Vintermörkret sänker sig över energipolitiken - igen

Publicerad 563 dagar sedan | Jonny Fagerström

I en offensiv i lokaltidningarna påminner Maud Olofsson svenska folket om ”hur tufft det var i vintras när elpriserna sköt i höjden bland annat för att kärnkraften inte hade full funktion och vattenmagasinens nivåer var låga”. I vinter ska detta minsann inte upprepas. Eller?

Tweet

1 personer gillar debatten

0 personer gillar inte debatten

Närings- och energiministern gör sig skyldig till en rad felslut i sin artikel där hon bla skriver:

”Vår elproduktion som i huvudsak består av vattenkraft och kärnkraft gör oss sårbara. Regeringens ambition att skapa ett tredje ben i elförsörjningen i form av ny elproduktion från bland annat vind- och biokraft är därför fortsatt prioriterat.”

Att försöka minska sårbarheten genom att bygga storskalig vindkraft kommer bara att eskalera problemen. Om den gångna vintern bevisade något med bäring på energipolitik så var det just vindkraftens tillkortakommanden i ett kallt klimat.

Vid vinterns högsta förbrukningstopp klockan 17-18 den 8 januari 2010 var den totala förbrukningen 26 200 MW, samtidigt bidrog vindkraften med 310 MW. Vindkraften bidrog alltså med omkring 1 procent av den svenska elförbrukningen vid tillfället.

Vid eftermiddagstoppen den 21 december 2009 bidrog vindkraften med ca 100 MW.  Den totala förbrukningen var då omkring 25 800 MW. Vindkraftens bidrag blev alltså knappt 0,5 procent att den totala elförbrukningen trots att vindkraft uppgår till totalt 5 % av den installerade effekten i landet. Vindkraftens effekt var vid tillfället endast 6 % av den installerade vindkraftseffekten.

För att i någon mån försöka ställa kärnkraftens och vattenkraftens påstådda ”sårbarhet” i relation till vindkraften så kan man konstatera att kärnkraften arbetade med ungefär 75 % av sin kapacitet och vattenkraften var ytterst nära 100 % av sin kapacitet. Hade även vattenkraften och kärnkraften uppvisat samma katastrofala brist på effektivitet som vindkraften hade det svenska samhället kollapsat.

”Minst lika viktigt är att den el som produceras kan nå kunderna genom goda nätförbindelser. Därför har regeringen ökat anslagen till Svenska Kraftnät som jobbar med att förstärka nätkapaciteten, både inom Sverige och till våra grannländer.” skriver Maud Olofsson vidare.

Dessvärre är detta rökridåer för att driva på den storskaliga vindkraftsutbyggnaden. Svenska Kraftnät har i sin utredning: ”Storskalig utbyggnad av vindkraft” slagit fast att: ”Om utbyggnaden av vindkraft i Sverige överstiger 10 TWh nås ett läge då stamnätets överföringskapacitet behöver förstärkas. Vid större utbyggnad, upp mot 30 TWh, krävs ännu större anpassningar av elförsörjningssystemet, vilket gör stora och kostsamma åtgärder nödvändiga.”

Det handlar om i huvudsak två kostsamma områden, nämligen utbyggnad av stamnätet och utbyggnad av reglerkraft. Båda åtgärderna beror på vindkraftens intermittens, dvs oregelbundenhet. Reglerkraften behövs för att balansera elnätet och ersätta vindkraften när det blåser för lite eller för mycket. Den svenska vattenkraften är mest lämplig för ändamålet. Enligt Svenska Kraftnät behövs ca 5000 MW ytterligare reglerkraft för att klara behovet om vindkraften skall byggas ut till 30 TWh. Det kan innebära 5 st nya vattenkraftverk som Harsprånget eller 10 st av Porjus storlek. Vilka orörda älvar skall byggas ut för vindkraftens skull?

Kostnaderna för utbyggnad av stamnätet samt ökade kostnader för balanshållning och reglering beräknas uppgå till 25 miljarder kronor, till detta kommer 7,5 miljarder kronor för effektförluster i näten.

De problem för vattenkraften som annars följer av den storskaliga utbyggnaden av vindkraft är att vattenflöden och vattenstånd kommer att variera över tillåtna gränser, vilket förutom stora samhällsrisker medför ökade påfrestningar på biotoper i vattendragen. I de lägen där man tvingas släppa vatten förbi turbinerna så går naturligtvis också miljövärdet av vattenkraften helt förlorat.

Till summorna skall läggas de subventioner om 300 miljarder kronor fram till år 2035 som den planerade utbyggnaden av vindkraften kommer att kräva. 150 000 människor på landsbygden kommer att få sin livsmiljö förstörd.

Den enda relevanta slutsatsen av den gångna vinterns palaver torde vara: Beslut om renovering av kärnreaktorer och vattenkraftsturbiner kan påverkas men vinden kan det inte.

Jonny Fagerström                      

Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Debattör

Jonny Fagerström

(27 artiklar)

0 KOMMENTARER