Mikaela Almerud ansvarig högskolefrågor Svenskt Näringsliv

Utvärdera forskningens samhällsnytta

Publicerad 455 dagar sedan | Mikaela Almerud

Bara hälften får jobb som är direkt relaterade till derasforskarutbildning. Forskningens samhällsnytta behöver utvärderas, skriver Mikaela Almerud, Emil Görnerup och Anna.Lena Holmström.

Tweet

3 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

forskning
styrning

Det saknas incitament för kontakt mellan forskning och näringsliv, skriver bland andra Ivo Zander i UNT 12/2 och efterlyser ett mer aktivt och externt intresserat universitet.

I dag presenterar Svenskt Näringsliv en unik intervjuundersökning bland forskar­examinerade som ­förstärker den bilden. Forskarutbildningen brister i kontakten med näringslivet och incitamentsstrukturen leder till negativa konsekvenser för såväl den enskilde som samhället.

Forskarutbildningen i Sverige kostar varje år uppskattningsvis 13 miljarder kronor och omfattar cirka 17 000 personer. Den siffran ska jämföras med grundutbildningen, som kostar 21 miljarder kronor och som omfattar 316 000 studenter. Att forskarutbildningen per person är dyrare än grundutbildningen skulle i sig inte behöva vara något problem men det förutsätter att den kan påvisa ett positivt utfall för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Frågan är om de gemensamt finansierade satsningarna levererar det vi har rätt att förvänta?

För att få fram relevant data om hur forskningen kommer omgivande samhälle till nytta krävs mer än tillgänglig offi­ciell statistik. Svenskt Näringsliv har därför genomfört en undersökning som bygger på telefonintervjuer med 4 386 disputerade som tog forskarexamen under perioden 1/7 2006 till 30/6 2009. Urvalet omfattade alla de 8 537 som disputerade under perioden, vilket ger en svarsfrekvens på 51 procent.

När forskningskvalitet mäts på traditionellt sätt genom antal citeringar i vetenskapliga tidskrifter hävdar sig svenska forskarexaminerade väl. Fler än nio av tio får sina resultat publicerade i en vetenskaplig tidsskrift. Men denna vedertagna uppföljning tar alls inte hänsyn till hur forskningen bidrar till tillväxt och ökad konkurrenskraft. Det borde vara självklart att utvärdera om även detta syfte uppnås.

I undersökningen fick de examinerade frågan om huruvida resultatet av deras forskning eller avhandling lett till ett jobb för dem själva eller någon annan. Endast drygt hälften, 54 procent, uppgav att så var fallet. Att uppenbart studiemotiverade, initiativrika och begåvade personer efter i genomsnitt nio terminers forskarutbildning inte lyckas bättre på arbetsmarknaden måste anses vara ett problem.

Givetvis kan inte samhällsnyttan av forskningen reduceras till att enbart handla om resultat i form av patent eller kommersialiserbara tjänster. Men det är relevant att förvänta sig att det samlade utfallet av en så stor samhällelig investering kontinuerligt utvärderas.

Fyra av tio forskarexaminerade stannar vid universitet eller högskola efter utbildningen. Ungefär lika många lämnar forskningen helt och hållet och bara 8 procent fortsätter sin karriär som forskare i privat sektor. Det är en låg siffra med tanke på det behov av forskarutbildad kompetens som finns i kunskapsintensiva företag. De forskare som utbildas matchar alltså inte det behov som finns i näringslivet.

Vår undersökning visar ett mycket starkt samband: forskare som samarbetat med företag under sina studier har avsevärt bättre chanser än övriga att etablera sig väl på arbetsmarknaden, få patent beviljade samt bidra till nya produkter och tjänster. Dessa möjligheter ökar med hela 266 procent om forskningen sker i samarbete med ett företag. Likväl är det i dag knappt var tredje forskarstuderande som samarbetar med företag.

Sverige behöver reformera utbildnings- och forskningsväsendet för att vi även i framtiden ska kunna konkurrera som kunskaps- och innovationsland. Låt oss börja med att mäta och utvärdera den offentligfinansierade forskningen.

Mikaela Almerud
ansvarig högskolefrågor Svenskt Näringsliv
Emil Görnerup
ansvarig forskningsfrågor Svenskt Näringsliv
Anna-Lena Holmström
regionchef Uppsala Svenskt Näringsliv

Kommentatör

Mikaela Almerud

(1 artiklar)

2 KOMMENTARER

• 

  kommentatör MikaeLL, 454 dagar sedan

  Det oförutserbara går ej att mäta!

  Nej, det här är helt fel väg att svenskt Näringsliv skall mäta vilken kunskap och forskning som de anser NU är till gagn för deras verksamhet.
  Ta t.ex Innventia som är föredetta STFI-Packforsk AB som förstås anser att pappersforskning och vumandet för svenska skogsindustri är ett viktigt argumenterande för svenskt näringsliv.
  Det är därför som Innventia agiterar för att det är mer "miljömässigt" att läsa nyheter i tryck eftersom skogsindustrin är den svenska Basindustrins största industrisektor.
  
  Fast allra viktigast i Innventia:s agiterande för att tidningspappers konsumtion är mest miljömässigt är förstås det faktum att Sverige är världens 4:e största Tidningspappersexportör där 80% av produktionen går på export till norden (trots statliga Norske Skog som är världens 2:a största tidningspapperstillverkare där tidningspapper utgör 68% av Norske Skogs omsättning), Storbrittanien samt Tyskland.
  
  Innventia informerar förstås för att konsumtionen av tidningspapper och tryckpapper (särskilt journalpapper) är miljömässigt bättre än att läsa nyheter via webben genom datorer ur energisynpunkt.
  Fast Innventia "glömmer" att informera om att skogsindustrin är den industrisektor inom den svenska Basindustrin som förbrukar mest el, 20TWh av totalt 32TWh.
  Där den omfattande Tidningspappersproduktionen förbrukar c:a 10TWh och inbegriper man produktionen av tryckapper så förbrukas det c:a 12TWh el.
  
  Fast dessa uppgifter säger givetvis Innventia inget om i sin argumentation för att läsa papper i tryck är mer "miljömässigt" än att läsa nyheter via tidningsföretagens hemsidor eller via dess App om man har en Apple iPad pekdator.
  
  Samtidigt har vi det faktum att det är den svenska Basindustrins representanter som argumenterar för att Sverige måste nyinvestera i kärnkraft för att Skogindustrin skall kunna vara kvar i Sverige och inte "tvingas ut från Sverige" som Folkpartiets ledare Jan Björklund här nyligen har argumenterat för mot Gustav Fridolin.
  Det är bara det att den tekniska utvecklingen kommer att stadigt reducera intresset för fakta och nyheter i tryck.
  Både statliga Norske Skog och världens största tidningspapperstillverkare kanadensisk-amerikanska AbitibiBowater som fusionerades så sent som 2007 som just nu på hemmaplan i USA och Kanada upplever ett "enda stort svart hål" i kraftigt reducerad efterfrågan av tidningspapper.AbitibiBower exporterar trotsallt 48% av deras tidningspappersproduktion utanför USA och exporten av tidningspapper är till ytterligare 70 länder.Så de klarar sig men bara så länge som övriga världens nyhetskonsumenter inte minskar sin konsumtion av tidningspappersnyheter som nordamerikaner,islänningar och danskar nu gör.
  
  Det kommer att bli video och inbyggda modem för HSUPA+ (Turbo 3G) och 4G LTE och LTE Advanced i Apple:s iPad och Googleägda Android OS tablet pc och övriga programvaruföretag som Microsoft och alla Linuxdistributioner som väntas stödja dessa pekdatorer också som t.ex Ubuntu som får stöd i de generation som kommer under 2012 för pekskärmsstyrning.
  Video kommer kommande åren påskynda utfasningen av tidningspapper för konsumtion av nyheter och fakta.
  
  Inom de kommande 10 åren kommer svensk skogsindustri med dess mycket omfattande tidningspappersproduktion att genomgå sin värsta kris någonsin.
  Men den behöver ej mer och billig el utan hela dess fundament som industrisektor kan ifrågasättas och detta trots hur mycket Innventia argumenterar för att det är mer "Miljömässigt" att konsumera nyheter i tryck än via webben och datorer.
  
  Skulle Innventia få tillåtas styra över svenskt Näringsliv som Basindustrin styr över Jan Björklunds hjärna då skulle Sverige som kunskapsnation köra i diket mycket snabbare än vad som nu kan tänka ske när skogsföretagen som StoraEnso och Holmen Paper drabbas lika hårt av den internationella kraftigt minskade efterfrågan på tidningspapper som Norske Skog är drabbade just nu.

• 

  kommentatör Avraham, 454 dagar sedan

  Bra initiativ av Svenskt Näringsliv att börja mäta verklig effekt av forskningen. Publiceringen i vetenskapliga tidskrifter är väldigt mycket klubben för inbördes beundran. Kommer Svenskt Näringsliv att genomföra regelbundna mätningar, eller finns det någon myndighet som känner sig kallad?