Jonny Fagerström Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Vindkraften är en dålig jobbskapare

Publicerad 547 dagar sedan | Jonny Fagerström

Från att ha varit en het bransch med mycket snabb tillväxt, som göddes med offentliga medel, brottas världens vindkraftsindustri i dag med en besvärande överkapacitet. Dess extrema kapitalintensitet gör vindkraften till en dålig jobbskapare, skriver Marian Radetzki och Jonny Fagerström.

Tweet

1 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Debattinlägget har tidigare publicerats på www.di.se

Svensk vindenergi, SV, beräknar att den planerade utbyggnaden av vindkraften till 25–30 terawatt timmar, TWh, 2020 skapar 12.000–14.000 nya jobb. Denna ­oerhört ambitiösa satsning kräver väldiga subventioner som enligt vår överslagskalkyl uppgår till 300 miljarder kronor fram till 2035. Samtidigt blir elen ­dyrare om investeringarna förverkligas.

Norge och Spanien demonstrerar att SV:s siffror är en myt. Subventionskostnaden per stadigvarande jobb i vindkraften klarar jämförelsen med kostnaderna för andra jobbskapande åtgärder dåligt. Och många arbetstillfällen går förlorade när förbrukarna får betala mer för elen.

Norska erfarenheter 2008–2009 visar att subventionerna i snitt har varit 6,4 miljoner kronor för varje permanent vindkraftsjobb. En park med 32 vindkraftverk, som färdigställs sommaren 2011 uppges ha förbrukat 587 Mkr i statligt investeringsstöd och väntas ge åtta bestående arbetstill fällen. Det blir häpnadsväckande 73,5 Mkr i kapital per jobb.

En analys av den nyöppnade parken Havsnäs i Västernorrland ger snarlika resultat. Investeringen på  sammanlagt 1,75 miljarder kronor i 48 vindkraftverk, om än med mindre statlig frikostighet än i Norge, beräknas ge högst 30 permanenta jobb under tidig driftfas. Det motsvarar 58 Mkr per sysselsatt person.

Självfallet är jobb fler under byggfasen. Men de upphör när verken tas i drift. En betydande del av investeringarna används dessutom till import av utrustning. Då hamnar jobben utomlands. I Norge beräknas 3 av 4 kronor försvinna till utländsk industri som producerar vindkraftsutrustning.

Dessa erfarenheter belyser vindkrafts industrins extrema kapitalintensitet. Modern förnybar energi i allmänhet och vindkraft i synnerhet är därför en usel verksamhet för att skapa sysselsättning. Den nödvändiga investeringen för att etablera ett permanent arbetstillfälle i industrin i allmänhet eller i tjänstesektorn är blott en bråkdel av vad som behövs för ett vindkraftsjobb.

Våra siffror avser endast vindkraftssektorn – utan hänsyn till hur resten av ekonomin påverkas. Med en bredare syn är det nödvändigt att också beakta de jobb som inte blir av när vindkraftssatsningen åderlåter ekonomin på investerings­kapital och när höjda elkostnader urholkar nationens konkurrenskraft.

En spansk studie beräknar att 2,2 jobb går förlorade för varje grönt jobb som vindkraften skapar. Italienska erfarenheter pekar i samma riktning. Om SV:s optimistiska uppgift om ökad sysselsättning i vindkraften vore korrekt, och de spanska beräkningarna av förlorade arbetstillfällen också gällde Sverige, skulle den totala effekten av planerad vindkraftsutbyggnad på svensk arbetsmarknad bli en förlust av omkring 20.000 stadigvarande jobb.

Den globala vindkraftsbubblan pyser betänkligt i finanskrisens spår. Allt fler länder har svårt att vidmakthålla subventionsnivåerna när återställning av balansen i de offentliga budgetarna fått högsta prioritet.

I början av 2009 reducerade Spaniens regering bidragen till förnybar energi med 30 procent. Då sprack bubblan och tusentals anställda i den subventionerade branschen för alternativ energi förlorade jobben. I bland annat Grekland och Portugal, som kämpar för att behålla sin kreditvärdighet, blir trycket att minska ambitionerna i bidragssystemen allt starkare, och dessa kan snart gå Spaniens väg.

I USA står stora parker med tusentals utrangerade vindkraftverk som monument över miljarder bortkastade dollar. Investerarna som gick in med entusiasm medan staten var frikostig, ansåg sig inte ha råd med underhållet av anläggningarna när de offentliga stöden krympte. Vindkraftsparkerna omvandlades därför successivt till irreparabelt skrot.

Från att ha varit en het bransch med mycket snabb tillväxt, som göddes med offentliga medel, brottas världens vindkraftsindustri i dag med en besvärande överkapacitet.

Vestas, en internationellt ledande tillverkare av vindkraftsutrustning, med huvudkontor i Danmark, kungjorde i oktober en krympning av verksamheten med omfattande friställningar i företagets anläggningar runt  om i världen.

De senaste årens utveckling pekar på vådorna för en industri som vindkraft att alltför hårt luta sig mot den statliga givmildheten med dess inbyggda instabilitet. När utrymmet för offentliga utgifter krymper eller när ändamålet med den stödda verksamheten förlorar trovärdighet hos politikerna, stryps subventionsflödet.

De som har satsat stort på en ljus framtid kommer att bli besvikna eller rentav utarmade. Relativt få anställda kommer dock att drabbas i denna extremt kapital­intensiva verksamhet.

Marian Radetzki och Jonny Fagerström

se även http://teknikdebatt.se/debatt/radetzki-och-fagerstrom-raknar-fel-om-vindkraft

Debattör

Jonny Fagerström

(27 artiklar)

3 KOMMENTARER

• 

  debattör Marianne Groth, 544 dagar sedan

  Det har varit en ekonomisk kris, som fortfarande bromsar utvecklingen - om Radetzki och Fagerström kommer ihåg. Många industrier haar drabbats av brist på kapital och finansiärer. Vi bygger inte bara vindkraftverk för att få sysselsättning, elen som kommer är huvudgrejen. Vad man än bygger så ger byggandet i sig fler jobb än driften Ska vi då sluta bygga.Det blir teknikutvecklinsjobb och industrijobb med alla komponenter. En väg kostar också mycket, men vi gör såna för att förnya infrastrukturen. Kom med konkreta förslag hur ni vill skapa energi i framtiden. Det är alltid lätt att fördöma sånt som är nytt - man tänker att det behövs inte, vi har klarat oss utan innan.
  Men det är bara positivt om vi har så mycket ren energi som möjligt i framtiden, vi måste vara rädda om vår miljö och få ned CO2-utsläppen. Allt går inte att lösa med kärnkraft.

• 

  debattör Michael Olofsson, 541 dagar sedan

  De goda tider som Sverige lämnat bakom sig har byggts på den elproduktion vi har, på de vägar vi har och på de järnvägar vi har, svensk välfärd byggdes på gropiga grusvägar och smalspårig järnväg så för att nå full sysselsättning är det inte dessa faktorer som utgör hinder. Vi kan ha vågkraft, vi kan också byta till lågenergilampor så sparar det kanske ett helt kärnkraftverk. Är man orolig för miljön och vill få ner CO2 så skall man angripa fordonsindustrin och inte elmarknaden. Vi klarar oss alldeles utomordentligt bra utan dessa omoderna vindkraftverk med tre rotorblad.

• 

  kommentatör Avraham, 545 dagar sedan

  Ja, man vet ju inte riktigt vad man skall tro om vindkraften. Finns det någon rejäl samhällsekonomisk studie gjord på svenska förhållanden som någon här på Teknikdebatt käbber till?