Sveriges basindustrier kan inte fortsätta, att skapa välfärd!

Publicerad 511 dagar sedan | Claes-Erik Simonsbacka

En långsiktigt väl fungerande energipolitik är en viktig förutsättning för våra elintensiva industriers förmåga att skapa välfärd samtidigt som riksdagen och regeringen indirekt, på grund av okunskap om elenergiförsörjningen ur ett helhetsperspektiv, hotar den långsiktiga elproduktions säkerheten och tillgängligheten.

Tweet

2 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Våra elintensiva industrier komma troligtvis att flytta utomlands, som en följd av den urusla långsiktiga energipolitiken, som inte alls säkerställer en långsiktigt hög leveranssäkerhet och tillgänglighet till rimliga energi- och nätpriser. Det kommer också att stängas en del industrier, som på grund av vårt kalla klimat inte är konkurrenskraftiga med ett ”kontinentalt” elpris, inkluderande allt högre nätpriser beroende bland annat på investeringar i nätutbyggnader förorsakade av den storskaliga och kapitalförstörande vindkraftsutbyggnaden.

Energimyndigheten har föreslagit och regeringen beslutat att 30 TWh (terawattimmar) vindkraft skall vara den planeringsram myndigheter skall förbereda sig för, men trots detta saknar myndigheterna fortfarande bland annat kunskap om den storskaliga vindkraftsutbyggnadens totala beräknade kostnad t.ex. vid en vindkraftsproduktion av 30 TWh/år. Notera att regering och riksdag inte, inför beslutet om vindkraftens storskaliga utbyggnad, brytt sig om elproduktionsoptimerings- och kostnadsaspekter samt det långsiktigt hållbara värdet av det storskaliga utbyggnaden av vindkraften. Det vill säga ”kosta vad det kosta vill”, det är ju ändå de svenska elkonsumenterna som får betala för alla direkta och indirekta kostnader.

Energiutskottet som kommit fram till, att vindkraftens andel i den svenska elproduktionen av ekonomiska effektivitetsskäl knappast kan överstiga 10 TWh är troligtvis också för hög för att säkerställa en godtagbar produktionssäkerhet och tillgänglighet till rimliga elenergi, effekt och nätpriser.

I dag har frågorna som berör elförsörjningens sårbarhet glömts bort, trots att sårbarhetsaspekterna för några år sedan var högaktuell och borde vara ändå aktuellare idag.

Den nya storskaliga kraftproduktionen i Sverige skulle byggas i områden där det råder effektbrist enligt intentionerna bakom nu gällande ellag. Men som vi nu vet så följer inte beslutsfattarna de intentioner som låg till grund för den svenska elmarknadens omreglering.

Som alla känner till försörjs Norrland helt av vattenkraft. Ungefär hälften används i Norrland, den andra halvan skickas i stamnätet söderut. Räknar vi – i likhet med Svensk Kraftnät – att sex procent, i snitt, av den svenska elproduktionen går förlorad innebär detta att åtminstone vart sjunde nytt större vindkraftverk som byggs i Norrland får producera el för att täcka förlusterna.

Glöm inte heller, att mer vindkraft fordrar mer vattenkraft för att erhålla tillräckligt med reglerkraft det vill säga, att vattenkraften i Norrland måste nog pga. av den storskaliga vindkraftutbyggnaden byggas ut för att klara reglerkraftsbehovet.

All överföring av el är förenad med förluster, där förlusterna i våra elnät kan vara så stora som sex–tio procent beroende på elnätets kvalitet. Dessa förluster torde nätägarna få stå för genom att köpa el för att kompensera förlusterna i elsystemet, det vill säga nätägaren måste kunna leverera samma mängd el som han tagit emot. Ur ett Norrlandsperspektiv får alltså nätägarnas elkunder i Norrland som vare sig har energi- eller effektbrist, högre elpris eftersom vindkraftsproduktionen byggs långt ifrån landets bristområden, södra Sverige och västkusten. Förlusterna ökar ytterligare, eftersom vattenkraften inte kan köras optimalt på grund av vindkraftens behov av både primär och sekundär reglerreserv. Även elproducenternas och nätägarnas drift- och underhållskostnader ökar.

Har något hushåll sedan omregleringen erfarit, att nätägarnas ökade inkomster minskat abonnenternas överförings- och nätpris? Nej tvärt om, nätpriset kommer framöver att accelerera på grund av ökade investeringsbehov i vindkraft. För våra uppoffringar får vi som belöning sämre elkvalitet, bland annat i form av högre övertonshalter som ger dynamiska störningar på elnätet pga. varierande effektproduktion och vid styrning och reglering med kraftelektronik. Detta förorsakar förutom flimmer ökade förluster i elapparater och kablar, försämrad verkningsgrad hos motorer, ökad värmeutveckling (brandrisk), överlast i transformatorer, störningar på elektronik och styrsystem. Övertonerna kan dessutom förstärkas kraftigt bland annat på grund av resonans mellan elnätets induktanser och de kapacitanser som finns i kabelnät samt i de kondensatorer för faskompensering som kan finnas. Övertoner av höga ordningsnummer kan också orsaka missljud i olika apparater och fel i utrustningar. 

Undertecknad undrar över vad nuvärdet är av de översubventioner, i form skattlindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som beviljats vindkraftsägarna? 

Om det är sant att det Europeiskt samarbete genom EU försöker möjliggöra, att vindkraftverk t.ex. byggs i Sverige för att det är billigare än i Luxemburg, så tjänar både Sverige och Luxemburg  på den möjligheten. Luxemburg kan då nå sitt åtagande enligt EU direktivet om förnybar energi billigare genom att betala för vindkraftverk i Sverige än om man byggde dem i Luxemburg. Sverige skulle då få en lönsam vindkraftindustri genom att dels få betalt för att vindkraftverken bidrar till Luxemburgs mål och dels kunna exportera mer fysisk el, men varför skall då vi svenska skattebetalare och elabonnenter behöva subventionera vindkraftens utbyggnad, dess utveckling och dessutom komma att tvingas betala allt högre nätavgifter allt eftersom utbyggnaden fortskrider? 

Ingen myndighet verkar heller ha samordningsansvaret för vindkraftens utbyggnad. Inga grundläggande (= väsentliga) tekniska säkerhets- och kvalitetsfaktorer beaktas vid tillståndsbeslut. Vilket nu lett till att de flesta vindkraftverk som är i drift i Sveriges kalla och isiga klimat är konstruerade för en nedre normala drifttemperatur av – 10 grader C och extremt – 15 grader C. Då förstår ju alla, att vindkraftverken hållfasthetsmässigt inte är dimensionerade och tillverkade för drift i vår kalla svenska klimat utan får, med myndigheternas goda minne, utsätta människor, husdjur och egendom inkl. renar, för farliga säkerhetsrisker, ja till och med livsfarliga risker. Det kan konstaters, att det inte finns någon helhetssyn då det gäller vindkraftverkens tekniska utförande och placering/etablering. Dessutom ställs bl.a. inga krav alls på exploatörernas/verksamhetsutövarnas tekniska kompetens vilket kan komma att få allvarliga konsekvenser framöver. Det är mycket upprörande att vi svenska skattebetalare och elkonsumenter på grund av bristande beställarkompetens hos beställarna och bristande kompetens hos tillverkarna, bl.a. beträffande våra klimatförhållanden, nu också skall stå för vindkraftverkens utvecklingskostnader i kallt och isigt klimat. Dessutom på bekostnad av oklarhet kring produktansvaret. 

Debattör

Claes-Erik Simonsbacka

(1 artiklar)

8 KOMMENTARER

• 

  kommentatör Lonegun, 510 dagar sedan

  Att vindkraft är ett dyrare alternativ förnekar jag inte. Men det är inte så mycket dyrare att det är ohållbart. Det är dags att släppa taget om kol och olja. Dessa energikällor kommer inte att räcka långt i framtiden. Vinden kommer att fortsätta blåsa. Dessutom måste vi börja minska på miljöbelastningen som kol och olja ger. Jag är för mer KK men inte att lägga alla ägg i samma korg. Det är är bättre att ha flera olika typer av kraftkällor. Ny KK tar dessutom lång tid att bygga och det finns ingen politisk vilja till det.

• 

  kommentatör Lonegun, 510 dagar sedan

  10% av den totala el-förbrukningen. Danmark med flera har redan en betydligt högre andel som kommer från vind. Att Sverige som har bra vindförhållanden, stora ytor att ställa verk på och dessutom har både vattenkraft och kk som stöd till vinden. Inte kan använda vind mer är bara rent ut sagt uselt. Jag förnekar inte att den nya tidens kraftverk kommer att kräva investeringar i kraftnäten, både så att de blir smartare och klarar mer överföring. Men detta behov finns oavsett vindkraften. Finns det problem med övertoner så finns det problem som går att lösa.

• 

  debattör Michael Olofsson, 509 dagar sedan

  Vindkraftverken med tre rotorblad är alldeles för dyra att bygga i Sverige eftersom vi har billig koldioxidfri el från andra källor som inte ska slösas bort. Den som vill bygga ett sådant kan visa sitt samhällsansvar och miljöintresse genom att inte ta emot bidragen, men är det någon som gör så? Är det verkligen nödvändigt att bygga dessa stora vindkraftverk nära bostadshus på landsbygden? Varför byggs inga på industriområden? Varför byggs inga vindkraftverk vid fabrikerna? Enlig rapporten från O2 så har Sverige inte alls tillräckliga vindresurser för att få lönsamhet i vindkraftverken, detta är en rapport från en exploatör!!! Ändå bygger folk, ändå skuldsätter sig folk. Varför ska vi som bor på landsbygden betala för denna dyrare el? Via elräkningen, via förstörd boende och framförallt att andra profiterar på oss, vad är nästa grej som den svenska landsbygden ska behöva utstå? Vill man bygga vindkraftverk så går det bra att betala för sig, Så gör dom i Danmark. Är du orolig för miljön angående kol och olja så är det väl ändå fordonen du skall anfripa och inte elproduktionen. Det ska ju byggas nya reaktorer istället för de gamla så det talar väl för sig självt vart Sverige är på väg, hoppas vindkraftverken är betalda tills dess ny billig kärnkraft kommer.

• 

  debattör Claes-Erik Simonsbacka, 510 dagar sedan

  Lonegun skriver också: "Det går enkelt att ha 10% av elen från vindkraft."
  10% av vad?
  
  Se även mina kommentarer på http://www.skyddamiljön.nu. Kommentarerna finns under Skyddamiljöns rubrik "KTH gör beställningsjobb åt Vindmaffian"
  
  Undertecknad har ägnat en icke oväsentlig yrkesmässig tid åt att utreda och åtgärda EMC- (”Elektromagnetisk förenlighet”), elkvalitets och elmiljöproblematik. Dagens stora problem är högfrekventa övertonerna, som kraftigt kan förkorta livslängden på elutrustningar/apparater. Orsaken till dessa problem i våra el distributionssystem är framför allt övertonsalstrande kraftelektronik, som t.ex. frekvensomriktare i vindkraftverk.
  Nya produkter måste tas fram för, att snabbt styra aktiv och reaktiv effekt samt eliminera övertoner på ett distributionsnät som är utsatt för störningar i form av felfall på nätet, till exempel spänningsvariationer, frekvensvariationer vid ödrift, spänningsobalans och fashopp.
  
  Lonegun skriver även: "Att det skulle bli mycket sämre el av vindkraft är bra snack. El är el. Och har man övertoner går det att filtrera bort." V.v. bevisa dina påståenden!
  

• 

  kommentatör Lonegun, 511 dagar sedan

  All energiproduktion medför miljöförstöring. Vattenkraften förstör älvar och fisken. Vindkraften är ful, ger ljud och dödar några enstaka fåglar då och då. Det svenska stamnätet används redan nu mycket hårt. Därför måste det byggas ut vad som än händer. Det behöver inte byggas med vattenkraft eller byggas om något. Som det är nu så kör vattenkraften slut på vatten. Vinkraften är tänkt att gå in och spara på detta vatten när det blåser bra. Sedan är det så att energiförbrukning ökar när det blåser så det är ju bra. Att det skulle bli mycket sämre el av vindkraft är bra snack. El är el. Och har man övertoner går det att filtrera bort. Det går enkelt att ha 10% av elen från vindkraft. Faktum är att vindkraft är ganska billigt och framför allt går att snabbt att ordna. Alternativen tar betydligt längre tid. Ett kärnkraftverk tar runt 12 år att planera och bygga. Det du skriver om ökade kostnader pga vindkraft stämmer ej. Det blir ökade kostnader vilken form man än väljer. El är El är El. Redan nu regleras mängden input och output hårt.

• 

  debattör Michael Olofsson, 511 dagar sedan

  Solenergi ger absolut ingen miljöförstöring. Vindkraften byggs där fåglarna bor så då har de ingenstans att ta vägen. Att bygga de ineffektiva vindkraftverken med tre rotorblad är ingenting annat än en stor karusell för bankerna att ta igen vad de förlorat på gungorna. Vad ska man säga om ett lockbete på ca 5 miljoner kwh årligen till ett värde som inte får verksamheten att gå ihop utan stöd och bidrag. Den som förespråkar detta går bankernas ärende inte miljöns.
  
  Det är skillnad på el och el, när man får den och till vilket pris. En besparing i el ger omedelbart effekt, den ger garanterat pengarna tillbaka, exempelvis byta till lågenergilampor. Tänk om alla gjorde så eller rent av släckte en onödig lampa, för att inte tala om eluppvärmda lokaler som istället kan värmas med bioenergi, då behöver inte stamnätet byggas ut. Hur många arbetstillfällen skall förloras till främmande makt innan politikerna inser detta?

• 

  debattör Claes-Erik Simonsbacka, 510 dagar sedan

  Lonegun skriver bl.a.: "Det du skriver om ökade kostnader pga. vindkraft stämmer ej."
  
  Ett påstående som saknar relevans!
  
  Ingenjörsvetenskapsakademiens energiprojekt Vägval energi. uppger bl.a. följande:
  ”2. Satsa på åtgärder som ger mest klimatnytta, som vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme. En forcerad utbyggnad av vindkraften blir dyrt för konsumenten och ger liten klimateffekt i Sverige.”
  http://www.byggvarlden.se/nyheter/energi_miljo/article89234.ece
  
  För de som haft tillgång till tidskriften Elbranschen vet kanske, att jag bl.a. för några år sedan skrev om torium, framtidens kärnbränsle.
  
  Experiment med MSR (Molten Salt Reactor) för torium bränslecykeln i kärnkraftverk utfördes redan mellan åren 1965-1969. Men pga. att framför allt kärnvapenländerna ville få fram vapenplutonium, under kalla krigets dagar, utvecklades och användes inte torium som kärnbränsle annat än i forskningsreaktorer sedan U-233/torium bränsle använts i amerikanska Shippingport LWBR-reaktorn (60 MWe).
  
  Måldatumet för framtidens LFTR (Liquid-Fluoride Thorium Reactor), en toriumreaktor där man avser att använda ett flytande, kemiskt stabilt fluorsalt som medium i vilket kärnreaktionerna äger rum, är år 2025 för en 1000 MWe reaktor.
  
  I en studie av Massachusetts Institute of Technology´s (MIT:s) uppges att kapitalkostnaderna i 2009-års penningvärde är följande:
  - Nya kolkraftverk $2,30 per watt,
  - PWR (Pressurized Water Reactor) $4,00 per watt,
  - Medianvärdet av fem kostnadstudier avseende MSR från 1962 till 2002 är $1,98 per watt.
  
  Kapitalkostnadsmålet för LFTR är $2 per watt, vilket ger en elenergikostnad av

• 

  debattör Claes-Erik Simonsbacka, 510 dagar sedan

  Kapitalkostnadsmålet för LFTR är $2 per watt, vilket ger en elenergikostnad av