Jonny Fagerström och Lars Bern

Vindkraften behövs inte

Publicerad 414 dagar sedan | Jonny Fagerström

Miljöminister Andreas Carlgrens vägar är i sanning outgrundliga. Att dra långtgående slutsatser av händelserna i Japan är alldeles för tidigt.

Tweet

1 personer gillar debatten

1 personer gillar inte debatten

kärnkraft
miljö
japan
energi

Carlgren väljer där att glömma att just Centern är det parti som möjliggjort regeringens energi- och kärnkraftsuppgörelse. Att i media stödja en del av överenskommelsen, men baktala andra är oseriöst och sannolikt ett skäl till att centern aldrig blir riktigt regeringsdugligt.

Vi har i färskt minne hur Centern en gång spräckte en regering för en annan överenskommelse, Öresundsbron. Man har inte slutat bygga broar för det vad vi märkt.

Väljarna trodde nog att ett av skälen till uppgörelsen om att få ersätta gamla reaktorer med nya var bland annat just säkerhetsaspekterna. Teknikutveckling av säkerhetssystemen har kommit långt under fyrtio år. I nya reaktorer finns bland annat system för självcirkulation för kylning.

Olyckan är därför en bekräftelse på att regeringen har rätt, inte att den har fel. Något Carlgren inte tycks ha förstått.

Några subventioner till kärnkraften behövs inte heller. Den särskilda effektskatten på kärnkraft har istället dragit in mångmiljardbelopp till statskassan sedan den infördes i början på 80-talet.

När det gäller vindkraften anger Carlgren att den växer rekordartat, ett argument som tydligen passade för dagen. I andra media de senaste månaderna har Carlgren gråtit över att det går trögt och att det kommunala vetot mot vindkraftsetableringar måste tas bort.

Carlgren vet mycket väl att vindkraften inte bidrar till sänkta koldioxidutsläpp. Svensk elproduktion är redan koldioxidfri. Stamnät och reglerkraft medger heller inte export i den omfattning som Carlgren tänkt sig.

Prislappen för det är minst 25 miljarder kronor, enligt Svenska Kraftnät. Ännu en subvention till vindkraften förutom den miljardrullning som elcertifikaten och Energimyndigheten ägnar sig åt i sammanhanget. Vindkraftsatsningen är en skamlös förmögenhetsöverföring från vanliga svenska löntagare via elräkningen till rika markägare.

Vindkraften behövs inte heller för att nå EU- målet om 50 procent förnyelsebar energi år 2020. Värmepumpar och biobränslen löser den ekvationen utan problem. Sverige behöver mer el, säger Carlgren. Enligt Energimyndigheten går Sverige mot ett elöverskott på både kort, medellång och lång sikt, år 2030 hela 25 TWh.

Slutsatsen av Carlgrens inlägg är att centern har hemfallit åt introspektion och nepotism.

Kopplingarna mellan vissa markägande centerpolitiker, Energimyndigheten och vindkraftsindustrin bör utredas, liksom kostnaderna för, och effekterna av klimat- och vindkraftspolitiken generellt. Kanske en uppgift för riksrevisionen?

Jonny Fagerström
Föreningen Svenskt Landskapsskydd. 

Lars Bern
Tidigare vd för Ångpanneföreningen
och Svenska Miljöforskningsinstitutet IVL

Debattör

Jonny Fagerström

(27 artiklar)

2 KOMMENTARER

• 

  debattör Marianne Groth, 414 dagar sedan

  Satsa rätt.

  Men ett elöverskott är väl enda sättet att få ned priset. Det kan man få på två sätt - producera mer eller göra av med mindre. En kombination behövs säkert.
  Sedan är inte kärnkraft förnyelsebart, fast det inte släpper ut CO2. Bilarnas bensin/diesel är inte heller förnyelsebart. Så visst har vi en del som behöver ersättas av förnyelsebar el. För att nå 50%. Detta är teknikområden för framtiden, så det är bara att jobba på. Men visst kostar det lika mycket som en ny större bil att dra in ett vattenburet värmesystem. Kan vara smart att satsa på en mindre bil och vattenburen uppvärmning.Då har man lättare att använda solpaneler och värmepumpar. Lönar sig snabbare än stora statsjeepar.

• 

  debattör Rafael Ospino, 414 dagar sedan

  MINISTERN ÄR NOG FRÄMST EN POLITIKER!

  Jag arbetar på ett litet miljöteknikföretag, Chemiclean, som bevisligen och med billiga, enkla och miljövänliga metoder visat hur man kan sänka energianvändningen i befintliga fastigheter med upp till 30 % med mycket kort återbetalningstid, normalt mellan 4 och 10 månader.
  Detta innebär att åtgärden betalar sig samma bokslutsår!
  Parat med lite andra, även de relativt billiga, åtgärder som exempelvis ny styr och regler-utrustning kan man ofta halvera energianvändningen.
  Eftersom fastighetssektorn står för runt 40 % av energianvändningen i Sverige skulle det således kunna gå att åstadkomma mycket på relativt kort tid.
  Jag skall erkänna att jag är part i målet, men det finns gott om ledande fastighetsexperter som hävdar detsamma.
  Detta är alltså kunskap som på intet sätt är fördold; till och med i en av Energimyndighetens egna publikationer efterlyser en av landets verkliga auktoriteter inom området, Akademiska Hus tekniske direktör, "mer verkstad och mindre snack" och hävdar att det med relativt enkla medel går att halvera energianvändningen i en befintlig fastighet.
  Detta borde väcka enorm sensation, men uppenbarligen finns det inga ministrar som läser vad Energimyndigheten producerar...
  
  Det är väl vad jänkarna kallar en "No-Brainer". Många privata fastighetsägare har följaktligen insett att det lönar sig att spara energi och väljer att göra det i det tysta, utan att skrika efter bidrag.
  Men de privata fastighetsägarna har ett incitament att sänka sin energianvändning, eftersom det i så hög grad påverkar resultatet. I fallet bostadsfastigheter är ju ofta utgifterna det enda de kan påverka, allmännyttan har ju hittills varit hyresnormerande och bestämmer således intäkterna.
  Kommunala fastighetsägare har däremot inget incitament att minska dessa utgifter; troligen resulterar det bara i en minskad budget kommande år, och vilken organisation strävar efter sådant? Varför anstränga sig bara för att spara pengar åt skattebetalarna?
  
  Vi är diplomerade energivägledare, Alfa Lavals säljkanal för VVS eftermarknad i mellersta och sydöstra Sverige, medlemmar i IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholms Stad Klimatpakten, Stockholm EcoTech, EnergiledarGruppen, Energi & Miljötekniska föreningen, Stockholms Miljöteknikcenter, KTH Indek Gröna Pionjärer, Copenhagen CleanTech, m m, m m och vi har fått ett positivt gensvar hos de flesta organisationer vi varit i kontakt med förutom hos de kommunala bolagen. Där är ointresset kapitalt, vi får inte ens sända dem material som stöder vår sak!
  Jag kan även nämna att KTH Indek driver det av Tillväxtverket finansierade projektet ”Gröna Pionjärer”, som ställer frågan ”vad är det som hindrar utvecklingen av marknaden för svensk miljöteknik?”. Den 10/11 anordnades ett välbesökt matchmakingevent dit ett stort antal företrädare från kommunala bolag och förvaltningar inbjudits. Ingen kom.
  
  Av någon anledning riktar man där helt in sig på jätteprojekt som innebär att man i princip river stomrent för att sedan bygga upp huset igen. Med tanke på vad denna metod kostar kan vi bara konstatera att bulken av landets allmännyttiga fastigheter aldrig kommer att åtgärdas, eftersom kostnaden för enkom miljonprogrammet skulle landa på runt 850 miljarder.
  
  Jag lutar alltmer åt att våra politiker helt enkelt inte vet hur de skall lösa knuten med allmännyttan. I det fallet väljer man strutspolitiken.
  Det är nog så sorgligt att man då hellre diskuterar nya passivhus, energiproduktion och framtida forskning, det är betydligt "flashigare".
  Det är väldigt tydligt att man hellre vill ha rubriker än resultat!