Peter Germer, regionchef Företagarna

Vem ska betala för fler lärlingsplatser?

Publicerad 181 dagar sedan | Peter Germer

Regeringen har i sin budgetproposition aviserat att den gymnasiala lärlingsutbildningen, från hösten 2011, nu blir permanent. Antalet lärlingsplatser ute bland företagen ska också öka. Satsningen är lovvärd och för detta har regeringen avsatt 794 miljoner kronor under perioden 2011-2014.

Tweet

0 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Företagens ansvar för den gymnasiala lärlingsutbildningen förväntas emellertid bli mer omfattande samtidigt som regeringen tydligt avser att öka kontrollen och uppföljningen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Men vem som tar notan för detta går inte att läsa i propositionen.

Att öka antalet lärlingar är så klart bra. Det är en reform vi kraftfullt drivit på för att få genomförd. Satsningen på lärlingsutbildningen bidrar på ett effektivt sätt till övergången från skola till jobb. Men vi ser samtidigt en oroande trend att regeringens ökade ambitioner om lärlingsplatser kommer att leda till ökade kostnader för företagen.

Företagen som erbjuder lärlingsplatserna har stor nytta av möjligheten att kunna handleda och utbilda potentiella anställda. Men att vara handledare tar tid och tid är pengar särskilt för småföretag med begränsade resurser. I småföretag är ofta vd:n, personalchefen och handledaren för lärlingen samma person, vilket kan medföra stora påfrestningar på företagets ordinarie verksamhet jämfört med stora företag.

Eftersom lärlingsutbildningen till hälften ska genomföras på företaget, vilket motsvarar 50 veckor per lärling, är det ett stort utbildningsansvar som företagen tar på sig. Vi anser därför att kostnaderna för företagens del i utbildningen ska kompenseras mer rättvist utifrån den lärlingspeng som finns avsatt för varje utbildningsplats.

År 2010 behöll friskolorna 97 procent av lärlingspengen på totalt 25 000 kronor per utbildningsplats medan de kommunala skolorna behöll 86 procent. Förhoppningsvis kan dessa siffror bli mer rättvisa nu när den nya förordningen om gymnasial lärlingsutbildning trätt i kraft, för det är inte meningen att denna peng ska fastna hos skolorna när det är företagen som utbildar.

Att som handledare ansvara för en ung individs praktiska utbildning är ett stort ansvar och beslutet att ta emot lärlingar i sitt företag är ofta en långsiktig investering i företagets humankapital.

Företagen tar inte emot lärlingar och praktikanter för att få extra intäkter. Men en rimlig ekonomisk kompensation för den tid företagen lägger ner på att utbilda gymnasieungdomar är inte bara rättvis utan skulle även höja kvalitén i lärlingsutbildningen.

Pengarna ska fördelas utifrån var kostnaderna uppstår och för lärlingsutbildningen uppstår en stor del av kostnaderna i företagen, därför finns lärlingspengen. Vi utgår ifrån att regeringens ambition att följa upp, dokumentera och utvärdera det arbetsplatsförlagda lärandet åtföljs av en lika ambitiös uppföljning av var lärlingspengen tar vägen.

Peter Germer

Regionchef Företagarna

Ivan Larsson

Vd Sveriges Åkeriföretag Norr

Bengt Hedlund

Vd Butikerna

Katarina Nilsson

Ordförande Sveriges Tapetserarmästare

Martin Lundell

Vd Sveriges bagare och konditorer

Mats Moberg

Förbundsdirektör Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund

Thomas Dahlberg

Vd Entreprenörsföretagen

Ted Gemzell

Vd Frisörföretagarna

Ulf Lindén

Vd Sveriges Skostensfejaremästares Centralförening

Kommentatör

Peter Germer

(8 artiklar)

0 KOMMENTARER