Minska befolkningstrycket i Stockholm med snabbtåg, skriver Hans Sternlycke.

Ut med stockholmarna

Publicerad 314 dagar sedan | Hans Sternlycke

Storstadstillväxt ger kapitalförstörelse. Både varifrån inflyttarna kommer och dit de flyttar. Det samhällskapital som blir onyttigt på ena hållet måste byggas upp på det nya stället. Både storstaden och glesbygden fungerar sämre efteråt. Med snabba tåg kunde befolkningstrycket i Stockholm minskas och fler bo i lagom stora städer nära naturen. Förvaltningar kunde spridas över landet. Från de regionala knutpunkterna kunde befolkningen ytterligare spridas ut med järnväg.

Tweet

1 personer gillar debatten

3 personer gillar inte debatten

snabbtåg
urbanisering
glesbygd

I dag bor hälften av befolkningen i de tre storstadsområdena. Stockholmsregionen växte med 40.000 invånare förra året. Samtidigt byggdes bara 5.000 lägenheter. Hälften av landets befolkningstillväxt hamnar i Stockholm. SL, Storstockholms lokaltrafik, skriver i en rapport att man behöver investera åtta miljarder kronor per år i tio år, 80 miljarder kronor, bara för att vidmakthålla kollektivtrafikens andel av resandet. De sista 30 åren har investeringar i nya spår varit för små. För att finansiera utbyggnaden räcker det inte ens med att fördubbla avgiften för SL-kortet. Ränteutgifterna ökar 2,5 gång. Därför vill man ha mer i statsbidrag. Men trängselskatten vill man fortfarande använda för mer vägar.

Samtidigt, som gigantiska offentliga investeringar måste göras i storstäderna, utarmas glesbygden, och samhällskapital förfars. Hus töms på åretruntboende. Service dras in. Kollektivtrafik läggs ner. Arbetstillfällen försvinner. De som måste flytta till storstäder för att arbeta har svårt att hitta någonstans att bo.

En standardvilla på 140 kvadratmeter i trä på betonggrund kostar 7,7 miljoner kronor i Djursholm, 21 gånger mer än i Älgarås, ett tidigare stationssmhälle på Västra stambanan ovanför Töreboda. Där kan man få samma hus för 360.000 kronor. För att köpa huset i Djursholm måste man ha en kontantinsats på 1,2 miljoner, om man inte har ytterligare säkerheter, och på 6,5 miljon i lån får man betala 260.000 kronor i räntor, en årslön.

De högavlönade måste tjäna allt mer. Kalkylen bygger på att allt stiger i värde. Men när samhällsekonomin bryter samman då? Som det luftslott det är, byggd på icke hållbara förutsättningar. Förr försökte man motverka storstadscentralisering genom att flytta ut myndigheter. Nu läggs ny förvaltning till Stockholm. Politik är att vilja. Men man vill inte.

Ändå gör den tekniska utvecklingen tjänsteverksamhet alltmer oberoende av geografisk plats, med data, videokonferenser och snabba tåg. Kina bygger för 330 kilometer i timmen i genomsnittsfart. På den timme det tar från Stockholms central till Åkersberga kan man ta sig till Jönköping. Med den planerade Götalandsbanan skulle det ta en halvtimme längre.

Med modern kommunikation kan befolkningen spridas ut. Starka regioncentra kan skapas, varifrån befolkningen ytterligare kan spridas ut med tåg till samhällen med gångavstånd till stationen, utan buller, nära till natur, nära till maten och med återförsel av näringen möjliggjord, när vi med sinande olja inte längre kan lita till konstgödsel och import.

Vi kan få ett trivsammare och billigare boende. En mindre skala och ändå samma eller bättre tillgång till kultur, utbildning och arbete. Dyrbara investeringar för ökad exploatering av Centrum blir onödiga. Periferins resurser bevaras. Dagens snabba stegringen av kostnadsläget bryts.

Hur länge skall den nuvarande samhällsutvecklingen ses som ekonomiskt rationell och nödvändig? Den storstadstillväxt vi har nu innebär kapitalförstörelse av det som är uppbyggt, och onödiga kapitalbehov och höga räntekostnader för att betala det vi måste bygga upp i storstäder.

Hans Sternlycke

ordförande föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Debattör

Hans Sternlycke

(16 artiklar)

0 KOMMENTARER