Sverige är på väg in i en oljekris

Mikael Höök forskare i globala energisystem vid Uppsala Universitet

Sverige är på väg in i en oljekris

Publicerad 337 dagar sedan | Mikael Höök

Den svenska oljeimporten domineras av tre länder: Ryssland (~40%), Norge (~25%) och Danmark (~20%). Analyser av både Danmark och Norges framtida oljeproduktion visar att de knappt kommer att ha några exportvolymer över inom mindre än två decennier. Nästan hälften av all svensk oljeimport måste då tas från andra länder samtidigt som Kina och andra växande ekonomier försöker komma över oljan de behöver för fortsatt tillväxt, skriver forskaren Mikael Höök.

Vårt kära grannland Norge har sedan 1970-talet varit en oljeproducent då Nordsjöns olja började exploateras. Norges oljeäventyr startade blygsamt men steg sedan i snabb takt då nya tekniska landvinningar och fler plattformar fick upp produktionen påtagligt. År 1987 passerade man över en miljon fat om dagen. År 2001 nådde man en toppnivå på 3.4 miljoner fat per dag och var bland världens största oljeexportörer. Efter 2001 hände dock något för Norge hade passerat sin oljetopp, eller peak oil som man också säger. Produktionen började minska och varje efterföljande år kom den att minska med allt från 2 % till 10 %. År 2010 var den norska oljeproduktionen bara 2.1 miljoner fat per dag, ett fall med 40 % från toppnivån bara nio år tidigare.

Hur kunde detta hända? Studerar man den norska oljan närmare är det inte direkt överraskande. Hela 74 % av all norsk olja återfinns i deras 17 gigantfält, där de flesta hittades redan på 1960– eller 1970-talet. Även om Norge hittat ett drygt hundratal andra oljefält vid sidan av giganterna har dessa varit dvärgar i jämförelse. När väl gigantfälten började sina och tappa flödesnivå var dvärgfälten helt enkelt oförmögna att få fram så pass mycket olja som krävdes för att upprätthålla Norges oljeproduktion, även fast man satte ett stort antal i drift.

Med en årlig minskningstakt på 7 % halverar man sin produktion på bara tio år, vilket är ungefär vad Norge har råkat ut för. Varför faller då produktionen så fort? Först och främst beror det delvis på att produktionen kommer från fält ute till havs. Oljeplattformar är mycket dyra investeringar och detta ger ekonomiska incitament för att pumpa upp oljan fort så att investeringen återbetalas inom rimlig tid. Typiska utvinningstakter i norska oljefälten är 10-15% om året av oljereserverna, vilket då även motsvarar hur snabbt produktionen faller i många enskilda fält. För hela Norge blir siffran lite lägre då en del fält faktiskt ligger konstant eller rent utav ökar sin produktion, men majoriteten av fälten har en fallande produktion vilket drar ned hela Norge i det branta produktionsfall man nu ser.

För det andra har hela Nordsjön exploaterats snabbt eftersom ekonomiska prognoser från 70/80-talet pekade på att oljan bara skulle bli allt billigare i framtiden. Därför gällde det att pumpa upp den fort och investera i finansiella ska tillgångar som skulle växa och därigenom ge största möjliga värde. Sett i backspegeln var denna policy nog tveksam. Ironiskt nog sålde både Norge och Storbritannien som mest olja när oljepriset var som lägst. År 2006, då Norges produktionsnivå hade fallit med 20 % från toppnoteringen, hade man mer än fördubblat intäkterna från oljeexporten tack vare det rusande oljepriset internationellt. Kortsiktighet i hanteringen av Norges naturresurser är anmärkningsvärd.

Som svensk hade det ju varit lätt att le i mjugg och avundsjuka över våra grannars problematiska sits, men faktum är att vi inte kan kosta på oss sådan skadeglädje. Norges problem är nämligen också vårt problem. Den svenska oljeimporten domineras av tre länder: Ryssland (~40%), Norge (~25%) och Danmark (~20%) med mindre andelar från resten av världen. Analyser av både Danmark och Norges framtida oljeproduktion visar att de knappt kommer att ha några exportvolymer över inom mindre än två decennier.

Nästan hälften av all svensk oljeimport måste då tas från andra länder samtidigt som Kina och andra växande ekonomier försöker komma över oljan de behöver för fortsatt tillväxt. Allt detta leder till en världssituation där allt fler ska dela på allt mindre tillgängliga exportvolymer. Den svenska förståelsen och beredskapen för detta långsiktiga problem är låg. Förutom beredskap mot korta störningar saknas en långsiktig strategi annat än tanken att ”marknaden” ska lösa allting. Vi behöver en politisk medvetenhet om Peak Oil och en aktivare energipolitik!

Mikael Höök
forskare i globala energisystem vid Uppsala Universitet

Artikeln publicerades först på SVT Debatt 110620

Kommentatör

Mikael Höök

(1 artiklar)

1 KOMMENTARER

kommentatör MysteryMan, 331 dagar sedan

Värmlandsmetanol

En intressant idé är Värmlandsmetanol som vill producera metanol ur svensk skog. Kanske kan det vara en dellösning på problemet.
http://www.femweb.nu/images/stories/film/gillbergmetanol_75.wmv
http://www.varmlandsmetanol.se/Folder%202010%20Lena%20ny.pdf

En anann intressant sak är energikatalysatorn e-cat.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3208819.ece
men framtiden får väl utvisa om den håller vad den lovar.

Elen står för 20 procent av hushållens utgifter

ENERGI Vi använder näst mest el bland länderna i Europa och den genomsnittlige elräkningen i Sverige ligger på 28 776 kronor per år. 0

Publicerad 1 dagar sedan | redaktionen

Planlös planhushållning om energin

ENERGI Det är märkligt att alla svenska riksdagspartier är helt överens om att när det gäller energipolitiken skall man driva planhushållning. 0

Publicerad 8 dagar sedan | Lars Weigert

Nya elområden har lett till priskillnad mellan norr och söder

ENERGI Indelningen av Sverige i fyra elområden den 1 november 2011 har inneburit att det uppstått tydliga strukturella prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Skillnaderna bedöms dock minska när Sydvä 0

Publicerad 11 dagar sedan | Mattias Johansson

Marknaden spår lägre elkostnad 2012

ENERGI Medelspotpriset i april på elbörsen Nordpool blev 27,9 öre/kWh i elområde Luleå, Sundsvall och Stockholm samt 30,0 öre/kWh i Malmö. Det motsvarar en nedgång med cirka 40 procent jämfört med motsvarand 0

Publicerad 20 dagar sedan | Faraz Azima

Kungliga Vetenskapsakademien sågar vindkraften

ENERGI 13 av Sveriges tyngsta vetenskapsmän inom klimat- och energiområdet går i en gemensam artikel ut och förklarar att den pågående svenska vindkraftssatsningen är ett gigantiskt felgrepp som kommer att k 0

Publicerad 29 dagar sedan | Jonny Fagerström

Låt inte Earth Hour bli ett meningslöst avlatsbrev

ENERGI I morgon lördag den 24 mars arrangeras Earth Hour för sjätte året i följd. Att kommuner runt om i landet släcker lampor i skolor och kommunhus mellan 20:30 och 21:30 en lördag kväll imponerar inte. Ma 1

Publicerad 60 dagar sedan | Magnus Frantzell

Bygdepengen fungerar!

ENERGI I en artikel i SvD Näringsliv hävdar Föreningen Svensk Landskapsskydd att det inte finns några exempel på fungerande avtal mellan lokala utvecklingsgrupper och vindkraftsexploatörer. Det är fel! La 2

Publicerad 71 dagar sedan | Karin Wenström

Lärdomar från Fukushima

ENERGI Den viktigaste lärdomen på årsdagen av olyckan i kärnkraftverket Fukushima 1 är att mänskligheten måste lära sig att se klarsynt på risker för att kunna dra rationella slutsatser av olyckor och naturk 0

Publicerad 72 dagar sedan | Waldemar Ingdahl

163 lantbrukare uppmanar regeringen att införa biogasstöd

ENERGI Inför regeringens förhandlingar om vårbudgeten uppmanar idag 163 lantbrukare runt om i landet finansministern och landsbygdsminister att införa biogasstödet som man väntat länge på. Ökad lönsamhet, ar 2

Publicerad 74 dagar sedan | Anders Mathiasson

Är tilläggsisolering för energibesparing en bluff?

ENERGI Är tilläggsisolering för energibesparing en bluff? Känner du dig också lurad? Gav inte tilläggsisoleringen lägre uppvärmningskostnader? Då är du i gott sällskap av alla som trodde på löftena i reklam 1

Publicerad 83 dagar sedan | Lotta Bylander