Anders Gardebring, Yimby

Varför blir spåren så dyra?

Publicerad | Anders Gardebring

Svenska Dagbladet skrev nyligen om kostnaderna för utbyggnaden av nya spårvägslinjer i Stockholm. SvD:s rapportering kring Spårväg City har väl - om man ska vara helt ärlig - inte varit helt klockren. Men denna gång väljer man att ta upp ett relevant och stort problem. Nämligen det faktum att infrastrukturinvesteringar av någon anledning ofta blir väldigt dyra i Stockholm.

Tweet

10 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

spårväg

Kostnaden för Spårväg City, om man räknar in alla kringkostnader, blev enligt SvD 67 procent högre än man räknat med (siffran kan säkerligen diskuteras - men kostnaderna blev i alla fall klart högre än beräknat). Spårväg City:s kommande etapp, från Djurgårdsbron till Ropsten, kostnadsberäknas till mellan 4 och 6,5 miljarder kronor.

Tvärbanans 6,5 kilometer långa gren mellan Alvik och Solna som byggs just nu beräknas landa på 5,2 miljarder. Det är, enligt SvD:s artikel, dubbelt så dyrt som motsvarande projekt på andra ställen i Europa. Och det är inte bara i jämförelse med andra länder det blir dyrare. När man i Norrköping nyligen byggde ut sitt spårvägsnät blev kostnaderna avsevärt lägre än i Stockholm.

I en konsultrapport som tagits fram på uppdrag av SL tas ett antal punkter upp som orsaker till de höga kostnaderna: 

• Ansvarsfördelningen: kommunerna i Stockholms län kan ställa krav utan ekonomiskt ansvar, SL äger spåren och står för notan.

• Genom planmonopolet kan kommunerna styra över banans sträckning, men slipper fördyrande kostnader. 

• Val av högre teknisk standard, och i viss mån överdimensionerade tekniska system. Exempelvis byggs Solnagrenen för att kunna köra i 80 kilometer i timmen, tysk och fransk standard är 70. 

Och inte minst: 

• Bilarnas framkomlighet får inte störas av spårvägar i Sverige, till skillnad från i Europa där spårvagnen prioriteras. Tunga konstruktioner som tunnlar och planskilda korsningar driver upp priset.

Förhoppningsvis kan det faktum att SL börjar bli medvetna om problematiken också leda till handling från tjänstemännen så väl som våra politiker. Stockholm är i ett skriande behov av nya spår - både ovan och under mark - och det är synnerligen allvarligt att vi i Stockholm bara får hälften så mycket spår för pengarna som i många andra Europeiska länder.

I artikeln tas också kort frågan upp om spårväg eller tunnelbana till nya Karolinska sjukhuset och Norra station/Hagastaden. Enligt de beräkningar som gjorts är merkostnaden för tunnelbana på denna sträckning marginell. Här är YIMBY:s ståndpunkt klar: Området behöver den kapacitet som tunnelbanan bidrar med.  Istället för att låta svaret vara spårväg eller tunnelbana borde svaret snarare vara tunnelbana nu och komplettering med spårväg senare. I en tät innerstadsmiljö behövs båda.

Om vi kan hålla ordning på kostnaderna kanske vi också får råd att investera i plattformsdörrar på de stora tunnelbanestationerna. Nyligen var det dags igen när en 37-årig man halkade ner från perrongen på T-centralen just som ett tåg rullade in. Mannen klarade sig turligt nog med lättare skador men var en hårsmån från döden.

Det är hög tid för en investering i plattformsdörrar. Man ska inte behöva vara rädd för att falla ner framför ett inkommande tåg bara för att man väljer att åka kollektivt.

Anders Gardebring
Yimby.se 

Debattör

Anders Gardebring

(10 artiklar)

2 KOMMENTARER

• 

  kommentatör Kalle45,

  Instämmer till fullo. Väntar fortfarande på en ansvarsfull storstadspolitik i Sverige, inte minst när det gäller satsningar på infrastruktur. Verkar få vänta länge till...

• 

  debattör Stefan Bodingh,

  huvudet på spiken!

  kravställare utan ekonomiskt ansvar är alltid fel!
  kommuner bör tillfrågas att lämna synpunkter och önskemål, men det är den som betalar som bestämmer.