Look up! räcker som varning för nya spårvagnarna i Stockholm FOTO: AB SL/Jan E Svensson

Varningstexter behöver inte vara skrivna på svenska

Publicerad 566 dagar sedan | redaktionen

Detta är kontentan av JO:s beslut av den 15/10 med anledning av Mariann Tells anmälan - Hennes anmälan riktade sig mot gummiplattorna (s.k. asfaltsdekaler) med enbart engelskspråkig text vid bl.a. övergångsstället Regeringsgatan/Hamngatan med texten: ”Look up – Tramcars passing” . I samband med starten av spårvagnlinje 7 mellan Sergels torg och Waldemarsudde i Stockholm lanserade nämligen SL en informationskampanj, i vilken utplacering av svensk- respektive engelskspråkiga gummiplattor ingick. På vissa ställen längs spårvägslinjen har engelskspråkiga plattor lagts ut – på andra ställen svenskspråkiga.

Tweet

3 personer gillar debatten

2 personer gillar inte debatten

Som anmälaren påpekade är engelska varken huvudspråk eller officiellt minoritetsspråk i Sverige. 

Stockholms läns landsting, som är en skattefinansierad politisk församling, äger aktiebolaget SL och det är landstingspolitikerna som utser SL:s styrelse.

SL:s Kundtjänst har i brev bekräftat att gummiplattorna har lagts ut ”i samarbete med Trafikkontoret”. Muntligt var beskedet att utläggningen hade skett med ”Trafikkontorets goda minne”. Trafikkontoret i sin tur är en fackförvaltning inom Stockholms stad: ”Trafikkontoret ansvarar för den strategiska trafikplaneringen, trafiksäkerheten och trafikövervakning samt har det övergripande ansvaret för stadens avfallshantering.” Givetvis har Trafikkontoret det övergripande ansvaret.

JO påstår att de förhållanden som kritiseras i anmälan inte heller ”utgör någon myndighetsutövning”. Men vad är det då? Kan vem som helst klistra fast gummiplattor med trafikinformation på gatubeläggningen i Stockholm? Kan vem som helst ta bort samma gummiplattor? Gatubeläggningen är veterligen ingen privat egendom.

 Problemet är språklagens räckvidd. Så här skriver JO i ett tidigare avslag:

”Det går att urskilja två tydliga utgångspunkter i språklagens regler om det svenska språkets ställning. Den första är att svenskan är vad som kan betecknas som förvaltningsspråk och ska användas i det allmännas kärnverksamheter, det s.k. kärnområdet. Regleringen är tvingande; här får andra språk inte användas.Kärnområdet omfattar sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär (vår fetstil). Den andra utgångspunkten är att svenskan såsom huvudspråk härutöver ska kunna användas inom alla samhällsområden. Utanför kärnområdet är regleringen avsedd att vara flexibel. Huvudregeln är emellertid att svenska ska användas (jfr JO:s beslut den 27 oktober 2009 i ärende dnr 1811-2008, se www.jo.se). Språklagens bestämmelser innebär sålunda inte ett generellt förbud för det allmänna att utanför kärnområdet använda sig av andra språk än svenska, även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten (vår fetstil). ”(JO:s motivering)

Så fort myndigheter, eller organ med myndighetsliknande status (i detta fall är ju Trafikkontoret involverat), kommunicerar med allmänheten är språklagen inte längre tvingande. Observera att JO också menade att regeringens engelskspråkiga e-postadresser inte tillhör kärnområdet, men JO prickade ändå regeringen på grund av dess roll som språkligt föredöme. SL, som formellt är ett aktiebolag, men helt och hållet skattefinansierat och underställt landstinget, räknas överhuvudtaget inte som myndighet och kan därför per definition inte bedriva någon myndighetsutövning. Det är alltså fritt fram för statliga verk, affärsdrivande verk, landstingsägda eller kommunala bolag att använda engelska i stället för det officiella huvudspråket i Sverige, svenska, vid kontakt med medborgarna. Det är tydligen omöjligt att beivra detta oskick med utgångspunkt från den språklag, som trädde i kraft den 1 juli 2009.

Regeringsformen stadgar att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Men när har svenska folket gett tillkänna att det önskar att tilltalas på engelska?

En språklag som inte förhindrar användningen av engelska på bekostnad av svenskan lider av allvarliga brister och måste revideras.

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret

Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Jan Malmstedt/Hillo Nordström/Arne Rubensson
Nätverket Språkförsvaret

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

Redaktör

redaktionen

(87 artiklar)

3 KOMMENTARER

• 

  kommentatör Goran_A, 565 dagar sedan

  Det var väl det mest korkade jag har läst denna vecka att SL medvetet har skojat till en varningstext. När ska man då ta SLs varningstexter på allvar?

• 

  kommentatör MikaeLL, 566 dagar sedan

  Sverige har också en allt åldrande befolkning där alla de som är födda före 1946 har ej läst engelska i skolan, för dom är denna utveckling med varningstexter på engelska än svårare att någonsin förstå.Varningstexter skall givetvis stå på det språk som en produkt eller tjänst skall användas i.
  -Jag bara undrar om denna debatt någonsin skulle uppstå i länder som Tyskland och Frankrike?
  Där skulle ingen ens våga komma och påstå att landets befolkning är så bekanta med engelska att Varningstexter mycket väl kan förstås av befolkningen.Betänk, att all utländsk film dubbas i Tyskland och Frankrike.

• 

  debattör Daniel Väcklén, 566 dagar sedan

  Att vi svenskar inte är särskilt bra på engelska, egentligen, bevisas väl av att texten i gatan är ”look up” och inte ”look out”, vilket vore normal engelska. Nu säger SL att de medvetet skrivit fel, för att de velat skoja till det lite, men det gör knappast saken bättre, då det nog inte är särskilt uppenbart för någon och det ju faktiskt är en säkerhetsdetalj det är fråga om.