras ytterligare.

I Big Bang skapades både materia och antimateria, men eftersom de förintas när de träffar på varandra är frågan hur den materia vi idag ser i universum blev över. Skapades det mer materia än antimateria? Om forskarna hittar någon liten skillnad skulle det kunna förklara vart all antimateria tagit vägen.  Forskarna vill nu jämföra antiatomernas egenskaper med vanliga atomers för att försöka förstå varför.

Men både att tillverka och att hålla kvar antiatomer är komplicerat. Antipartiklarna måste skapas i partikelacceleratorer. Experimenten där den enklaste formen av antiatomer, antiväte, skapas, utförs därför vid det europeiska forskningslaboratoriet CERN utanför Genève. Forskarna i ALPHA har nu lyckats med bedriften att fånga en del av de antiatomer som skapas.

– Nästa steg är att undersöka ljuset från antiväte, och se om det finns något liten skillnad jämfört med vanligt väte. Då blir det riktigt spännande! Kan vi äntligen förstå varför vårt universum inte enbart består av ljus? säger Svante Jonsell.

Om Alpha
ALPHA (Antihydrogen Laser PHysics Apparatus) är ett samarbete mellan 15 institut i 8 länder, med syfte att skapa, fånga och studera antiväte. ALPHA startades år 2005 som en efterföljare till ATHENA-experimentet, där antiatomer i stora mängder skapades för första gången år 2002. Experimentet ligger vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN och använder antipartiklar från dess Antiproton Declerator (AD). Det svenska bidraget till ALPHA finansieras av Vetenskapsrådet.

Redaktör

redaktionen

(87 artiklar)

0 KOMMENTARER