Elen står för 20 procent av hushållens utgifter
Vi använder näst mest el bland länderna i Europa och...
Cecilia Fahlberg förbundsordförande, Unionen
Publicerad 617 dagar sedan | redaktionen
Vi behöver en dialog om en ny ansvarsfull partsmodell efter Industriavtalet som sades upp av Teknikarbetsgivarna i våras, skriver Cecilia Fahlberg, förbundsordförande, Unionen.
För Unionen är de flesta centrala avtal klara i årets avtalsrörelse. Nu pågår förhandlingarna på arbetsplatserna för att lönehöjningarna ska falla ut i medlemmarnas plånböcker.
Unionen och en halv miljon medlemmar i det privata näringslivet har nu siktet inställt på nästa års avtals rörelse. Årets första avtal på arbetsmarknaden som vi tog ansvar för löper ut om knappt ett år.
Det är inte långt dit och det är hög tid att vi alla som ansvarstagande parter i den internationellt konkurrensutsatta sektorn, fackförbund och arbetsgivarorganisationer, börjar lägga grunden för en sund lönebildning även under kommande år.
Under drygt tio år har parterna inom industrin med Industriavtalets hjälp tillsammans skapat höjda real löner, förbättrade anställningsvillkor och bra konkurrensläge för näringslivet. Genom samarbete och konstruktiva förhandlingar har vi gemensamt lagt grunden för en rimlig löneutveckling på hela arbetsmarknaden. I våras valde dock Teknikarbetsgivarna att lämna Industriavtalet.
Unionen blickar framåt och uppmanar därför alla parter till en konstruktiv dialog för att skapa ett fortsatt stabilt redskap för en god lönebildning på arbetsmarknaden, till gagn för både anställda, företag och samhällsekonomi.
När industriavtalet undertecknades i mars 1997 var det självklart att den producerande delen av industrin tog ansvar för lönebildningen. I dag är det fler delar av näringslivet som lever under hård internationell konkurrens. Industri och tjänster smälter alltmer samman. Bildandet av Unionen är ett tydligt bevis på den förändringen.
Vår förhoppning är att arbetsmarknadens parter i den här delen av näringslivet under hösten ska inleda en konstruktiv dialog för en stabil grund för lönebildningen på arbetsmarknaden. Vi vill inte stänga några dörrar, samtidigt som det också är fullt möjligt att industrins innersta kärna bär ansvaret vidare.
I detta arbete har Teknikarbets givarna, i kraft av sin storlek, en viktig roll att spela om vi ska lyckas skapa ett fungerande ramverk för dagens och morgondagens arbetsmarknad och närings liv.
Erfarenheterna av årets avtalsrörelse är naturligtvis en viktig komponent när vi formar framtidens samverkansformer. Det gäller bland annat parternas eget uppdrag att söka lösningar för att nå överenskommelser och de opartiska ordförandenas roll.
Unionen vill värna och utveckla den svenska partsmodellen. Den bygger i grunden på att vi, arbetsmarknadens parter, tar gemensamt ansvar för en sund lönebildning och bra villkor på arbetsmarknaden.
Det gör vi framför allt genom våra kollektivavtal, som får styrka genom att vi själva förhandlar, kompromissar och tillsammans hittar lösningar för medlemmarnas, företagens och samhällsekonomins bästa. Unionen vill se ett handslag för en framgångsrik svensk partsmodell även i framtiden.
Cecilia Fahlberg
förbundsordförande, Unionen
Debattartikeln har även publicerats på di.se
Läs även Teknikföretagens svar här
Läs Sveriges ingenjörers svar här
ARBETSMARKNAD Antalet dödsfall, olyckor och sjukdomar kopplade till arbetsplatser minskar stadigt sedan femtiotalet. Det fortsatta arbetet handlar om att förändra attityder och beteenden samt framhålla att arbetsmi 0
Publicerad 25 dagar sedan | Bodil Mellblom
ARBETSMARKNAD Åtta av tio nya jobb som tillkommit de senaste 20 åren har skapats i småföretagen. Framförallt skapar de företagare som driver bolag arbetstillfällen åt andra, i genomsnitt sysselsätter de ytterligare 0
Publicerad 48 dagar sedan | Peter Germer
ARBETSMARKNAD Statsminister Reinfeldts utspel i början av februari om att vi svenskar bör vara beredda att jobba betydligt längre för att vi ska klara framtidens välfärd skapade många tidningsrubriker och ledde til 0
Publicerad 56 dagar sedan | Peter Germer
ARBETSMARKNAD Framtidens arbetsmarknad - hur ser den ut? Allt kan vi inte veta, men ett är säkert. Förändringarna går allt snabbare. I allt högre takt förändras därmed också kraven på medarbetarna. Den utbildning o 2
Publicerad 68 dagar sedan | Jennie Zetterström
ARBETSMARKNAD I år är det hundra år sedan internationella kvinnodagen firades för första gången i Sverige. Kvinnodagen instiftades år 1910 vid en internationell socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn för att hedr 0
Publicerad 75 dagar sedan | Karin Anderberg
ARBETSMARKNAD Ingenjörsyrket är hett. Arbetsmarknaden för ingenjörer i Sverige står emot nedgången i ekonomin. Bristen på ingenjörer gör att nästan alla ingenjörer har lätt att få jobb i dag. Men om inte fler vä 3
Publicerad 78 dagar sedan | Terje Andersson
ARBETSMARKNAD I Sverige har debatten stundtals varit högljudd om kvotering till börsbolagens styrelser eller inte. En kvotering innebär ett ingrepp i äganderätten och därför måste bolagen själva visa prov på försla 1
Publicerad 82 dagar sedan | Jan Rejdnell
ARBETSMARKNAD ”Viktigaste” jobben sämst betalda. En socialsekreterare tjänar 12.000 kr mindre än en IT-konsult, en undersköterska 2.600 kr mindre än en verkstadsarbetare. Orsaken är en strukturell lönediskriminerin 1
Publicerad 99 dagar sedan | Peter Bloch
ARBETSMARKNAD Företagsskattekommitténs betänkande ger inte några skattelättnader för småföretag. Låt därför privatpersoner få skatterabatt på aktieköp i mindre bolag, ett så kallat Investeraravdrag. Det skriver Kri 0
Publicerad 103 dagar sedan | Krister Andersson
ARBETSMARKNAD Det är ett dråpslag mot den viktiga neurovetenskapliga forskningen och svensk life science att AstraZeneca väljer att lägga ner sin forskningsverksamhet i Södertälje. 0
Publicerad 110 dagar sedan | Frida Lawenius
Nu kan du vinna ett bra, smidigt headset till mobilen från Jabra genom att svara rätt i Teknikdebatts tävling.
Miljöbilsdefinitionen ska äntligen skärpas. Men det nya förslaget riskerar att försämra den lokala luftkvaliteten, försvåra uppnåendet av klimatmålen och öka...

Rune |
Publicerad
2012-05-19
Magnus Ivarsson |
Publicerad
2012-05-09
Josef Boberg |
Publicerad
2012-04-30
Josef Boberg |
Publicerad
2012-04-18
Myles Dean |
Publicerad
2012-03-27


2 KOMMENTARER
debattör Christer Colliander, 605 dagar sedan
Share holder eller stake holder? Det är det som är frågan!
Som jag ser det är det framför allt tre saker som krävs för att den lokala lönebildningen skall fungera bra. Det är dels en fungerande process för lokal lönebildning, som anknyter till övriga processer för strategi, kompetensutveckling och ledarskap, dels kunniga och engagerade förhandlare för de lokala klubbarna, samt sist men inte minst kunniga och engagerade förhandlare som representerar företaget/ägarna. Man måste ha samsyn om processerna och de övergripande målen, så att man kan skilja ut de frågor där man kan och skall ha skilda uppfattningar som utgångspunkt för förhandlingen.
Jag tror och hoppas att kollektivavtalet skulle kunna innehålla moment om processen och krav på kompetens hos förhandlarna (och varför inte något om viss gemensam utbildning för att just uppnå samsyn i vissa frågor).
Jag ser det här som en del i den utveckling som med varierande intensitet pågår runt om i världen, och som bygger på insikten om att det lönar sig för alla parter att gå från renodlat "share holder value" till det mer holistiska "stake holder value".
I årets avtalsrörelse upplevde jag att vissa av förslagen drog i den här riktningen, men en del inspel drog i diametralt motsatt rikning.
Parallellt med att man arbetar vidare med de olika lokala processerna måste man nog också lägga en del energi på att utveckla ett ömsesidigt förtroende för varnadras villja och kompetens, då kan nog det här bli riktigt bra.
Christer Colliander
Klubbordförande (Unionen) och doktorand vid Edinburgh Business School
kommentatör nathalie, 617 dagar sedan
Dialogen mellan parterna är som jag förstår det förutsättningen för sund lönebildning och bra villkor på arbetsmarknaden. Detta är förstås jätteviktigt. Undrar bara på vilket sätt som Unionen vill utveckla den svenska partsmodellen? Vad är det för nya villkor som Unionen önskar se på teknikarbetsmarknaden som gör det ännu bättre för oss anställda....? Om detta nämns inget i artikeln?