Arkitektonisk misär i Solna signerad JM

Systemfel i bostadsbyggandet

Publicerad 538 dagar sedan | Anders Gardebring

Svenska arkitekter dömer ut Stockholm i fråga om arkitektur och innovativt klimat. Med rätta, är min personliga reflektion. Både Malmö och Göteborg placerar sig högre när vi tittar på nyskapande och intressant arkitektur i städerna. Men varför?

Tweet

5 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

I stor mån handlar det om ett systemfel. Eller vänta lite nu, bara ett? Nej, det handlar om flera systemfel. 

I Stockholm byggs det som aldrig förr sedan miljonprogrammets dagar.
Stockholm är en stad med växtvärk. Tusentals människor flyttar - eller försöker flytta - in varje år. Många nya stockholmare föds varje år. Dessvärre byggs inte nya bostäder i samma takt och utbyggnaden av kollektivtrafiken släpar efter. Därför står vi med stora problem som bostadsbrist och infrastruktur som inte räcker till för stadens behov. Det finns två problem eller systemfel som vi måste ta tag i. 

Engagemang
Ett av problemen är medborgarnas engagemang. Vad gör man i Stockholm? Några exempel är lever, arbetar och studerar. Vanligtvis två av tre. Ibland alla tre. Jag, Magnus, lever, arbetar och studerar här. Jag, Anders, lever och arbetar här. Många lever och studerar här.

Dessvärre verkar engagemanget inom stadsbyggnadsfrågor vara som störst hos de medborgare som bara lever här. Inte sällan är det frågan om äldre som säger nej till alla förändringar eftersom de vill att staden ska vara "som den alltid har varit". Dessa åsikter ska också få höras, och det går heller inte att påstå att alla äldre har sådana åsikter. Men hur bra förstår dessa grupper, som får mycket utrymme inte minst i media, behoven hos hårt arbetande småbarnsföräldrar? Eller studenter med barn som även ska hinna med extrajobb för att få ekonomin att gå ihop? 

Du har nog svaret själv. Ändå är det just de här kategorierna som stadsbyggnadsfrågorna har störst betydelse för, eftersom deras liv påverkas mest av dem.

Det leder oss in på nästa del av problemet. Engagemanget är nämligen inte särskilt stort bland de medborgare som hör till de grupper som påverkas mest av dem. Ofta är engagemanget obefintligt. Men varför? På grund av lathet? Okunskap? Eller ointresse? 

Nej, det beror på problemets kärna. De samrådsprocesser och liknande som idag påverkar besluten inom stadsbyggnad är utformade på ett sätt som gör att det i princip bara är de som endast lever i Stockholm som har tid och möjlighet att engagera sig. Som pensionär har man gott om fritid, och ett sätt att fylla den tiden med ett meningsfullt innehåll är ibland att protestera mot alla förändringar som föreslås i staden. Slussen, Norra Djurgårdsstaden, Västra City, etc. Listan skulle kunna göras lång. 

Så hur ska vi då göra för att släppa in fler unga och studerande eller yrkesaktiva människor i samrådsprocesserna? Eller de bostadssökande ungdomarna? Det är ju i första hand dem det angår, och det är viktigt att man ser om sitt hus - även om det inte är byggt ännu. 

Staden borde kanske försöka vara mer proaktiv och aktivt försöka få ut frågorna till de berörda, istället för att bara invänta klagomål från de som alltid protesterar? 

Arkitektens roll 

Som arkitekt verksam i Stockholm måste man vara hårdhudad, masochist eller helt sakna självrespekt. Nu menas inte detta som en känga till arkitektkåren om nu någon tolkar det som det. Vad vi menar är att man som arkitekt i Stockholm i princip kan glömma det där med att skapa någonting intressant som står sig i många år. 

Även där är det fråga om ett systemfel. Arkitekten fungerar nämligen som en slags "underleverantör" till byggbolagen. Processen ser ut ungefär enligt följande: staden bestämmer sig för att bygga någonting någonstans. En byggherre får av staden en markanvisning, det vill säga rätt att bygga där. Byggherren anlitar en arkitekt att rita den nya byggnaden eller området.

Efter en lång och segdragen samrådsprocess (där de protesterande suttit på samrådsmötena och skrivit arga brev till stadsdelstidningarna samtidigt som de som skulle kunna bidra med mer konstruktiva idéer suttit på jobbet, hämtat barn på dagis eller varit upptagna med annat som måste klämmas in på fritiden) kommer man fram till en kompromiss. En kompromiss som gör att den eller de skokartonger (se nästa stycke) som presenterats i förslaget gjorts ännu tråkigare för att göra alla lika missnöjda. Därefter blir det kanske byggstart. 

Det är här det blir fel. Byggbolagen är sällan intresserade av att bygga långsiktigt och hållbart. Lika ointresserade är de av den arkitektoniska kvaliten. Därför får arkitekten finna sig i att jobba utifrån parollen "någonting enkelt som vi kan bygga så snabbt och billigt som möjligt och sedan sälja så dyrt som möjligt". 

Om du undrar varför alla nya byggnader i Stockholm ser ut som trista skokartonger med lite glas och puts här och var har du svaret ovan. Dels kraven från byggherrarna, dels kompromisserna med nej-sägarna.

Men tänk om vi skulle försöka förändra den här processen? Att vi byter plats på arkitekten och byggherren? Att staden ger en arkitektbyrå markanvisning, och sedan låter arkitektbyrån ansvara för byggandet och därmed anlita en byggherre som ansvarar för uppförandet av byggnaden eller området? 

Kanske skulle det ge fler byggnader och stadsdelar som håller hög arkitektonisk kvalitet och som verkligen tilltalar människorna som ska bo och arbeta i dem? Kanske är arkitekterna bättre på att fånga upp de krav och önskemål som finns både hos dagens och framtidens boende? 

Eller kanske inte. Även arkitekterna har en del skräp i bagaget att göra sig av med. Till exempel idén om att det enda som är okej att rita är olika former av pastischer på modernism. Eller  sekelgamla dogmer om att det är viktigt med mycket utrymme mellan nya byggnader - i stadsbebyggelse alltså - för att ge "luft och ljus". De idéerna härstammar från tiden innan moderniteter som elektriskt ljus, ventilation, avlopp, rinnande vatten, osv, och har därmed förlorat sin betydelse.

Magnus Orest
Anders Gardebring 

Debattör

Anders Gardebring

(10 artiklar)

0 KOMMENTARER