Trovärdiga företag bör inte bygga på åkermark

Publicerad 379 dagar sedan | Claes Sandahl

”Trovärdighet är A och O”, skriver Thomas Svanton, VD för Svensk Dagligvaruhandel, i en insändare i Land Lantbruk den 15 april. Han har helt rätt.

Tweet

0 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

 Företagen arbetar förtjänstfullt med hållbar utveckling och arbetar hårt för att ge en omtänksam bild av företaget till kunderna. På engelska kallat sustainability eller CSR (corporate social responsibility). Det rör sig om mål kring produkter, arbetsmetoder, etik och moral, samt krav på leverantörer. Mycket är bra, men målsättningarna måste utvidgas till att gälla även etablering. Företag med ambitiösa miljömål och föresatser om att de arbetar för en hållbar utveckling, har ju i ett antal fall tagit den knappa åkermarken i anspråk för sina anläggningar. Sannolikt omedvetet. Och anvisade av kommunerna.
    FAO anger: För att en hållbar utveckling ska vara möjlig måste målet att säkrra tillgången på mat, kombineras med attt säkerställa att naturresurserna inte förbrukas, för att de ska räcka även till kommande generationer.
    För ett livsmedelsföretag borde det vara självklart att inte etablera sig på den mark man är direkt beroende av för sin verksamhet och inte såga av den gren man sitter på. Det gäller slakterier, mejerier, fodertillverkning, bagerier, detaljhandeln med flera. De borde därför avvisa kommunernas förslag om bygge på produktiv åkermark, och begära förslag på annan mark vid nyetableringar.
    Och alla andra företag är indirekt lika starkt beroende, därför att alla deras kunder behöver mat. Och maten kräver åkermark.
    Tyvärr, byggt är byggt. Det är svårt att göra något åt. Men för framtiden kan löften om att man arbetar för ett hållbart samhälle bli trovärdiga och genomtänkta först när man tydligt verkar för att vid nya etableringar eller utbyggnader, lokalisera på annan mark än åkermark.
    Att skriva ner detta redan nu i etableringspolicyer, klart och tydligt, utan omskrivningar, med ord som kunder förstår. Det skapar en bild av företaget som omtänksamt, medvetet, och framtidsinriktat. Det ger ”good business”. Det är kundernas preferenser som ger företag goda affärer, inte kommunernas anvisningar.

 Så alla företag som jobbar med hållbar utveckling, glöm inte att målsättningarna måste gälla helheten, från etablering av anläggningar till återvinning av produkterna. Det ger trovärdighet. Det är en allt starkare del i ett företags profilering och som Thomas uttrycker det, avgörande för vem som lyckas i konkurrensen.

Claes Sandahl, Färgelanda
Medlem i LRF och Den Goda Jorden ideell förening

Den Goda Jorden ideell förening förmedlar kunskap om den goda jordens stora betydelse för kommande generationer. Föreningen arbetar för att stoppa urbaniseringen på åkermark.

Kommentatör

Claes Sandahl

(2 artiklar)

1 KOMMENTARER

• 

  debattör Marianne Groth, 372 dagar sedan

  Jo, när man ser hur det byggs på åker efter äker, så kan man undra var vi ska odla maten i framtiden. Detta gör kanske också att priset stiger på marken. Så en som vill odla den, har inte råd att köpa. Men någon rik finansvalp kan bygga sitt företag med tillhörande parkering. Kommunen räknar bara till vilket som ger flest arbetstillfällen.
  Behöver nog vara nationella regler, som skyddar odlingsbar mark.
  För fast vi får jobb att gå till, så måste vi kunna köpa mat.